Välj en sida

Aktuellt

Textlabbet: en av vår tids litterära salonger

Textlabbet: en av vår tids litterära salonger

Textlabbets kursledare, Gertrud Hellbrand, ser på den moderna skrivarkursen som en samtida litterär salong. Vi fick en pratstund med henne, när det nu bara är en vecka kvar tills antagningsperioden för vårens kursstart stänger, den 30 november. 

– På kurser som Textlabbet pågår ett samtal om skrivande och litteratur som är viktigt för litteraturen och i förlängningen för demokratin. Som skrivande individ är det så värdefullt att i samspråk med lärare och kamrater få möjlighet att vässa sina uttrycksmedel och förhålla sig till den litterära debatten, säger Gertrud.

Det litterära salongslivet på 16- och 1700-talet var ofta en frizon från ett hierarkiskt styrt samhälle med begränsad åsiktsfrihet. I de liberala salongerna var det högt i tak och ofta utgjorde de en protest mot den gängse hovkulturen. Även om de litterära salongerna främst välkomnade en tongivande konstnärlig elit, så var de ändå en plats där skillnader luckrades upp mellan olika samhällsklasser.

– I någon variant har fenomenet alltid funnits, att författare träffas och visar texter för varandra och utbyter tankar. Moderna skrivarkurser utgör en helt demokratisk variant av den litterära salongen. På Textlabbet tillhandahåller vi ett sammanhang där alla är välkomna, oavsett bakgrund eller nätverk. Du ansöker om en plats och antas med texterna du skriver, förklarar Gertrud.

Gertrud Hellbrand har lett skrivarkursen Textlabbet sedan 2003 och har vidareutvecklat den kontinuerligt. Hon märker att det blir alltfler kvalificerade sökanden till kursen. Många har redan färdiga manus eller gedigna, relevanta yrkeserfarenheter.

– Men många vet att de ska komma ut till en tuff och hård verklighet där det är svårt att bli antagen av ett förlag. Och ibland har vi redan utgivna författare som famlar lite i sitt andra manus. Dessa två grupper har lite olika behov och de lär sig mycket av varandra, både kring den kreativa processen och kring praktiska saker som förlagskontakter, berättar Gertrud.

– Under pandemin har fler börjat skriva, det är en tydlig trend. Tidigare har vi ofta tagit emot journalister som vill hitta ett skönlitterärt tonfall. Under de senaste åren har vi fått betydligt fler socionomer som deltar på kursen. Att vara socionom är ofta ett tungt jobb där du kan behöva en kanal ut. Ida Sundén är ett exempel på en av våra deltagare som nyligen romandebuterat med ett samhällstillvänt socionomperspektiv, berättar Gertrud.

Hur förhåller sig olika litteraturgenrer till varandra på kursen?

Jag tycker att det blir roligt och spännande när vi blandar stilarterna, som när deltagare som skriver poesi får läsa och diskutera alster ur fantasy- eller spänningsgenrer. Vi tar oss an berättande, gestaltande och dikt och jag månar om att deltagarna ska snappa upp olika saker mellan genregränserna när vi läser och reagerar på varandras verk – både ämnen, teman och formen på texterna.

Läs mer om Textlabbet här

Forna tiders litterära salonger i Europa, kanske främst i Paris, under renässansen och upplysningen under 1600- och 1700-talet, utgjorde en samlingsplats för intellektuella, konstnärer och mecenater, inriktade på idédebatt och litteratur. Det var alltid kvinnor som arrangerade de litterära salongerna och de agerade inte sällan som spirituell moderator och debattledare i samtalen kring politiska och kulturella ämnen. Värdinnan hade alltid den dominerande rollen i salongen. Det var hon som skapade en lyhörd publik och ett engagerat diskussionsforum.

Förutom att hon leder vår skrivarkurs Textlabbet är Gertrud Hellbrand författare till bl a de prisbelönta romanerna Veterinären och Vinthunden. I våras kom hennes bok Dragoner, den första delen i Östgötasviten, en serie spänningsromaner i ridsportmiljö. Den andra delen kommer i mars 2022. Sedan 2003 delar hon sin tid mellan att själv skriva och att leda skrivarkursen Textlabbet.

Maskulinitet 2021 – finns det en riktig man?

Maskulinitet 2021 – finns det en riktig man?

Digital föreläsning med Ulf Mellström, professor i genusvetenskap.

