Aktuellt
Vad väntar runt hörnet?
I förra årets sommarhälsning funderade vi över drömskolan; hur ser en drömskola ut och vad gör dem drömmig? Vi har grubblat vidare och pratat med våra deltagare och medarbetare. Många lyfter fram mötet mellan människor, att känna sig välkommen, involverad och sedd. Men även arbetssätt är viktigt – var och hur vi studerar, och lär in.
Vi har tagit till oss en mängd idéer och feedback och jobbar nu för att utveckla Bona vidare. Att erbjuda en digital och flexibel utbildningsmiljö är en självklarhet, där vi anpassar så att alla individer kan läsa på det sätt som passar dem. På länk, på plats, lite lektionstid, lite läsa-när-du-vill. Vårt hybrida arbetssätt har bidragit till en stor nöjdhet på skolan. Och nu till sommaren har flera deltagare frågat om de får behålla dator och tillgången till studiematerialet under sommarmånaderna, för att fortsätta läsa eller gå tillbaka till uppgifter som de vill jobba mer med. Fantastiskt roligt tycker vi! För vem har sagt att utbildning är tidsbegränsat till 8–17, eller en ens till en termin?
Under året har vi också beslutat oss för att flytta in till Motala city. Vi flyttar till en nyrenoverad fastighet i centralt läge, där vi skapar en Bona-hubb dit alla är välkomna, oavsett om man läser på skolan eller inte. I city blir vi mer tillgängliga och kommer samtidigt närmare våra samarbetspartners. Lokalen möter våra nya behov när vi tänker nytt både kring arbetssätt och hur vi vill att de fysiska miljöerna ska se ut. Det här kommer bli bra!
Nu är det snart semester och många deltagare går vidare från Bona. Flera av er har redan fått arbete och vissa har sökt vidareutbildning. För er andra kommer det snart att utkristallisera sig. Vi har fått följa många häftiga livsresor under året och vi önskar er alla stort lycka till! Och på återseende så klart.
Vi som jobbar på Bona tar nu lite ledighet. Men vi är nog ett par stycken som kommer fundera en del på framtiden. Det finns en stor nyfikenhet och förväntan kring hur skolan ska, och kan, utvecklas. Vi vet inte vad som väntar runt hörnet, men vi vet att vi kommer att fortsätta knuffa samhället i en mer inkluderande riktning, förändra olycksbådande och förlegade strukturer och synsätt, och vara en engagerad samhällsaktör. Bona är ju som bekant mycket mer än en skola.
Njut av sommaren och ta hand om varandra!
Somriga hälsningar
Alla vi på Bona
”Att vara författare är som att gå på bio i sitt eget huvud”
Vi har träffat Lina Nordquist, författaren och före detta Bona-deltagaren som nu är nominerad till Årets bok. Hon berättar om en oväntad livsresa. Från att ha gillat att läsa böcker och skriva ner små idéer och scener på post it-lappar, till att ha tagit sig ändå till den prestigefulla tävlingen Årets bok. Med en bok som nu ges ut på flera språk.
”Jag har alltid läst mycket, men det slog mig inte då att jag själv skulle kunna skriva.”
Men så fick hon barn, och världen blev både vackrare – och farligare. Lina började skriva. Små, små fragment på post it-lappar, i marginalen på viktiga papper. Mycket kastades, men några lappar blev kvar. Hon började brodera ut scenerna, och insåg sen att det här kanske kan bli en hel berättelse.
”Min första tanke när jag insåg att det kunde bli något mer var: Shit, nu måste jag genomföra det här. Jag måste skriva klart berättelsen.”
Lina började skriva, men det blev inte som hon tänkte i sitt huvud. Hon insåg att hon inte kunde hantverket. Det var då hon började leta efter en skrivarkurs – och hon hittade Bona. Varför valet föll på Bona och kursen Textlabbet berodde dels på den seriösa nivån – det här var ingen kurs man bara gick för skojs skull – dels för att utbildningen var på distans. Då gick livspusslet ihop, med barn och heltidsjobb som forskare. Nu skulle hon lära sig att skapa bra berättelser och få till den där dramaturgin som hon tyckte saknades.
”Det här är ett hantverk, precis som att vara silversmed. Jag kände igen de bitar som funkade, men jag kunde inte skapa riktigt bra berättelser. Jag behövde verkligen Bona och är jätteglad att jag gick skrivarkursen.”
