Aktuellt

Regeringen har beslutat att studiestartsstödet ska avvecklas från 2026. Det riskerar att få allvarliga konsekvenser för tusentals individer med kort utbildningsbakgrund som behöver ta sig in i arbetslivet.

Istället för att sopa problemen i de egna leden under mattan vill vi se en reform som utgår från människors behov och rätt att utvecklas.

Under 2023 fick 4 700 personer studiestartsstöd, enligt en CSN-rapport. Av dem var 75 procent kvinnor. Totalt låg det utbetalda beloppet 2023 på 263 miljoner. Hela studiestödsbudgetposten för 2025 ligger på ca 33,8 miljarder kronor. Studiestartsstödet motsvarar alltså drygt en procent av det.

Studiestartsstödet innebär möjligheter för individer som står längst ifrån arbete. Föga förvånande var det de små kommunerna som hade högst medelsanvändning förra året. I Motala, där Bona folkhögskola finns, tog det tilldelade stödet slut och människor med behov blev utan. I andra kommuner användes inte medlen alls, eller bara delvis.

Beslutet att avveckla studiestartsstödet är anmärkningsvärt, och grundar sig på att ”det finns tydliga indikationer på att stödet inte går till avsedd målgrupp” (prop. 204/2025:1, utgiftsområde 15). Men i Riksrevisionens granskningsrapport framkommer att stödet inte har nått sin målgrupp i tillräcklig utsträckning på grund av hur det har hanterats av regeringen, statliga myndigheter och kommuner som administrerar det. Problemet ligger inte i stödet i sig.

Riksrevisionen skriver bland annat att Arbetsförmedlingen brister i sin anvisning, det vill säga att anvisningar riktas till personer som inte kan få stödet. De konstaterar vidare att Arbetsförmedlingens samverkan med kommunerna brister och att det saknas ett effektivt informationsutbyte mellan dem, kommunerna och andra utbildningsaktörer, såsom folkhögskolorna, när det kommer till individer som har behov av studiestartsstödet.

Regeringen kritiseras för bristande styrning och att regelverken för individens försörjning vid reguljära studier är komplicerade. Riksrevisionen ger rekommendationer till Arbetsförmedlingen och regeringen för att skärpa upp hanteringen av stödet. 

Det är allvarligt att det är den offentliga förvaltningen som misslyckas med att nå rätt personer. Och därför är det fel att avveckla stödet. Istället bör regeringen reformera och förbättra det. Genom att:

• Förenkla informationen om stödet för att fler individer ska kunna ta del av det.

• Förbättra styrningen och uppföljningsmekanismer hos Arbetsförmedlingen och kommunerna för att säkra att stödet når rätt grupp.

• Stärka ansvarskedjan och ansvarsutkrävandet inom berörda myndigheter och aktörer, och skapa incitament för att kommuner snabbt ska återlämna outnyttjade medel.

• Införa fler omfördelningstillfällen av medel (idag en gång/år) för att säkerställa att resurserna hamnar där de behövs mest.

Om stödet avskaffas, vilka alternativ finns det för den här gruppen? Det omställningsstöd som diskuteras riktar sig inte till de som behöver kompletterande grundläggande utbildning för att komma in på arbetsmarknaden. Ska de lämnas åt sitt öde?

Regeringen behöver ta ansvar och förbättra studiestartsstödet istället för att avveckla. Det är en liten del av studiestödssystemet, men för de individer det berör, är det en avgörande möjlighet till ett bättre liv.

Anneli Dahlqvist
Rektor Bona folkhögskola

Som en del i vår utbildning brukar vi arrangera forskningsveckor för att titta in i forskarnas vardag och lära oss mer om nya ämnen och områden. Den här gången hade vi hela nio forskare involverade under veckan. Och betyget från deltagarnara är högt: den bästa forskningsveckan hittills.

Forskningsveckan engagerar många medarbetare på skolan, varav en är Johanna Lundqvist. Hon berättar om ett varierat innehåll, med både interaktiva och kluriga uppdrag, och forskarföreläsningar och studiebesök.

”Vi började veckan med uppdrag från Naturhistoriska riksmuseet där deltagarna gjorde egna efterforskningar om evolutionen. De fick skapa fantasidjur och döpa dem, och sedan forska fram vad namnet skulle ha varit på latin, hur deras släktträd skulle sett ut, hur de hade levt, och så vidare. Det var jättekul”, berättar Johanna.