Män, manliga normer och maskulinitetens olika uttryck intresserar och fascinerar oupphörligt och intensivt. Aldrig tidigare i historien har diskussioner om mäns våld, mäns och pojkars psykiska ohälsa, manliga relationer och manliga normer varit mer intensiva. Vi plockar upp ämnet och bjuder in Ulf Mellström som är professor i genusvetenskap, till oss. Han reflekterar bland annat om manlighet är det extrema könet och vad det i så fall betyder. Låter det spännande? Anmäl dig till digital föreläsning med Ulf Mellström på fredag klockan 10.00-10.30. Mejla info@bona.nu så får du en länk till föreläsningen via Zoom.

Textlabbet-deltagare romandebuterar med hoppfull historia

Textlabbet-deltagare romandebuterar med hoppfull historia

Socionomen Ida Sundén gick skrivarkursen Textlabbet på Bona för ett par år sedan. Idag romandebuterar hon med ”Tillsammans är vi två” på Vintergård Förlag. Det är en historia där missbruk och medberoende står i centrum för några människors liv och som handlar om att alla – oavsett vem vi är – har våra svårigheter att hantera.

2018 bestämde sig Ida för att ta en paus från sitt socionomjobb för att ge sig tid att skriva. Hon ville gå en skrivarkurs och fastnade för Textlabbet på Bona. Hon sökte och kom in.

Brottades med sitt språk innan hon hittade sin berättarröst 

– Vid den tiden hade jag ingen i min närhet som skrev, så att få prata text och att träffa andra som förstår processen kring skrivandet betydde mycket. Att gå en kurs var ett bra sätt att få struktur på skrivandet, med inlämningarna och träffarna. Det var lärorikt att läsa andras texter och att ge och få respons, både från andra deltagare och från lärarna, säger Ida.

Ida berättar att det tog ganska lång tid för henne att tvätta bort ”myndighetssvenskan” och kraven på att vara objektiv och att alltid ha belägg för det hon skrev. Som socionom hade hon mest skrivit utredningar och rapporter under många år, med undantag för enstaka noveller och dikter.

– Det tog ett tag innan jag kände mig mer fri i mitt skrivande, och kunde vila i att jag fick hitta på vad jag ville med texten. Där var skrivkursen till hjälp, både genom att jag fick tid att prova mig fram och att få respons från de andra kring vad som funkade och inte, berättar hon.

En påhittad historia med fiktiva karaktärer

”Tillsammans är vi två” är en berättelse som växte fram ur en av karaktärerna, Gunnel, som följt Ida sedan tonåren.

– Jag hade länge haft en tanke om att jag ville skriva om människor som rör sig i varandras närhet men aldrig träffas. Som grannar eller människor som passerar en viss plats varje dag, men missar varandra med någon enstaka minut.

Även om Gunnel är en karaktär som funnits länge hos Ida, är både handlingen och personerna i romanen påhittade.

– Men en nära släkting gick bort till följd av missbruk i ung ålder, vilket har påverkat mig mycket. Det var oerhört jobbiga år för hela familjen när hans missbruk eskalerade och senare ledde till att han gick bort, säger Ida.

Läkande skrivande

Ida tror inte att missbruk och medberoende hade blivit så centralt i boken om hon inte upplevt på nära håll hur illa såväl den som missbrukar som människor omkring far av det.  Hon beskriver hur hon alltid har använt skrivande som en ventil, att hon har stort behov att sätta ord på det hon tänker och känner och har lättast att göra det i skrift.

– Jag skriver mycket dagbok och har gjort det ända sedan jag var liten. Att skriva ”Tillsammans är vi två” var också ett sätt att bearbeta mina tankar kring det jag och min familj gick igenom. Jag hade ett väldigt starkt behov att skriva en historia som innehöll någon slags hopp. Lite som att skriva ett eget slut.

Idas tre bästa tips för att skriva om svåra saker och trauman

  1. Ta skrivandet på allvar. Var beredd på att skrivande kan ta tid och våga ta det på allvar. Det gäller egentligen allt skrivande. Det kan vara svårt att skriva när det pågår mycket annat i livet, särskilt om saker som berör en på djupet.
  2. Tillåt dig att skriva fritt. Att inte bry sig om att det ska bli bra eller att någon annan ska läsa blir extra viktigt för den som skriver om svåra saker. Det är extra viktigt att vara varsam med sig själv under skrivprocessen.
  3. Delta i en kurs där du kan bli speglad och bekräftad. Det är värdefullt att få feedback från kursledaren och de andra deltagarna. Gå antingen en kurs med fokus på skrivande i allmänhet eller så kallat läkande skrivande. Du känner bäst själv vad som passar.