Lina berättar hur kursen hjälpte henne att göra karaktärerna till levande människor, att skriva så att läsaren kunde kliva in i berättelsen och uppleva platserna.
”Jag fick bra och konstruktiv feedback av lärarna Gertrud och Ola. Jag lärde mig se bristerna i mina texter, var de svaga länkarna fanns. Ingen i min närhet hade kunnat, eller velat, ge mig den feedbacken. De skulle ha satt mig och mina känslor först, inte berättelsen. På Bona låg den största omtanken om texten, inte om mig, och det var väldigt bra. Jag hade aldrig kommit dit jag är idag om jag inte gått på Bona.”
Det bästa med att skriva då?
”Att det är så fantastiskt roligt, det är som att gå på bio i sitt eget huvud. Och är filmen dålig så byter jag kanal. Jag skriver ofta på olika berättelser eller scener parallellt.”
Lina berättar att hon skrev på två andra böcker samtidigt som den som nu är nominerad till Årets bok – ”Dit du går, följer jag”. För ibland saknas idéerna eller motivationen, men då finns det annat att skriva om. Om inte en ny bok, så i alla fall en scen, en naturbeskrivning, en doft eller en karaktär.
Linas bästa tips till någon som gillar att skriva:
”Mitt bästa tips är att skriva, skriva, skriva. Läs en kurs för att komma vidare, lyssna på poddar –och låt det ta tid. Om du inte har någon som kan ge tuff feedback runt dig så ta in en lektör eller gå en skrivarkurs som den på Bona. Ta in riktigt mycket feedback. ”
Här kan du läsa mer om Linas nominerade bok ”Dit du går, följer jag”. Här kan du även rösta på boken.
Här kan du läsa mer om vår kurs Textlabbet
”Jag är så tacksam för att jag hittade den här yoga-kursen.”
Vi har träffat Emina som går grundkursen i medicinsk yoga och kundaliniyoga. Emina arbetar till vardags med hälsoinriktade projekt på ett företag i Varberg, där flera anställda har olika begränsningar i kroppen som gör det svårt för dem att klara vardagen.
Emina har tränat olika typer av yoga under många år och såg möjligheten att med det som verktyg hjälpa de människor hon mötte i sitt jobb. Hon sökte på nätet efter en relevant yoga-kurs – och hittade Bonas. Hon sökte, och fick plats. Och det ångrar hon inte.
”Redan från första tillfället kände jag att kursen var fantastiskt. Även om vi är på distans så är vi så närvarande och nära. Kursledaren Helene har en sådan värme och lugn, hon är en otroligt bra ledare.”
Emina berättar att hon inte har lärt sig så mycket om yoga på femton år som hon har gjort på knappt två terminer på Bona. Kursen fokuserar på hälsa och välbefinnande och står på kundaliniyogans tre ben: rörelse, andning och meditation/koncentration.
Det är områden som Emina både uppskattar att träna vid respektive tillfälle, och som hon tar med sig till sitt jobb.
”Jag skräddarsyr upplägget för mina olika grupper och inkluderar olika övningar från yoga-kursen, kring rörelse, andning och avslappning. Det hjälper de anställda att hantera exempelvis stress och sömnsvårigheter, och ger dem motivation och verktyg att klara av sin situation. Det, i kombination med annan coachning, träning och samtalsterapi, har visat sig vara effektivt och omtyckt.”
Emina berättar att hon är väldigt tacksam för att hon hittade den här kursen, och för Helene som leder den.
”Jag ser fram emot varje torsdag kväll när vi ses.”
Helene Bergström, som leder kursen och är certifierad instruktör för kundalinyoga och medicinsk yoga, berättar att människor söker sig till yogan av olika anledningar. För vissa är den en allsidig fysisk träning för hela kroppen, medan den för andra kan vara en träning som ger energi och lindrar smärta från sjukdom. Men det kan också vara ett sätt att hantera en stressig vardag genom att lära sig olika andningstekniker och avspänning.
”Yogan är ett bra verktyg för att komma ner i varv, hitta lugnet och få en inre kontakt.”