Efter forskningen om fantasidjuren fick deltagarna ta fram ett utseende för dem, antingen med hjälp av AI eller genom att rita själv.

Vi fick också lyssna på forskare inom sociala relationer: Paul Horton från Linköpings universitet och Anna Petersén från Örebro universitet. Paul forskar om mobbning och hur skolkontexten påverkar vilket skapade diskussion bland deltagarna. Anna forskar om socialtjänstens arbete när våld mot barn upptäcks vilket också engagerade och bidrog med nya kunskaper.

Ett av de mest populära inslagen var Thomas Mörs föreläsning om paleontologi, en vetenskap där man forskar om förhistorisk tid. Han berättade bland annat om Megalodon – den största rovfisken som någonsin levt, och världens genom tiderna största haj. Det fick vi till och med bildbevis på.

”Thomas visade upp en 15 miljoner år gammal fossil, en tand från en Megalodon.  Det var väldigt häftigt. Den var så stor! Thomas är ansvarig för Naturhistoriska riksmuseets samlingar av fossila ryggradsdjur och var så inspirerande att flera deltagare nu planerar en studieresa till museet för att lära sig mer”, säger Johanna.

Under Thomas föreläsning var det mycket aktivitet hos deltagarna, med chattar i Zoom, mycket kloka frågor och funderingar.

Bland dem som engagerade mest fanns också forskaren Simon Larsson som berättade hur klimatet har förändrats över tid. Han forskar om vad som hänt på jorden de senaste 2,5 miljoner åren. Vi fick bland annat lära oss att genom att undersöka s k ”naturliga arkiv eller fingeravtryck”, där naturen själv bevarat spår av sin historia, kan vi få en bild av hur klimatet varierat förr, innan människan påverkade det.

”Simon berättade att jorden har varit varmare förut, men att vi som art inte har levt i sådan värme – och vi vet inte hur vi kan hantera det”, återger Johanna. Hon fortsätter:

”Det var också intressant att få veta hur man kan ta reda på saker. Simon berättade hur de jobbar med borrning, Om man t ex borrar 10 meter ner i torv så innebär det att man kommer ca 10 000 år tillbaka i tiden. De undersöker också isborrprover från glaciärer där de genom att titta på luftbubblorna kan se vilken koldioxidhalt som var när isen frös. Gasens sammansättning har sparats i luftbubblan”, säger Johanna.

Stort tack till alla forskare som deltog, och till alla deltagare som ställt så många kloka frågor och engagerat sig i ämnena! Vi längtar redan till nästa forskningsvecka!

Den senaste utvecklingen inom AI gör teknologin tillgänglig för oss alla. Men vad är AI egentligen, och hur förändrar det arbetslivet, organisationer, ledarskapet – och framtiden? Det får du veta på Bonas Öppet AI-Hus den 14 november!

På plats får du träffa flera AI-profiler som berättar och ger inspiration kring vad vi kan uppnå med AI. Det handlar inte om tekniken utan de möjligheter som tekniken öppnar upp.

På plats får du bland annat träffa:

• Mathias Sundin, författare och föreläsare inom AI, chefredaktör för Warp News och medlem i regeringens AI-kommission. Mathias har också varit riksdagsledamot.
• Troed Troedson, samhälls-och framtidsanalytiker samt digitaliserings- och AI-expert. Troed är också mottagare av Guldäpplets Jubileumsutmärkelse 2023 för djärva begreppsvändor och visioner.
• Per Gullbrand, föreläsare inom praktiskt AI samt utvecklare för samverkan mellan forskning och näringsliv vid Linköpings universitet..
• Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola och drivande i AI-utvecklingen inom folkbildningen.

Under kvällen får du som vill testa på olika AI-tjänster. Vår duktiga personal är med och visar hur det fungerar.

När: 14 november kl. 18
Var: Bona folkhögskola, Urban Hjärnes väg 11, Motala
Anmäl dig så vi vet hur mycket tilltugg vi ska beställa.
Frågor? Välkomman att höra av dig till info@bona.nu

Carolin är vikarie för Vin inom svenska, engelska och samhällsorienterande ämnen. Carolin lever efter mottot att varje dag är en möjlighet att lära sig något nytt, och det är ju precis så det är på Bona. Vi lär oss av varandra hela tiden.