Här kan du läsa mer om Ida Sundén och hennes författarskap

Nyanlända behöver mer än glosor och grammatik

Nyanlända behöver mer än glosor och grammatik

Från DN Debatt Repliker. Se artikeln på DN här.

Folkhögskolerektorn Anneli Dahlqvist: Vi behöver arbeta mer med vardagliga moment i undervisningen i svenska för invandrare.

Fyra Komvuxlärare lägger i en artikel på DN Debatt fram en rad förslag på hur undervisningen i svenska för invandrare (SFI) och därmed integrationsprocessen ska fungera bättre. De har en idé om att nyanlända bör studera svenska språket på heltid.

Enligt de fyra lärarna kan inte integrationsprocessen lyckas om nyanlända inte nöter glosor, språkljud och grammatik 40 timmar i veckan. De fyra vill också avbryta ”det vansinniga experimentet med kombinationsutbildningar”. Jag vill, ur ett perspektiv från folkhögskolans värld, bemöta dessa verklighetsfrånvända förslag.

Varje person som kommer till Sverige har sin egen bakgrundshistoria med inga eller skilda förkunskaper i svenska språket. Att genomföra undervisning för en så heterogen grupp är en utmaning, särskilt när den ska passa skollagens regelverk.

På folkhögskolor har vi frihet att anpassa undervisningen efter varje individs nivå. Fokus ligger på praktiskt användande av språket. Vi kan vara flexibla och prova lösningar i nära samverkan med elever.

På Bona folkhögskola får alla nyanlända stöd och hjälp för att studera, vilket ofta är nödvändigt om man tidigare inte fått gå i skola eller kanske till och med är analfabet.

Vi har dubbelt så många sökanden som platser på våra allmänna kurser. Till stor del fylls platserna av nyanlända deltagare.

Målet är att få grundskole- eller gymnasiebehörighet för att få ett jobb eller studera vidare på en yrkesutbildning eller högskola. Alla deltagare uttrycker en vilja och ett behov av att få inblickar i hur det svenska samhället fungerar.

De frågar efter praktik och arbetslivserfarenhet. De vill göra studiebesök på företag och myndigheter. De vill så snabbt som möjligt få tillgång till arbetslivet. Jag vill påstå att viljan att lära sig svenska och Sverige är obegränsad. Men de flesta uttrycker att de inte kommer åt svenska miljöer eller strukturer.

Många saknar någon som kan hjälpa till att öppna samhället för dem. Hur funkar det i omklädningsrummen på simhallen? Hur går det till på ett bankbesök? Vad kan biblioteken användas till?

Därför arbetar vi mycket med att öppna fönster. Tillsammans gör vi vardagliga saker vid sidan av teoretiska studier. Och det är uppenbart att även vuxna lär oss språk via upplevelser och möten med andra människor.

Jag är både språk- och integrationsmässigt övertygad om att det är bakvänt att dels kräva att nyanlända studerar svenska språket på heltid, dels att kombinationsutbildningar avbryts. Tvärtom behöver arbeta mer med vardagliga moment i SFI-undervisningen och satsa mer på att utveckla kombinationsutbildningarna. Innerst inne vet nog även de fyra komvuxlärarna att språkinlärning inte gynnas av att enbart traggla glosor.

Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola

Stort intresse för ny kurs inom e-sportcommunity

Stort intresse för ny kurs inom e-sportcommunity

Den här veckan startar Bona folkhögskolas nya kurs Digitala spel och community management. Intresset för utbildningen, och antalet sökande till de 15 platserna, har varit oväntat högt och kursen har lockat deltagare från många olika yrkesbakgrunder.

För att möta den växande spelindustrin har flera utbildningar inom spelutveckling startats runt om i landet, men Bonas nya utbildning är den första i sitt slag.

– Den heterogena grupp som har sökt till kursen är ett kvitto på att kultur och ledarskap inom e-sport tillhör framtidens yrken. Det är verkligen inte en liten grupp nördar som vill jobba med digitala spelmiljöer utan ett brett spektrum av människor, i olika åldrar och från olika yrkesbakgrunder, säger Anneli Dahlqvist som är rektor på Bona folkhögskola.

Av de 15 personer som har antagits till kursen återfinns bland annat fritidsledare, marknadsförare, journalister, dataspelsutvecklare, en bibliotekarie, en yrkeschaufför och ett vårdbiträde. 

