Välj en sida

Aktuellt

Equal är vårens höjdpunkt

Equal är vårens höjdpunkt

Medan samhället blir allt hårdare upplever jag att Bona går i precis motsatt riktning. Det blir allt mjukare och mer personligt. Det är en ganska intressant utveckling och jag tror att vårt digitala arbetssätt är en bidragande faktor. Det låter kanske konstigt, det digitala tänker man ju ska öka avståndet mellan människor och göra oss mindre personliga. Men jag ser något annat, fler vågar öppna upp, delta i diskussioner och samtal och komma närmare.

Vår användning av den digitala plattformen Discord har sänkt trösklarna för många av oss. Alla är där, och med. Oavsett om man läser på distans, alltid är i skolan, eller befinner sig hemma för att man inte vill eller mäktar med att komma just idag. I de digitala rummen hörs vi om stort och smått. Om kluriga skoluppgifter, om AI-verktyg vi har testat och om mer personliga saker. Alla tider på dygnet förs det samtal mellan deltagare, och mellan deltagare och personal. En härlig tjej som studerar hos oss sa att vi har ”anpassat skolan till eleverna istället för eleverna till skolan”. Och det är väl precis det som är folkhögskolans roll och styrka. Vi har en större frihet att anpassa lärandet utifrån varje individ. Och med digitala verktyg har vi kunnat nå fram till fler.

Oavsett om våra samtal har skett digitalt eller fysiskt på plats i skolan så är de vårens höjdpunkt. Inte prestation eller uppnådda behörigheter. Jag har fått följa flera personer på nära håll som har gått från att avsky skolan och sociala kontakter, till att aktivt delta i diskussioner på Discord och klara uppgift efter uppgift. Det kanske inte ger behörighet i alla ämnen, men det har skapat glädje, motivation och självförtroende. Och vad är väl viktigare än det inför nästa steg i livet?

En annan aspekt i vårt digitala arbetssätt är att hierarkier och auktoriteter tycks minska. Deltagarna och vi som jobbar på skolan verkar på samma nivå och jobbar som ett team. En person skrev så fint att hen kände sig ”equal”, att personalen inte kändes som auktoriteter. Det tror jag är en nyckel till framgång, när man kommer närmare, bjuds in och kan stötta längs vägen. Då kan vi bidra både till den personliga och kunskapsmässiga utvecklingen.

Med budskapet “make it equal” vill jag nu tacka för den här fantastiska terminen. Nu laddar vi batterierna för en spännande höst, vi har mycket på gång som jag ser fram emot att berätta mer om det längre fram.

Jag önskar dig en härlig sommar!
Anneli Dahlqvist, rektor

Vi söker lärare i engelska och svenska som andraspråk

Vi söker lärare i engelska och svenska som andraspråk

Vår fantastiska lärare Vin ska gå på föräldraledighet och vi söker en vikarie inom engelska och svenska som andraspråk. Är det du eller någon du känner?

Våra medarbetare brukar beskriva Bona som en utvecklande arbetsplats som alltid är i rörelse. Givetvis bidrar medarbetarnas egen nyfikenhet och framåtanda till att vi alltid är på väg, att vi vågar testa nya idéer och arbetssätt. Det är den här miljön som du som söker kan bli en del av.

Föräldravikariatet är inledningsvis under en termin, med stor möjlighet till förlängning under vårterminen 2025. Det är positivt om du har andra ämneskunskaper än engelska och svenska som andraspråk.

Vårt arbetssätt
På Bona jobbar vi i arbetslag och planerar och genomför arbetet tillsammans. Det skiljer sig från den traditionella skolans arbetssätt, och vår erfarenhet är att det skapar ett bättre lärande för våra deltagare.

Vi arbetar också i digitala lösningar och vill att du som söker har erfarenhet av ett digitalt arbetssätt. Som exempel arbetar vi mycket i plattformen Discord. AI är vidare en naturlig del i vår vardag och vi vill att du kan, och vill, jobba med AI-verktyg.

Merit med flera språk
Vi har människor från många länder här på Bona och det är därför en merit om du är flerspråkig. Kunskaper i tigrinja är extra intressant då vi har deltagare från Eritrea och norra Etiopien.