Enligt Helene kan yoga appliceras på många områden. Som när hon för några år sen arbetade med en teaterkurs på Bona. Då var yoga en del i skådespelarträningen för att utveckla kroppskännedom, koncentration och kroppsmedvetenhet, som är viktigt när man står på en scen.
Idag får deltagare på andra kurser än Bonas yoga-kurs ta del av yoga, med rörelseövningar efter en lektion eller i mitten av den för att få en energiboost eller en stunds avslappning.
”Jag tycker kundalinyogan är ett bra verktyg som friskvård eftersom den arbetar holistiskt, menar Helene.”
Bona erbjuder två yoga-kurser: en grundkurs i medicinsk yoga och kundalinyoga, och en fortsättningskurs som fördjupar både i teori och praktik. Alla är välkomna, med eller utan förkunskaper om yoga.
”Den här yogan är verkligen för alla som vill prova, och eftersom kursen erbjuds av en folkhögskola är den kostnadsfri. Den går även på kvällstid vilket gör den tillgänglig för fler”, säger Helene.
Läs mer om kurserna på https://bona.nu/kurser/grundkurs-i-medicinsk-yoga-och-kundaliniyoga/
Gästföreläsning 24 april: Konspirationism – vad är det och hur kan det motverkas?
Den 24 april kl. 11.30 bjuder vi in till en föreläsning om det högaktuella ämnet konspirationism. Du får lyssna på Morgan Finnsiö, researcher och utbildare på stiftelsen Expo, som berättar vad konspirationism är, hur rörelsen ser ut och vad den utgör för utmaningar och hot för vårt samhälle. Han berör också fake news: hur ska man förstå det och hur hänger det ihop med konspirationism?
Konspirationism är tron på att världen styrs genom konspirationer. Att händelser som till exempel pandemin eller terrorattacken på World Trade Center i New York har hittats på eller beställts av hemliga makthavare. På internet finns mängder av forum där konspirationsteorier diskuteras vilket gör ämnet mer aktuellt än någonsin.
Anmäl dig till föreläsningen genom att mejla info@bona.nu senast fredag 22 april kl. 12.00. Du kan antingen vara med digitalt (länk skickas) eller på plats. Om du vill delta på plats bjuder vi på lättare lunch. Ange då specialkost eller allergi när du anmäler dig.
Vi ses!
//Vi på Bona
Bör folkbildningen också ha en digital affärsmodell?
Samtidigt som digitalisering är på var mans läppar finns det en stor förvirring kring vad det egentligen är, och innebär. Att ses över Teams eller Zoom istället för på kontoret eller i lektionssalen? Att köpa in smarta IT-system för att effektivisera processer? Ja, nog kan det vara delar i det. Men vi på Bona tror på en djupare förändring än så. Det kanske också handlar om hur man verkar i en digitaliserad värld. Hur organisationens affärsidé och affärsmodell är formulerade, och konstruerade. Hur man blir relevant i ett digitalt sammanhang, och når fram till dem vi vill interagera med.
Vi som jobbar på Bona funderar mycket på vår, och folkbildningens roll, ansvar och sammanhang, både idag och i framtiden. På samma sätt som alla andra organisationer måste röra sig framåt, måste även vi folkbildare följa med. Vart vi ska, och på vilket sätt, är inga lätta frågor med färdiga svar. Det kräver att vi gnuggar geniknölarna och diskuterar tillsammans. Under våra medarbetardagar bjöd vi därför in samhälls-och framtidsanalytikern Troed Troedson. Vi ställde ett par frågor till honom inför vårt möte:
Vad kommer diskussionerna att handla om på medarbetardagarna?
Vi ska sätta oss in i, och försöka förstå, på vilket sätt ”folkbildning” måste förändras i en digitaliserad värld. Själva fundamentet för båda folkhögskolor och bildningsförbund finns i tidigt 1900-tal, då information och kunskap både var ganska sällsynt och väldigt platsbundet. Då utvecklade vi både organisation och arbetsformer som sedan tjänat oss väl – men som inte längre fungerar. Åtminstone inte för alla, alltid. Därför måste vi börja om från början och ställa oss frågan: Hur skulle vi göra om vi startade 2020 i stället för 1920?
Varför är det viktigt?