Det som förenar flera av dem är ett ideellt engagemang inom gaming och digital spelkultur. Gemensamt för alla är att de brinner för spelkultur och för att utveckla e-sportcommunitys. Många ger uttryck för att de vill satsa på en ny karriär som kan skapa möjligheter att få jobba med människor och spel som ett verktyg för att skapa inkludering, en meningsfull vardag och gemenskap i en trygg mötesplats.

Ny omgång i vår 
Det höga ansökningstrycket på kursen har gjort att Bona nu har beslutat att genomföra den igen under vårterminen 2022. Ansökningsperioden för vårens kurs startar den 15 september och det har redan kommit in intresseanmälningar. 

Utbildningen genomförs under hösten i samarbete med Rainy Lab, som arbetar med digital spelkultur, och communityt Female Legends, som är en ideell förening med fokus på att stärka kvinnor och icke-binära inom e-sport och gaming. 

– Vi har sett ett behov av den här typen av utbildning under en rätt lång tid så det är väldigt roligt att den nu är igång. Flera aktörer ur spelbranschen har också visat engagemang och många av våra föreläsare kommer från branschen vilket vi tycker visar prov på att de också anser att detta är viktigt. Vi är väldigt glada över att kunna bidra till framtidens spelbransch och spelcommunities genom den här kursen, säger Sarah Fagerström, kursledare på Bona och verksamhetsutvecklare på Female Legends.

För mer information och för att komma i kontakt med kursens deltagare, kontakta gärna:
Anneli Dahlqvist, rektor Bona folkhögskola
Tel: 070-774 53 62
Mejl: anneli@bona.nu

Sarah Fagerström, kursledare, Female Legends
Tel: 070-4437066
Mejl: sarah@femalelegends.com

Max Horttanainen, vd Rainy Lab
Tel: 073-0910717 
Mejl: max@rainylab.se

Fakta om utbildningen
Terminstider höstterminen 2021: 6 september-12 januari
Ansökningsperiod för vårterminen 2022: 15 september-17 december
Studietakt: 100 procent
Längd: en termin
Studiemedelsberättigad: Ja

Läs mer om utbildningen här.

6 tips på hur du skriver ett personligt brev i en ansökan

6 tips på hur du skriver ett personligt brev i en ansökan

Vi får ofta frågan om vad det personliga brevet i kurs- och jobbansökningar ska innehålla. Därför kommer här våra bästa tips. Varsågod, nu är det bara att sätta igång!

Syftet med ett personligt brev är att presentera dig själv och göra en kort sammanfattning av dig och din bakgrund. Ett personligt brev är max en A4-sida långt och ska innehålla dina kontaktuppgifter. 

  1. Börja med det viktigaste. Skriv en kort och intresseväckande inledning, där du berättar vem du är. 
  2. Berätta varför du söker kursen/jobbet. Här beskriver du ditt intresse och motivation. 
  3. Förklara varför just du passar för kursen/jobbet. Här beskriver du vad du har för erfarenheter och kompetens och varför man ska välja just dig. Den här delen är viktig när du söker jobb – vad kan du tillföra företaget? 
  4. Avsluta med att berätta om dina mål och förväntningar. 
  5. Skriv gärna personligt och positivt, använd egna ord och undvik floskler. 
  6. Låt någon annan korrläsa ditt brev och rätta eventuella språkfel. Skulle den som läser ha valt dig för kursen eller jobbet? Varför, eller varför inte?

Här kommer några exempel från de personliga brev som vi fick in till kursen Digitala spel och community management. Läs och låt dig inspireras!  

”Jag drömmer om att berätta en fin historia, i spelformat, och lära mig det här hantverket. Och jag älskar själva idén med folkhögskola, för mig är det en plats som är till för alla, att alla kan få en ny chans i livet och möjligheter att göra det bästa av den.” 

”Jag tror att den här utbildningen skulle passa mig perfekt så att jag kan fördjupa mina kunskaper och förmedla det vidare till besökare här på gården, men även mina chefer och politiker högre upp i kommunen.” 

”Min önskan är att få en bättre grund och mer kunskap för att kunna få ett jobb som jag drömmer om.” 

”Har under hela mitt yrkesliv vart intresserad att arbeta inom spelbranschen, men känt att jag inte riktigt vet vart jag passar in.” 