Du kommer att arbeta både digitalt och på plats på skolan.

Praktiskt om vikariatet
Sök senast den 7 juni genom att skicka din ansökan till rektor Anneli Dahlqvist på anneli@bona.nu. Personligt brev och CV med referenser.

Vi önskar att du börjar din tjänst omkring den 8 augusti.

Vid frågor är du välkommen att kontakta Anneli Dahlqvist på 070 774 53 62 eller mejl anneli@bona.nu

Om Bona
Vår skola är en fri zon, med hjärta, kunskap, värderingar och samhällsengagemang. Våra olikheter berikar oss och ger nya perspektiv. Tillsammans skapar vi en trygg atmosfär av kunskap och vänskap, som stärks av att alla som är här verkligen vill vara det.

Vi har integritet med vänstervärderingar kring öppenhet, jämlikhet, mänskliga rättigheter och solidaritet. Vi följer med varje deltagare på en resa, med fokus på en personlig och kunskapsmässig utveckling. Tillsammans blir vi obegränsade.

På samma gång är vi en röst för politisk samhällsförbättring. Vi gör det vi tror på, och litar på att det vi gör är rätt.

Bona verkar, och påverkar, där livet pågår. Nya behov uppstår och växer fram. Som folkhögskola har vi frihet att snabbt ställa om eller förnya oss när omvärlden förändras. Vi är ständigt på tå för att förutse, förstå, förklara, debattera, utforska och påverka. Det handlar om att lyssna – för att sen göra. Och vi älskar att göra. För vi vill ligga i täten, och erbjuda den bästa skolan som gör mest skillnad, för alla som behöver det bäst.

Vår vision
Obegränsad vilja. Obegränsad utveckling.

Vårt syfte
Med hjärta och engagemang kan vi bidra till kunskapsmässig och personlig utveckling för alla. Vi är ett alternativ som drivs av att skapa en bättre framtid.

Bona kommer från en vänstertradition och vi värnar om ett samhälle präglat av öppenhet, jämlikhet, medmänsklighet och solidaritet.

Det gör vi genom att
… se människor

… bekräfta människor

… ge förutsättningar för att människor ska stå rustade för framtiden

… engagera oss i politiska frågor och vara en röst. som påverkar och förbättrar vårt samhälle

Välkommen till årsstämma 2024!

Välkommen till årsstämma 2024!

Inbjudan till stämma för Bona folkhögskola ekonomiska förening
Ordinarie stämma hålls lördagen 25 maj 2024 kl. 13.00.
Plats: Bona Folkhögskola Urban Hjärnes väg 11, Motala.

Inför stämman inbjuder vi till öppet program för alla intresserade!

Kl. 11.00
Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation RIO har ordet. Temat är ”Folkhögskolan är svaret på samhällets stora problem”. Anna medverkar via videomöte.

Kl. 12.00
Vi bjuder på lätt lunch. Rundvandring i lokalerna för den som vill.

Kl.13.00 vidtar årsstämmoförhandlingarna.
Handlingarna finns längst ner på denna sida.

Svar om deltagande i stämman vill vi ha till skolan senast fredagen den 17 maj, till skolans mailadress info@bona.nu. Ange specialkost. Önskar du delta digitalt ange e-postadress för möteslänk som skickas ut dagen innan stämman.

Dagordning:
1. Stämmans öppnande
2. Val av ordförande för stämman
3. Arbetsordning för stämman
4. Upprättande och godkännande av röstlängd
5. Val av en justerare
6. Prövning om stämman blivit behörigen sammankallad
7. Behandling av årsredovisning och revisionsberättelse
8. Beslut
a. om fastställande av resultaträkningen och balansräkningen
b. om dispositioner av föreningens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen
c. om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna
9. Val av styrelseordförande, styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och revisorer
10. Val av valberedning
11. Stadgeändringsförslag
12. Arbetsordning för valberedning
13. Stämmans avslutning

Enligt uppdrag:
Anneli Dahlqvist, rektor, anneli@bona.nu, 070 – 774 53 62

Avatarer och AI på Bona – vi berättar mer i Vi Lärare

Avatarer och AI på Bona – vi berättar mer i Vi Lärare

Vi får många frågor kring vårt arbetssätt, där vi har digitaliserat en stor del av verksamheten och lärandet samt integrerat AI som en naturlig del i vår vardag. Vi delar med oss så mycket vi bara hinner, i poddar, möten och nu till tidningen Vi Lärare som hörde av sig och ville höra mer.