Det är viktigt ur ett samhällsperspektiv. Om vi lägger värderingar åt sidan så kan man säga att antivaxxers, nationalistiska rasister och misogyna incels redan ägnar sig åt ”folkbildning”, men på nya sätt och via nya kanaler. Ska vi vara en motkraft måste vi också arbeta på nya sätt. Vi kan inte möta en kampanj på Twitter med en studiecirkel. Och vi kan inte möta anti-vaccinpropaganda med en utbildningsinsats i lektionssalar på en folkhögskola.
Vad är ditt viktigaste medskick till medarbetarna?
Att på djupet lära sig de nya ”naturlagar” som gäller för all verksamhet i en digitaliserad värld. I varje bransch, från biltillverkning och klädförsäljning, till politik och utbildning finns det två typer av aktörer: de som försöker använda informationsteknik, internet och datorer för att i allt väsentligt driva verksamhet på samma sätt som förut – och de som inser att det går att göra helt andra saker, sådant som inte ens gick att beskriva i en ”analog” värld.
Hur skulle du vilja att medarbetarna, och Bona som skola, tog din föreläsning vidare i sitt arbete?
Med nyfikenhet inför det som faktiskt händer. I stället för att fnysa åt influencers, Twitterdrev, Zalando eller Airbnb, måste vi förstå de underliggande mekanismer som gör det här möjligt –och börja tillämpa dem i vår egen verksamhet. Vi ska inte sälja kosmetika på nätet – men om vi förstår hur det går till kan vi ”sälja” idéer och bildning med samma professionalism.
Vi ser fram emot att berätta mer om våra funderingar och resan.
/Vi på Bona
Nu packar vi snart ner – och upp – allt som är Bona
Under hösten flyttar vi från gamla Motala verkstadsområdet till PK-torget i Motala city! Vi är väldigt glada att vi hittade den här platsen centralt i Motala. Den ökar vår tillgänglighet vilket medför flera positiva spin-offs: vi kommer till exempel närmare våra deltagare, näringslivet, kommunen och Motalabor. Bona kommer också, i ännu högre grad, att kunna bli en samlingsplats och en fri zon, oavsett om man läser på skolan eller inte. Vi ser fram emot att bjuda in fler till oss!
Nya lokalen då?
Vår nya lokal håller just nu på att renoveras. Den blir modern och flexibel – och passar vår verksamhet och allt som vi vill att Bona ska vara i framtiden. Även om vi har många kurser på distans så är platsen viktig som identitetsbärare och mötesplats. Vi ska bygga upp en kreativ och välkomnande hubb mitt i city, som andas Bona och våra värderingar.
Vår nya adress blir PK-torget, Urban Hjärnes väg 11. Här kommer du snart att mötas av obegränsad vilja, för obegränsad utveckling.
//Vi på Bona
We stand with Ukraine
Det är ofattbart det som händer i Ukraina, och vi fördömer Rysslands agerande. Våra tankar går till alla som drabbas.
I tider som dessa är det extra viktigt att vi visar solidaritet och hjälper människor i nöd. Genom att stödja frivilligorganisationer på plats i Ukraina gör vi det vi kan för att hjälpa det ukrainska folket på plats. Om det blir aktuellt står vi redo att ta emot ukrainska flyktingar till Bona och hjälpa dem på alla sätt vi kan.
Här på hemmaplan arbetar vi för att stötta våra deltagare. Många behöver prata om det som händer i världen, medan andra blir påminda om egna upplevelser av krig. Nu håller vi ihop, och hoppas att invasionen av Ukraina snart är slut.
Så här kan du stödja människor i Ukraina:
Textlabbet: ett skrivarmöte för alla
Textlabbets kursledare, Gertrud Hellbrand, ser folkhögskolan som en naturlig mötesplats för skrivande människor. Vi fick en pratstund med henne, när det nu bara är några veckor kvar innan antagningsperioden för vårens kursstart stänger.
– Textlabbet riktar sig till den som vill ge sitt skrivande utrymme. Våra deltagare har en manusidé som de vill arbeta med under en koncentrerad period. Kanske har man redan kommit en bra bit i arbetet, eller så är man i början av tex ett romanbygge. Tillsammans med andra skrivande människor får man tid och hjälp att hitta formen för sitt skrivande och sin egen litterära röst.
Gertrud Hellbrand har arbetat med skrivarkurser på Bona sedan 2003 och har utvecklat kursen Textlabbet. Numera kommer det in många kvalificerade ansökningar till kursen. De flesta har gått skrivarkurser förut, eller har gedigna, relevanta yrkeserfarenheter.