”Senaste året har jag velat söka mig bort från mediebranschen för att jobba inom spelbranschen och skickar därför denna ansökan till e

”Jag har med andra ord erfarenhet av projektledning, budgetering, nätverksbyggande och marknadsföring och hoppas kunna damma av och stärka de erfarenheterna med nya kunskaper anpassade för spelbranschen genom er utbildning.” 

”Med brinnande passion för att arbeta med e-sport, spel och ungdomar hoppas jag nu få börja min resa mot mitt drömjobb.”

”Generellt är jag den typen av person i ett gäng som tar initiativ och tycker om att leda.”

———-

Hoppas du blir hjälpt av tipsen! 

Vi passar också på att påminna om att ansökningsperioden för vårens kurser börjar redan nästa vecka, den 15 september. Trycket på höstens kurser var rekordhögt så vänta inte utan skicka in din ansökan direkt. Välkommen till Bona, hoppas vi ses!

Nyanlända behöver mer än glosor och grammatik

Det förstärkta statsbidraget för folkbildning är otillräckligt

Regeringen förstärker statsbidraget till folkhögskolan med 170 miljoner kronor för 2021 för att upprätthålla och öka antalet utbildningsplatser. Rektor Anneli Dahlqvist på Bona folkhögskola anser att det är otillräckligt och efterlyser mer medel.

— Det är givetvis positivt att regeringen ser behovet av folkbildning men förstärkningen av statsbidraget är otillräcklig. För oss på Bona folkhögskola innebär det en ökning med ungefär sju platser. Jag har redan tvingats neka över 130 deltagare studier hos oss i höst, det säger en del om behovet som finns i samhället, och som regeringen inte tycks förstå, berättar Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola.

Anneli Dahlqvist pekar också på behovet av statliga medel för att få upp lönenivåerna inom folkhögskolan.

— Det skiljer flera tusen kronor mellan folkhögskolan och den vanliga skolan. Vi konkurrerar om medarbetare på helt andra premisser än med ersättning och det är inte hållbart på sikt. För att få bukt med det behövs grundfinansieringen av folkhögskolan ses över, menar Anneli Dahlqvist.

Beslutet om det förstärkta statsbidraget är en följd av vårändringsbudgeten för 2021 som beslutades av riksdagen den 16 juni.

Läs pressmeddelandet från Regeringskansliet den 1 juli här. 

För intervju och kommentarer kontakta Anneli Dahlqvist på 070-774 53 62.

Bli en proffsig moderator med vår nya moderatorkurs

Bli en proffsig moderator med vår nya moderatorkurs

Vi lanserar en moderatorkurs för dig som arbetar, eller vill arbeta, med att leda olika typer av evenemang. En proffsig moderator avgör om eventet blir helt okej eller riktigt bra, och det är när du möter en riktigt vass sådan som du förstår skillnaden.

Under distanskursen får du kunskap om hur du förbereder och leder till exempel konferenser, workshops, webinars och seminarium. Du lär dig att ställa de rätta frågorna vid rätt tillfälle, så det skapas en spännande interaktivitet och diskussionen drivs framåt.

Kursen leds av de erfarna moderatorerna Karin Klingenstierna och Åsa Lindell. Den är på distans och sträcker sig över en termin.

 

Vad gör en skola drömmig?

Vad gör en skola drömmig?

Under året med pandemin har mycket ställts på sin spets. En snabb omställning till distans var onekligen utmanande. Men livet på länk visade sig inte vara så tokigt. För vissa blev tillvaron både enklare och lugnare. De vill inte återgå till det som var.

Men distans passar inte alla. Vissa behöver komma till skolan, till det personliga mötet, till springet i trapporna. Det gäller både medarbetare och deltagare. Därför funderar vi just nu på framtiden. Hur ser drömskolan ut? Vad gör den drömmig?

Under sommaren och början av hösten kommer vi att bjuda in och involvera både medarbetare och deltagare i att drömma om framtidens Bona. Blir Bona kanske en hybrid där vi ibland är på plats och ibland ses på länk? Där vi kanske skippar klassrummen och skapar små hubbar för olika typer av aktiviteter, teman eller intressen? För varför ska skolan vara som den alltid har varit? Är det något vi har lärt oss av pandemin är det väl att förändring inte behöver vara så dumt, och att vi är riktigt bra på att anpassa oss. Det viktiga för oss framåt är att våra medarbetare och deltagare stortrivs och utvecklas. Då har vi skapat en drömmig skola.