Det är roligt och inspirerande att det finns ett så stort intresse, det måste ju betyda att vi har satsat på relevanta riktningar och gör saker som är värdefulla för våra deltagare, och kanske vår bransch generellt. Vi hoppas det i alla fall. I vår värld är det viktigt att vi som verkar inom folkhögskolan är med i vår samtid och tar ansvar för att deltagarna får så bra förutsättningar som möjligt att komma vidare i livet – och får möjligheten att ta del av lärande utifrån sina unika förutsättningar.

Nyfiken på artikeln i Vi Lärare? Du kan läsa den här

”Härligt att få bort matteångesten”

”Härligt att få bort matteångesten”

Helena Johansson är mattelärare på Bona. Men för henne handlar matte inte om mekaniskt räknande, utan om förståelsen för hur det hänger ihop och att väcka viljan att lära och bygga upp mattesjälvförtroende. Utifrån det synsättet har Helena skapat helt nya upplägg för mattelektionerna – och framgången är påtaglig. Så vad är hemligheten?

”Vi jobbar på flera sätt för att matte ska bli både förståeligt och roligt. Bland annat har vi diskussionsmatte där deltagarna får uppgifter som de löser tillsammans med hela gruppen. Det kan vara både digitalt och på plats, och det blir stort engagemang. Vi pratar matte och har samtidigt roligt ihop. En viktig del är att skapa en prestigelös, varm och trygg atmosfär där man vågar fråga, prova och där det är okej att göra fel. Deltagarna hjälper varandra, och när man förklarar för andra, får man djupare förståelse själv.”

Helena berättar att diskussionsmatte varit bra för de som har svårt att jobba enskilt, eller inte vågat ta plats.

”Att sitta själv och jobba med räknetal fungerar inte för alla. För dem har det här diskussionsformatet varit jättebra. De får diskutera i våra kanaler på Discord när de vill, och i grupp diskutera mattelösningar både digitalt och på skolan.”

”För andra har formatet gjort att de vågat träda fram och bli mer aktiva. När alla pratar och hjälper varandra så tycker många att det blir roligare och mindre kravfyllt.”

Att deltagare har bristande mattesjälvförtroende är vanligt, och ofta ger gamla erfarenheter matteångest. Då gäller det att ta en sak i taget och se till att alla förstår grunderna.

” Många har luckor i grundskolans matte och då blir det svårt. Ett sätt att komma förbi det är med hjälp av det jag kallar tårtbitspedagogik. I stället för att jobba årskursvis, går vi igenom ett mattemoment på gymnasienivå och inkluderar förkunskaperna från grundskolan som momentet bygger på.”

Kreativa och skapande matteuppdrag
Då och då får deltagarna kreativa uppgifter att lösa på egen hand eller tillsammans. Till exempel inom geometri. Deltagarna fick i uppdrag att skapa någonting praktiskt. I uppgiften ingick att göra ritningar 3D-dimensionellt i digitalt program och räkna på materialåtgången. Dokumentera och efteråt göra en instruktionsmanual för konstruktionen.

Resultatet blev alltifrån modellbygge av en katapult, till flygplan som skrevs ut på skolans 3D-skrivare. Det blev också många hus i olika material och former, till exempel ätbara pepparkakshus, digitala minecraftshus, ombonat kaninhus i trä, leksaksbilsgarage av toarullar till barnen, och modellhus av papper. Och så skapades det en återvinningskanal i Discord där man kunde efterlysa gratis material.

”En deltagare blev så engagerad att intresset för inredningsdesign vaknade. Hon designade sitt eget nattduksbord. Köpte virke, byggde, justerade ändringar och målade. Med kunskaper i digitala program, skapade hon en snygg och tydlig instruktion.”

Så hur känns det då när polletten ramlar ner?

”När deltagare förstår något de tyckte var svårt, så blir de väldigt glada. Och jag delar verkligen glädjen med dem. Det är en härlig känsla att hjälpa till att få bort matteångesten och med det öppna nya vägar för deltagarna.”