– Det vi bryr oss mest om när vi antar någon är själva textprovet och att du har tidigare erfarenhet av att ge textrespons. Samtidigt vill vi gärna ha så många olika röster och perspektiv som möjligt på kursen och våra deltagare är i olika åldrar och har olika bakgrund.
– Alla vet att bokbranschen idag är en tuff och hård verklighet där det är svårt att bli antagen av ett förlag. Ibland har vi redan utgivna författare på kursen, som famlar lite med sitt andra manus. De utgivna och de ännu opublicerade har delvis olika behov men lär sig ofta av varandra, både om den kreativa processen och om praktiska saker som förlagskontakter, berättar Gertrud.
Hur förhåller sig olika litteraturgenrer till varandra på kursen?
– Jag tycker att det är roligt och spännande att vi blandar genrer – när tex deltagare som skriver poesi får läsa och diskutera texter i fantasy- eller spänningsgenrerna. När man läser och reagerar på varandras texter kan man inspireras över genregränserna – både när det gäller gestaltning, teman och texternas form.
– På kurser som Textlabbet pågår ett samtal om skrivande och litteratur som är viktigt för litteraturen och i förlängningen också för demokratin. Det handlar om att hitta sin röst och kunna berätta utifrån sitt eget perspektiv. Som skrivande individ är det oerhört värdefullt att i samspråk med handledare och kurskamrater få möjlighet att vässa sina uttrycksmedel och förhålla sig till den litterära debatten, säger Gertrud.
Du har kallat folkhögskolan ”en naturlig mötesplats för författare”, stämmer det?
– För väldigt många av våra samtida svenska författare har en skrivarkurs på folkhögskola varit startskottet till författarskapet. Jag gick själv på skrivarkurs som ung och fick en rejäl skjuts i min utveckling genom textsamtalen och författarmötena där. Att få se kurskamraternas skrivprojekt utvecklas och att få vara delaktig i varandras arbete var oerhört lärorikt.
– Historiskt sett har det alltid funnits sammanhang där författare träffats, visat sina texter för varandra och utbytt tankar. Men historiskt har sådana kotterier oftast bestått av en litterär elit. Moderna skrivarkurser utgör en demokratisk variant av forna tiders litterära salonger. På Textlabbet tillhandahåller vi ett sammanhang där alla är välkomna, oavsett bakgrund eller nätverk. Du ansöker om en plats och antas med texterna du skriver, förklarar Gertrud.
Numera finns det flera olika typer av skrivarkurser, både på plats och på distans.
– På Textlabbet får deltagaren egen skrivtid och deltar samtidigt i en ständigt pågående diskussion om skrivande. Man läser varandras texter och diskuterar arbetsprocessen. Genom att se andra utveckla sina berättelser kan man få idéer som hjälper en att komma vidare med sitt eget projekt. Textsamtalen brukar vara det allra mest uppskattade av deltagarna på Textlabbet.
Läs mer om Textlabbet här
Textlabbet är Bona folkhögskolas skrivarkurs på distans för den som kommit en bit på väg med skrivandet och som arbetar med ett skönlitterärt bokmanus. Från början fanns en grundkurs i skrivande, på plats på Bona, och en påbyggnadskurs på distans. Gertrud Hellbrand började arbeta på Bonas skrivarkurs 2003 och när grundkursen lades ner tog hon över påbyggnadskursen och utvecklade den till vad som idag är Textlabbet. Exempel på utgivna författare som gått kursen är Lina Nordquist, Viktor Johansson och Negar Naseh.
Förutom att hon leder skrivarkursen Textlabbet är Gertrud Hellbrand själv författare, bl a till den kritikerrosade släktromanen Veterinären och deckarserien Östgötasviten, vars tredje del kom ut våren 2023.
Maskulinitet 2021 – finns det en riktig man?
Digital föreläsning med Ulf Mellström, professor i genusvetenskap.