En spännande höst ligger framför oss, men nu tar vi en väl förtjänt semester och tackar för en fantastisk vårtermin. Vissa av våra deltagare går vidare i livet och till dem vill vi säga Lycka till! Till alla som kommer tillbaka till hösten säger vi bara Vi ses – på drömskolan.

Njut av sommaren och ta hand om varandra!

Varma hälsningar
Alla vi på Bona

Medvetet feltänk kring språkkravet för nya medborgare

Medvetet feltänk kring språkkravet för nya medborgare

Vår rektor Anneli skriver på debattsidan i Corren om det feltänkta förslaget kring språkkrav för medborgarskap.
Se hela artikeln i Corren:
https://corren.se/asikter/artikel/medvetet-feltank-kring-sprakkravet-for-nya-medborgare/rg94q30j

Nu i juni röstar riksdagen om ny migrationslag. Bland förslagen från bland annat Liberalerna och Sverigedemokraterna finns kravet på godkänt prov i svenska och samhällskunskap för att bli svensk medborgare. 

Sverige ger därmed upp principen om ett jämlikt medborgarskap. För att ett samhälle ska hålla ihop måste beslutsfattare och makthavare ha en etisk kompass och kunna stå upp för grundläggande värderingar. 

Ett jämlikt medborgarskap är en princip som är värd att hålla fast vid i ett liberalt och demokratiskt samhälle. Det är inte enbart en fråga för nya svenskar, utan för alla som har ett intresse av att medborgarskapet är rättfärdigt inrättat. Ett samhälle utan etiska principer vittrar snart sönder. 

Jag vet precis hur viktigt språket är och hur stor roll det spelar för integration, inkludering och inflytande. Jag är Sverigefinne och alltså rättighetsbärare av ett lagstadgat minoritetsspråk. Jag leder en folkhögskola där majoriteten av deltagarna är nya svenskar.

Många av våra kurser och verksamheter riktar sig till personer som vill lära sig svenska och förstå hur Sverige fungerar. Våra deltagare lär sig att läsa, skriva, prata och förstå. De lär sig samhällskunskap och matematik samt viss kunskap om lagar och villkor i arbetslivet.

Ibland ingår ämnen som etik, människans livsvillkor, samt begrepp inom vård och omsorg. Allt det som de föreslagna obligatoriska språktesterna ska innehålla, och lite till. För ja, språket är definitivt en förutsättning för att kunna förverkliga sitt medborgarskap på olika sätt.

På folkhögskolan ser jag hur viktigt språket är och att deltagarnas vilja att lära sig svenska är obegränsad. Vi pratar, studerar vårt lokalsamhälle och Sverige. Vi jämför med allas hemländer, vi besöker arbetsplatser, upplever teater, sport och musik. Och vi blir varse hur våra olika språk berikar oss – och i slutändan även samhället.

Det är grunden för hur kunskap bildas och inhämtas, det är så bildning och integration ser ut i praktiken. Ett villkorat medborgarskap och ett hot om underkänt på ett prov har ingen konstruktiv funktion i vår verklighet. 

Det finns evidens för att språk-och kunskapskrav försenar invandrares integration. All tillgänglig forskning pekar på att bland de viktigaste insatserna för en fungerande integration av vuxna i första generationen är fungerande undervisningssystem. 

Därför är det smärtsamt att vi som folkhögskola, enligt statens regelverk, varje termin tvingas neka utbildningsplats för drygt 100 sökande till våra kurser. 

Jag menar att det är i den änden migrationspolitiken måste börja. Det borde vara uppenbart för alla att politikerna bör satsa först och främst på utbildningssystemet och tillgodose behovet av kurser i svenska och samhällskunskap. Inte kräva språk- och allmänbildningstest av nyanlända utan att ge dem rimliga förutsättningar för att kunna göra detta. 

Vuxenundervisning i svenska språket, inklusive SFI, måste därför få verktyg för att kunna bedriva en likvärdig och kvalitetssäkrad verksamhet för alla som vill och behöver den.

Det är då som vi kan få tillbaka trovärdigheten för migrations- och integrationspolitiken istället för att den fortsätter att vara ett verktyg för populism, kohandel och signalpolitiska utspel.

Så måtte våra folkvalda rösta mot det orealistiska och ogenomtänkta förslaget om språkkrav och istället satsa på en struktur där alla potentiella medborgare får en chans att lära sig svenska. 

Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola
Foto: Pontus Lundahl/TT

Kategorier