Teknik i lärandet är traditionellt folkhögskolearbete, men med nya metoder

Teknik i lärandet är traditionellt folkhögskolearbete, men med nya metoder

Missa inte att lyssna på det senaste avsnittet av Folkhögskolepodden där Bonas rektor Anneli Dahlqvist gästar för att berätta hur vi arbetar med AI, digitala plattformar och verktyg som kompletterar det fysiska rummet. För dig som inte lyssnar in på avsnittet kommer här en kort summering:

På Bona har vi integrerat AI och digitala plattformar i både lärandet och det pedagogiska arbetet. Varför då? Jo, för att vi ser att den nya tekniken är här för att stanna och kommer spänna över alla områden i samhället. Våra deltagare ska ha fått möjligheten att förstå vad det är och hur de kan använda det i livet och arbetslivet. Det handlar också om att erbjuda en modern, tillgänglig och inkluderande utbildning, där ekonomiska förutsättningar, familjeförhållanden eller funktionsvariationer inte är ett hinder för att delta i utbildning.

Så vad handlar det egentligen om när vi säger att vi integrerar AI och digitala plattformar i lärandet och verksamheten? Anneli berättar:

”Vi lär till exempel deltagarna att prompta, alltså lära sig prata med ChatGPT, Gemini eller Copilot, eller vilket AI-system det nu är. De lär sig prata och hantera olika system.”

”Vi testar också att göra avatarer av personalen så de kan ge introduktioner på olika språk, eftersom vi har många deltagare som inte kan svenska så bra. Då kan de få en introduktion på sitt hemspråk vilket ger en god grundförståelse innan de ska lösa sin uppgift.”

”Vi testar också olika AI-studieassistenter som kan hjälpa deltagare med funktionsvariationer som kanske behöver stöd i att strukturera vardagen eller utbildningen.”

Anneli betonar i podden att integreringen av AI och digitala plattformar och verktyg inte handlar om att ersätta traditionella undervisningsmetoder, utan snarare berika och komplettera den befintliga pedagogiken. Programledaren frågar hur Anneli ser på balansen mellan den tekniska utvecklingen och att bevara folkhögskolans traditionella arbetssätt:

”Det finns ingen balans, det tippar över på det traditionella arbetssättet bland folkhögskolor idag. Man hamnar i diskussionerna kring vad som är bäst. Det finns till exempel en allmän uppfattning att det måste vara bäst att träffas i samma rum och känna gemenskapen. Och det kan det ju vara, om det är det som är viktigt där och då. Det kan aldrig skapas ett digitalt rum som ger samma värden som när man ses i samma rum. Men det är inte det som detta handlar om. Det handlar om att skapa något som inte är möjligt i det analoga rummet, vad vi kan lägga till. Till exempel att vi kan göra utbildning tillgängligt för fler som kanske inte kan eller vill delta i det fysiska mötet. Möjligheter till lärande kan inte vara beroende av ekonomisk situation, familjeförhållanden eller funktionsvariationer. Det får inte förhindra någon att delta. Då är digitala rum och möjligheter en fråga om tillgänglighet och möjligheter för de som annars inte hade kunnat delta”, säger Anneli Dahlqvist.

Hon fortsätter:

”Idén med digitala plattformar och verktyg är alltså att försöka vidga. Inom folkhögskolan har arbetssätten alltid förändrats, det digitala arbetssättet är något vi kan lägga till. Vi måste ta ansvar för de människor som är hos oss. De kan många gånger vara mer försiktiga eller påverkade av larmrapporter som kommer från samhället. Genom att ge dem tillgång även till digitala miljöer och verktyg kan vi vidga synen och förståelsen kring det som sker i samhället, och då ger vi dem möjlighet att förstå och själva påverka. Det om något är väl traditionellt folkhögskolearbete? Det är traditionellt men med nya metoder”, menar Anneli Dahlqvist.

Hon avslutar:

”Vår största uppgift är att förbereda deltagarna för livet efter Bona, det är det som är det viktigaste.”

