Samtidigt som digitalisering är på var mans läppar finns det en stor förvirring kring vad det egentligen är, och innebär. Att ses över Teams eller Zoom istället för på kontoret eller i lektionssalen? Att köpa in smarta IT-system för att effektivisera processer? Ja, nog kan det vara delar i det. Men vi på Bona tror på en djupare förändring än så. Det kanske också handlar om hur man verkar i en digitaliserad värld. Hur organisationens affärsidé och affärsmodell är formulerade, och konstruerade. Hur man blir relevant i ett digitalt sammanhang, och når fram till dem vi vill interagera med.
Vi som jobbar på Bona funderar mycket på vår, och folkbildningens roll, ansvar och sammanhang, både idag och i framtiden. På samma sätt som alla andra organisationer måste röra sig framåt, måste även vi folkbildare följa med. Vart vi ska, och på vilket sätt, är inga lätta frågor med färdiga svar. Det kräver att vi gnuggar geniknölarna och diskuterar tillsammans. Under våra medarbetardagar bjöd vi därför in samhälls-och framtidsanalytikern Troed Troedson. Vi ställde ett par frågor till honom inför vårt möte:
Vad kommer diskussionerna att handla om på medarbetardagarna?
Vi ska sätta oss in i, och försöka förstå, på vilket sätt ”folkbildning” måste förändras i en digitaliserad värld. Själva fundamentet för båda folkhögskolor och bildningsförbund finns i tidigt 1900-tal, då information och kunskap både var ganska sällsynt och väldigt platsbundet. Då utvecklade vi både organisation och arbetsformer som sedan tjänat oss väl – men som inte längre fungerar. Åtminstone inte för alla, alltid. Därför måste vi börja om från början och ställa oss frågan: Hur skulle vi göra om vi startade 2020 i stället för 1920?
Varför är det viktigt?
Det är viktigt ur ett samhällsperspektiv. Om vi lägger värderingar åt sidan så kan man säga att antivaxxers, nationalistiska rasister och misogyna incels redan ägnar sig åt ”folkbildning”, men på nya sätt och via nya kanaler. Ska vi vara en motkraft måste vi också arbeta på nya sätt. Vi kan inte möta en kampanj på Twitter med en studiecirkel. Och vi kan inte möta anti-vaccinpropaganda med en utbildningsinsats i lektionssalar på en folkhögskola.
Vad är ditt viktigaste medskick till medarbetarna?
Att på djupet lära sig de nya ”naturlagar” som gäller för all verksamhet i en digitaliserad värld. I varje bransch, från biltillverkning och klädförsäljning, till politik och utbildning finns det två typer av aktörer: de som försöker använda informationsteknik, internet och datorer för att i allt väsentligt driva verksamhet på samma sätt som förut – och de som inser att det går att göra helt andra saker, sådant som inte ens gick att beskriva i en ”analog” värld.
Hur skulle du vilja att medarbetarna, och Bona som skola, tog din föreläsning vidare i sitt arbete?
Med nyfikenhet inför det som faktiskt händer. I stället för att fnysa åt influencers, Twitterdrev, Zalando eller Airbnb, måste vi förstå de underliggande mekanismer som gör det här möjligt –och börja tillämpa dem i vår egen verksamhet. Vi ska inte sälja kosmetika på nätet – men om vi förstår hur det går till kan vi ”sälja” idéer och bildning med samma professionalism.
Vi ser fram emot att berätta mer om våra funderingar och resan.
/Vi på Bona