”Jag uppskattar verkligen att både få lära ut och lära av. Det blir en ömsesidig process där vi utvecklas tillsammans”, säger Carolin. 

”Under den korta tid jag har varit på Bona har jag blivit inspirerad av skolans digitala framsteg och det öppna arbetsklimat som uppmuntrar nya idéer”, säger Carolin.

Välkommen till Bona!

I ledaren ”Distansundervisning en räddning för hemmasittare”, den 28 augusti, skriver Malin Lernfelt från Liberala Nyhetsbyrån att distansundervisning kan vara en räddning för hemmasittare. Det är bra att den här aktuella frågan lyfts, och att alternativ till det traditionella lärandet på plats i skolan diskuteras. Men jag undrar hur insatt Lernfelt verkligen är i varför barn och unga inte vill gå till skolan och vad som behövs för att förändra det.

Lernfelt lyfter brist på struktur och lugn och ro som anledningar till att tiotusentals barn och unga inte vill gå till skolan. Som folkhögskola möter vi många av de här barnen när de sedan kommer till oss för att läsa igen grundskola eller gymnasium. Vår erfarenhet är inte att det är ljudnivån, en stressig miljö eller brist på struktur som brukar vara de största problemen, utan hur de bemöts av framför allt vuxna i lärmiljöerna. Vår uppfattning är att den obligatoriska skolan inte tar hand om alla unga. Det finns åtskilliga berättelser om oförstående och moraliserande bland de vuxna i skolmiljöerna. Det kanske snarare handlar om skadlig skolnärvaro än om problematisk skolfrånvaro. Som en 18-åring så klokt uttryckte det i boken ”1000 tomma skolbänkar”.

De unga vittnar om vuxnas oförmåga att lyssna och sätta sig in i deras förutsättningar och eventuella begränsningar på grund av diagnoser. Det tycks vara där roten till problemet ligger för många.  Alla passar inte in i det traditionella systemet, då måste vi kunna förstå hur vi ska anpassa det så att alla får plats och kommer framåt.

Vår erfarenhet är att det är på gymnasiet som de stora problemen börjar, inte på grundskolan som Lernfelt menar. Gymnasiet har ett tuffare klimat och här tycks individanpassning falla bort, om den fanns i grundskolan. Är det en resursfråga eller handlar det om en annan kravställning gentemot de unga på gymnasiet? Behöver en individ mindre stöd och förstående omgivning för att denne blir ett år äldre och byter skolbyggnad? 

Vidare skriver Lernfelt att ”i grunden behöver alla människor umgås med andra och ingå i ett socialt sammanhang”. Det stämmer att vi har ett behov av interaktion och umgänge med andra, men samtidigt är lärandet alltid en individuell process och det kanske inte är i lärandet som alla individer behöver, eller ens kan hantera, den sociala delen. Det sociala sammanhanget kan i stället komma i andra sammanhang, och på andra tider på dygnet. Många med diagnoser hittar till exempel gemenskap i de digitala kanalerna. Den absoluta vinsten är att man får kontakt och vänskapsrelationer med varandra. Var är kanske mindre viktigt.

Och så en reflektion om hetsen att gå tillbaka till skolan efter en tid hemma med distansundervisning. När vi vuxna blir sjukskrivna från arbetet på grund av till exempel utbrändhet så utarbetas en plan för en hållbar tillbakagång. Vi börjar sakta och skalar sedan upp arbetstiden, vi kanske får andra arbetsuppgifter, och kanske byter vi miljö eller till och med arbetsplats. Men de unga, de ska tillbaka. Till samma miljö, samma lärare, samma klass, samma allt. Vad är skillnaden på ett barn som mår dåligt och en vuxen som mår dåligt? Vi måste börja lyssna på våra barn och unga, och faktiskt börja diskutera skadlig skolnärvaro snarare än problematisk skolfrånvaro. Kanske är den digitala undervisningen det bästa för vissa individer. Hos oss på Bona ger vi möjligheter att kunna välja sitt arbetssätt då allting är digitaliserat. Det skapar en positiv miljö där många trivs. För någonstans är väl inte lärandet förknippat till en byggnad?  

Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola

Medan samhället blir allt hårdare upplever jag att Bona går i precis motsatt riktning. Det blir allt mjukare och mer personligt. Det är en ganska intressant utveckling och jag tror att vårt digitala arbetssätt är en bidragande faktor. Det låter kanske konstigt, det digitala tänker man ju ska öka avståndet mellan människor och göra oss mindre personliga. Men jag ser något annat, fler vågar öppna upp, delta i diskussioner och samtal och komma närmare.

Vår användning av den digitala plattformen Discord har sänkt trösklarna för många av oss. Alla är där, och med. Oavsett om man läser på distans, alltid är i skolan, eller befinner sig hemma för att man inte vill eller mäktar med att komma just idag. I de digitala rummen hörs vi om stort och smått. Om kluriga skoluppgifter, om AI-verktyg vi har testat och om mer personliga saker. Alla tider på dygnet förs det samtal mellan deltagare, och mellan deltagare och personal. En härlig tjej som studerar hos oss sa att vi har ”anpassat skolan till eleverna istället för eleverna till skolan”. Och det är väl precis det som är folkhögskolans roll och styrka. Vi har en större frihet att anpassa lärandet utifrån varje individ. Och med digitala verktyg har vi kunnat nå fram till fler.

Oavsett om våra samtal har skett digitalt eller fysiskt på plats i skolan så är de vårens höjdpunkt. Inte prestation eller uppnådda behörigheter. Jag har fått följa flera personer på nära håll som har gått från att avsky skolan och sociala kontakter, till att aktivt delta i diskussioner på Discord och klara uppgift efter uppgift. Det kanske inte ger behörighet i alla ämnen, men det har skapat glädje, motivation och självförtroende. Och vad är väl viktigare än det inför nästa steg i livet?

En annan aspekt i vårt digitala arbetssätt är att hierarkier och auktoriteter tycks minska. Deltagarna och vi som jobbar på skolan verkar på samma nivå och jobbar som ett team. En person skrev så fint att hen kände sig ”equal”, att personalen inte kändes som auktoriteter. Det tror jag är en nyckel till framgång, när man kommer närmare, bjuds in och kan stötta längs vägen. Då kan vi bidra både till den personliga och kunskapsmässiga utvecklingen.

Med budskapet “make it equal” vill jag nu tacka för den här fantastiska terminen. Nu laddar vi batterierna för en spännande höst, vi har mycket på gång som jag ser fram emot att berätta mer om det längre fram.

Jag önskar dig en härlig sommar!
Anneli Dahlqvist, rektor

Vår fantastiska lärare Vin ska gå på föräldraledighet och vi söker en vikarie inom engelska och svenska som andraspråk. Är det du eller någon du känner?

Våra medarbetare brukar beskriva Bona som en utvecklande arbetsplats som alltid är i rörelse. Givetvis bidrar medarbetarnas egen nyfikenhet och framåtanda till att vi alltid är på väg, att vi vågar testa nya idéer och arbetssätt. Det är den här miljön som du som söker kan bli en del av.

Föräldravikariatet är inledningsvis under en termin, med stor möjlighet till förlängning under vårterminen 2025. Det är positivt om du har andra ämneskunskaper än engelska och svenska som andraspråk.

Vårt arbetssätt
På Bona jobbar vi i arbetslag och planerar och genomför arbetet tillsammans. Det skiljer sig från den traditionella skolans arbetssätt, och vår erfarenhet är att det skapar ett bättre lärande för våra deltagare.

Vi arbetar också i digitala lösningar och vill att du som söker har erfarenhet av ett digitalt arbetssätt. Som exempel arbetar vi mycket i plattformen Discord. AI är vidare en naturlig del i vår vardag och vi vill att du kan, och vill, jobba med AI-verktyg.

Merit med flera språk
Vi har människor från många länder här på Bona och det är därför en merit om du är flerspråkig. Kunskaper i tigrinja är extra intressant då vi har deltagare från Eritrea och norra Etiopien.

Du kommer att arbeta både digitalt och på plats på skolan.

Praktiskt om vikariatet
Sök senast den 7 juni genom att skicka din ansökan till rektor Anneli Dahlqvist på anneli@bona.nu. Personligt brev och CV med referenser.

Vi önskar att du börjar din tjänst omkring den 8 augusti.