Lyssna på poddavsnittet här

Kommentar till P4 Östergötlands inslag om brister på Bona

Kommentar till P4 Östergötlands inslag om brister på Bona

P4 Östergötland rapporterar i dag att Bona hotas av stängning efter brister. Det är en överdrift och vi vill därför förklara situationen.

Det stämmer att Folkbildningsrådet genomför en granskning. Det handlar om att vi inte har den traditionella utbildningsmetoden, med endast schemalagd och lärarledd utbildning på plats i skolan. I stället har vi valt att anpassa utbildningsformen efter våra deltagares behov, förutsättningar och önskemål. Det innebär att vi har allt underlag digitalt och att deltagarna får välja om de vill följa undervisningen på plats i skolan eller digitalt. Ibland är lektioner hybrida, där vissa är i skolans lokaler och andra på länk. Men oavsett så har vi en samlad skoldag mellan kl. 10.00-15.00. 

Utöver det har vi handledning digitalt, från tidig morgon till sen kväll, och där är det mycket aktivitet mellan lärare och deltagare, och mellan deltagare som arbetar tillsammans. Jag hävdar därför att vi erbjuder mer utbildning och mer tillgång till lärare än de flesta andra folkhögskolor. Långt över fyra timmar per dag vilket är kravet för att få statsbidrag.

En folkhögskola har en mångfald av deltagare där vissa till exempel har funktionsvariationer som gör att det inte är självklart att komma fysiskt till skolan. För dem passar det bättre att plugga hemifrån och vara med på länk, eller arbeta via digitala plattformar. För andra kan det underlätta i livspusslet att ha en mer flexibel skolgång än den traditionella. Som folkhögskola tycker jag att man behöver vara lite modern och flexibel och möta upp. Precis som näringslivet i stort.

Vi har nu en konstruktiv dialog med Folkbildningsrådet kring det här, där vi berättar varför vi har moderniserat vår utbildning på det här sättet. Om de kommer fram till att det inte är godtagbart så får vi kanske skruva på upplägget. Men att säga att Bona hotas av stängning är att göra en höna av en fjäder.

Vi hoppas så klart att Folkbildningsrådet i stället börjar förstå värdet och potentialen i vårt arbetssätt, och förespråkar det i framtiden. Då kommer folkbildning till större nytta för fler, och det är väl egentligen det som är själva grejen med folkbildning?

Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola

Vi debatterar kring AI!

Vi debatterar kring AI!

AI – en demokratisk rättighet, och nödvändighet

AI är inte längre en futuristisk vision. Tekniken innebär enorma möjligheter och spås förändra mycket i samhället från grunden. Samtidigt ställs vi inför en rad utmaningar. AI-driven desinformation pekades nyligen ut som det största hotet mot utvecklingen i världen, i en ny rapport inför Världsekonomiskt forum i Davos. Den teknologiska utvecklingen gör att vi inom folkbildningen och utbildningssektorn står inför ett avgörande val: att omfamna tekniken och integrera den i vår verksamhet, eller blunda och fortsätta som tidigare. Som rektor för en framåtblickande folkhögskola, djupt engagerad i digitalisering och AI, vill jag uppmana mina kollegor inom utbildningsväsendet att inte ignorera utvecklingen. AI är en demokratisk rättighet, och nödvändighet. Och ingen får lämnas bakom.

AI har redan börjat sträcka sig över alla samhällsområden, från juridik och ekonomi till offentlig sektor och konst. Det påverkar oss alla, oavsett utbildningsbakgrund eller yrkesbana. Därför bör kunskapen om teknologin vara en grundläggande rättighet för varje student. Inte bara som ett ämnesområde utan också ett verktyg för lärande. Lika självklart som att kunna använda internet, eller läsa.

Men i den här nya eran kommer det inte vara tillräckligt att endast förstå hur AI fungerar. Våra studenter måste också utrustas med färdigheter i kritiskt tänkande för att kunna navigera och förstå de komplexa sätten som AI påverkar informationsflödet, och i förlängningen, vår uppfattning om världen. Genom att undervisa om AI:s begränsningar och den underliggande bias som ofta finns i dessa system, kan vi förbereda studenterna på att kritiskt granska den information de möter och fatta underbygga beslut. Utan förståelse riskerar människor att få en begränsad världsbild och i värsta fall utvecklas extremism. Det ökar klyftorna i samhället och bidrar till ytterligare polarisering.