Män, manliga normer och maskulinitetens olika uttryck intresserar och fascinerar oupphörligt och intensivt. Aldrig tidigare i historien har diskussioner om mäns våld, mäns och pojkars psykiska ohälsa, manliga relationer och manliga normer varit mer intensiva. Vi plockar upp ämnet och bjuder in Ulf Mellström som är professor i genusvetenskap, till oss. Han reflekterar bland annat om manlighet är det extrema könet och vad det i så fall betyder. Låter det spännande? Anmäl dig till digital föreläsning med Ulf Mellström på fredag klockan 10.00-10.30. Mejla info@bona.nu så får du en länk till föreläsningen via Zoom.
Textlabbet-deltagare romandebuterar med hoppfull historia
Socionomen Ida Sundén gick skrivarkursen Textlabbet på Bona för ett par år sedan. Idag romandebuterar hon med ”Tillsammans är vi två” på Vintergård Förlag. Det är en historia där missbruk och medberoende står i centrum för några människors liv och som handlar om att alla – oavsett vem vi är – har våra svårigheter att hantera.
2018 bestämde sig Ida för att ta en paus från sitt socionomjobb för att ge sig tid att skriva. Hon ville gå en skrivarkurs och fastnade för Textlabbet på Bona. Hon sökte och kom in.
Brottades med sitt språk innan hon hittade sin berättarröst
– Vid den tiden hade jag ingen i min närhet som skrev, så att få prata text och att träffa andra som förstår processen kring skrivandet betydde mycket. Att gå en kurs var ett bra sätt att få struktur på skrivandet, med inlämningarna och träffarna. Det var lärorikt att läsa andras texter och att ge och få respons, både från andra deltagare och från lärarna, säger Ida.
Ida berättar att det tog ganska lång tid för henne att tvätta bort ”myndighetssvenskan” och kraven på att vara objektiv och att alltid ha belägg för det hon skrev. Som socionom hade hon mest skrivit utredningar och rapporter under många år, med undantag för enstaka noveller och dikter.
– Det tog ett tag innan jag kände mig mer fri i mitt skrivande, och kunde vila i att jag fick hitta på vad jag ville med texten. Där var skrivkursen till hjälp, både genom att jag fick tid att prova mig fram och att få respons från de andra kring vad som funkade och inte, berättar hon.
En påhittad historia med fiktiva karaktärer
”Tillsammans är vi två” är en berättelse som växte fram ur en av karaktärerna, Gunnel, som följt Ida sedan tonåren.
– Jag hade länge haft en tanke om att jag ville skriva om människor som rör sig i varandras närhet men aldrig träffas. Som grannar eller människor som passerar en viss plats varje dag, men missar varandra med någon enstaka minut.
Även om Gunnel är en karaktär som funnits länge hos Ida, är både handlingen och personerna i romanen påhittade.
– Men en nära släkting gick bort till följd av missbruk i ung ålder, vilket har påverkat mig mycket. Det var oerhört jobbiga år för hela familjen när hans missbruk eskalerade och senare ledde till att han gick bort, säger Ida.
Läkande skrivande
Ida tror inte att missbruk och medberoende hade blivit så centralt i boken om hon inte upplevt på nära håll hur illa såväl den som missbrukar som människor omkring far av det. Hon beskriver hur hon alltid har använt skrivande som en ventil, att hon har stort behov att sätta ord på det hon tänker och känner och har lättast att göra det i skrift.
– Jag skriver mycket dagbok och har gjort det ända sedan jag var liten. Att skriva ”Tillsammans är vi två” var också ett sätt att bearbeta mina tankar kring det jag och min familj gick igenom. Jag hade ett väldigt starkt behov att skriva en historia som innehöll någon slags hopp. Lite som att skriva ett eget slut.
Idas tre bästa tips för att skriva om svåra saker och trauman
- Ta skrivandet på allvar. Var beredd på att skrivande kan ta tid och våga ta det på allvar. Det gäller egentligen allt skrivande. Det kan vara svårt att skriva när det pågår mycket annat i livet, särskilt om saker som berör en på djupet.
- Tillåt dig att skriva fritt. Att inte bry sig om att det ska bli bra eller att någon annan ska läsa blir extra viktigt för den som skriver om svåra saker. Det är extra viktigt att vara varsam med sig själv under skrivprocessen.
- Delta i en kurs där du kan bli speglad och bekräftad. Det är värdefullt att få feedback från kursledaren och de andra deltagarna. Gå antingen en kurs med fokus på skrivande i allmänhet eller så kallat läkande skrivande. Du känner bäst själv vad som passar.