Vid frågor är du välkommen att kontakta Anneli Dahlqvist på 070 774 53 62 eller mejl anneli@bona.nu

Om Bona
Vår skola är en fri zon, med hjärta, kunskap, värderingar och samhällsengagemang. Våra olikheter berikar oss och ger nya perspektiv. Tillsammans skapar vi en trygg atmosfär av kunskap och vänskap, som stärks av att alla som är här verkligen vill vara det.

Vi har integritet med vänstervärderingar kring öppenhet, jämlikhet, mänskliga rättigheter och solidaritet. Vi följer med varje deltagare på en resa, med fokus på en personlig och kunskapsmässig utveckling. Tillsammans blir vi obegränsade.

På samma gång är vi en röst för politisk samhällsförbättring. Vi gör det vi tror på, och litar på att det vi gör är rätt.

Bona verkar, och påverkar, där livet pågår. Nya behov uppstår och växer fram. Som folkhögskola har vi frihet att snabbt ställa om eller förnya oss när omvärlden förändras. Vi är ständigt på tå för att förutse, förstå, förklara, debattera, utforska och påverka. Det handlar om att lyssna – för att sen göra. Och vi älskar att göra. För vi vill ligga i täten, och erbjuda den bästa skolan som gör mest skillnad, för alla som behöver det bäst.

Vår vision
Obegränsad vilja. Obegränsad utveckling.

Vårt syfte
Med hjärta och engagemang kan vi bidra till kunskapsmässig och personlig utveckling för alla. Vi är ett alternativ som drivs av att skapa en bättre framtid.

Bona kommer från en vänstertradition och vi värnar om ett samhälle präglat av öppenhet, jämlikhet, medmänsklighet och solidaritet.

Det gör vi genom att
… se människor

… bekräfta människor

… ge förutsättningar för att människor ska stå rustade för framtiden

… engagera oss i politiska frågor och vara en röst. som påverkar och förbättrar vårt samhälle

Inbjudan till stämma för Bona folkhögskola ekonomiska förening
Ordinarie stämma hålls lördagen 25 maj 2024 kl. 13.00.
Plats: Bona Folkhögskola Urban Hjärnes väg 11, Motala.

Inför stämman inbjuder vi till öppet program för alla intresserade!

Kl. 11.00
Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation RIO har ordet. Temat är ”Folkhögskolan är svaret på samhällets stora problem”. Anna medverkar via videomöte.

Kl. 12.00
Vi bjuder på lätt lunch. Rundvandring i lokalerna för den som vill.

Kl.13.00 vidtar årsstämmoförhandlingarna.
Handlingarna finns längst ner på denna sida.

Svar om deltagande i stämman vill vi ha till skolan senast fredagen den 17 maj, till skolans mailadress info@bona.nu. Ange specialkost. Önskar du delta digitalt ange e-postadress för möteslänk som skickas ut dagen innan stämman.

Dagordning:
1. Stämmans öppnande
2. Val av ordförande för stämman
3. Arbetsordning för stämman
4. Upprättande och godkännande av röstlängd
5. Val av en justerare
6. Prövning om stämman blivit behörigen sammankallad
7. Behandling av årsredovisning och revisionsberättelse
8. Beslut
a. om fastställande av resultaträkningen och balansräkningen
b. om dispositioner av föreningens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen
c. om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna
9. Val av styrelseordförande, styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och revisorer
10. Val av valberedning
11. Stadgeändringsförslag
12. Arbetsordning för valberedning
13. Stämmans avslutning

Enligt uppdrag:
Anneli Dahlqvist, rektor, anneli@bona.nu, 070 – 774 53 62

Vi får många frågor kring vårt arbetssätt, där vi har digitaliserat en stor del av verksamheten och lärandet samt integrerat AI som en naturlig del i vår vardag. Vi delar med oss så mycket vi bara hinner, i poddar, möten och nu till tidningen Vi Lärare som hörde av sig och ville höra mer.

Det är roligt och inspirerande att det finns ett så stort intresse, det måste ju betyda att vi har satsat på relevanta riktningar och gör saker som är värdefulla för våra deltagare, och kanske vår bransch generellt. Vi hoppas det i alla fall. I vår värld är det viktigt att vi som verkar inom folkhögskolan är med i vår samtid och tar ansvar för att deltagarna får så bra förutsättningar som möjligt att komma vidare i livet – och får möjligheten att ta del av lärande utifrån sina unika förutsättningar.

Nyfiken på artikeln i Vi Lärare? Du kan läsa den här