Med bakgrund i detta bör AI ses som en demokratifråga. Om vi ska ha en välbalanserad och informerad debatt om vår framtid och vårt samhälle måste vi se till att alla har de verktyg som krävs för att förstå och kritiskt granska dessa teknologier. Det är inte bara en fråga om att förhindra missinformation och extremism, det är en fråga om att upprätthålla en hälsosam demokrati.

Vi som verkar inom folkhögskolan har ett särskilt ansvar att utbilda inom AI och integrera teknologin i verksamheten. Vi möter många gånger människor som riskerar att bli efterlämnade – nyanlända som kämpar med språkbarriärer eller tragedier i bagaget. Personer med funktionsvariationer som kämpar för att vara i sociala sammanhang eller ens gå utanför dörren. För dem är tillgången och förståelsen för AI inte bara en fråga om kompetens, utan en nödvändighet för inkludering i samhället. Det måste vara vårt ansvar att beakta de mest sårbara. För vem kommer annars göra det?

Vi står inför en teknologisk revolution och vårt utbildningssystem måste spegla detta. Genom att ge studenterna kunskaper i AI förbereder vi dem inte bara för framtida yrken utan också för att vara informerade och ansvarstagande medborgare i en alltmer digitaliserad värld. AI är en demokratisk rättighet, och nödvändighet. Och alla måste inkluderas.

Följande ser vi behövs för att integrera AI i utbildningssystemet:

Livslångt AI-lärande som norm
Vi kan inte luta oss mot traditionell utbildning. Lärare måste proaktivt engagera sig i kontinuerlig fortbildning om AI, från maskininlärning till neurala nätverk. Den verkliga frågan är inte längre om lärare ska lära sig om AI, utan hur snabbt de kan göra det.

Både teori och praktik
Teoretisk kunskap är bara halva striden. Lärare måste dyka in i AI-världen genom praktiska tillämpningar och experimentera med AI-verktyg och programmeringsplattformar som är anpassade för utbildningsändamål. Då får de en djupare förståelse för AI:s möjligheter och begränsningar, vilket är avgörande för att kunna integrera dessa verktyg i undervisningen på ett effektivt sätt.

Skapa dialog och samarbete
AI i utbildningen är inte en isolerad strävan. Lärare behöver delta i, och bidra till, professionella nätverk där diskussioner om AI:s roll i utbildning pågår. Dessa forum erbjuder inte bara en chans att hålla sig uppdaterad om de senaste trenderna, utan också möjligheter att diskutera etiska överväganden och dela strategier för hur man bäst implementerar AI i undervisningen.

Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola

Bokidén föddes i Bona-bilen

Bokidén föddes i Bona-bilen

Återigen har en tidigare deltagare på vår skrivarkurs Textlabbet gett ut en bok. Den här gången är det Emma Lundenmark som är författare och poet, och bosatt i Stockholm. I januari släpptes hennes bok Kaczka via Modernista. Och berättelsen, ja den föddes i bilen hem från Bona.

Det var när en av deltagarna i bilen hörde fel och trodde att de åkte mot Växjö i stället för Älvsjö som idén började formas. Emma kastades tillbaka till ett tidigare minne från en resa i Polen, där han som körde tog henne längre och längre söderut, trots att hon bara ville åka hem. Där i bilen gav detta upphov till en diskussion om livspassionen, om vad som gör att äventyret kan sättas framför allt. Och äntligen fann Emma ett sätt att påbörja berättelsen om den där kidnappningshistorien hon burit med sig i 20 år. Den skulle börja där i bilen.

Och den inte bara började där. En av medpassagerarna fortsatte att tjata om att det skulle bli en bok. Han till och med översatte filmer från Polen som används som dokumentärt material i boken. Men Polenresan är bara ett spår. Kaczka är till strukturen associativ. En mängd minnen skapar en väv och främst är det berättelsen om en kvinnlig äventyrare i den utlevande poeten Rimbauds anda. I och med att den för en dialog med André Bretons bok Nadja, blir den också en kommentar till surrealismens könspolitik.

Skeptisk mot skrivarkurser
Att gå ner i tid under 2019 för att kunna skriva var bestämt, men det var inte självklart att Emma skulle gå en skrivarkurs. Hon hade tänkt att de riskerade att göra litteraturen likriktad, men på Bona blev det tvärtom.

”Jag var skeptisk, men läraren Gertrud var fantastisk. Hon gjorde oss modiga, och fick oss att våga berätta det som behövde berättas. Med hennes hjälp kunde alla odla sin egenart”, säger Emma Lundenmark och skrattar.

Och det var just Gertrud som gjorde att Emma blev nyfiken på Bona och Textlabbet.

”Jag läste en artikel med henne i GP där det stod att hon brukade uppmuntra sina elever på skrivarkursen på Bona att vara lite mer omoraliska när de skriver, det kändes spännande. Och så hade hon ett så fascinerande efternamn – Hellbrand, man kan behöva lite eld från helvetet när man skriver. Det måste få brännas.”

Utöver Gertruds stöd och personlighet var sammanhanget på Bona det som Emma bär med sig mest.

”Det var fint att vara i en kontext där vi hjälpte varandras berättelser framåt. Jag tror att vi fann stor motivation och inspiration i varandras berättelser, och några av oss har kontakt än idag.”

”Jag skulle verkligen rekommendera andra att gå kursen, och att göra det när man har påbörjat en berättelse. Då kan man behöva ett skapande sammanhang, och få avsätta tid.”

Också Emmas första roman Storknästet, som kom ut 2021 på Modernista, skrevs under tiden på Bona.

Även om Emma precis har lanserat sin andra roman är hon redan i gång med andra projekt. Hon håller egna skrivarkurser i poesi på Skrivarakademin på Folkuniversitetet, uppträder med poesi och gav ut en diktsvit i decembernumret av Provins. Parallellt arbetar hon med sin andra novellsamling. Och så finns det givetvis en ny romanidé i huvudet, men den har hon bara börjat med. Det tar tid, eftersom hon måste drömma om karaktärerna för att de riktigt ska ta form.

Med värme och tacksamhet…

Med värme och tacksamhet…

…vill jag tacka för året som gått. Det är nu dags för lite välbehövlig julledighet. Men först ett par ord om 2023.

Vi har boat in oss ordentligt i våra nya lokaler i Motala city och kan konstatera att vi stormtrivs. Det har varit ett år med många nya möten och samtal som inte hade hänt om vi inte flyttat.

Under året har vi också inlett flera nya inspirerande samarbeten med andra folkhögskolor, framför allt med fokus på digitala arbetssätt. Vi på Bona har arbetat digitalt sedan länge men det finns alltid saker att lära, och inspireras av, från andra.

På tal om digitalisering och teknik så har vi också utforskat världen av artificiell intelligens (AI). Vi använder numera AI som ett naturligt element i lärandet och planeringen av utbildningarna. Våra medarbetare läser kursen ”Elements of AI” som ges av Linköpings universitet. Nästa termin ska vi fortsätta vårt gemensamma äventyr genom att testa praktiska lösningar. Det ser vi fram emot – vi behöver omfamna utvecklingen, inte vara rädda för den.

På senare tid har vårt samhälle förändrats vilket påverkar oss alla, på olika sätt. VI ser ett stort behov av att diskutera vår samhällsutveckling och vilket samhälle vi vill ha och mår bra av. Det känns viktigare än någonsin.

Men under vår julavslutning fick vi koppla bort det som händer i samhället och vår omvärld och bara njuta. Det var en hjärtevarm avslutning med tal från en av våra deltagare som funnit sin plats hos oss. 💜 En musikalisk glädje gavs av ”Bona boys”, och allsången på skolans alla språk lyfte våra hjärtan. Vi avslutade med rektorns traditionella jultal – som inte alls var traditionellt i år – utan innehöll en hälsning på alla språk som talas på skolan (producerad genom en AI-avatar 😉). Det var ett roligt inslag.

Så med detta sagt önskar vi er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År. Tack för att ni är en del av vår fantastiska gemenskap. Vi ser fram emot att fortsätta vår resa tillsammans under det kommande året.

Anneli, rektor på Bona

Kategorier