Välj en sida

Aktuellt

Mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och demokrati har aldrig varit viktigare

Mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och demokrati har aldrig varit viktigare

Det som händer i Iran gör oss förfärade. Hur kan vi som skola, på andra sidan världen, visa vår solidaritet med det iranska folket och i synnerhet de modiga kvinnorna? Stötta folkets kamp för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter? Vi måste göra det, i det lilla, på vår arena och med vår plattform. Och vi försöker göra det genom samtal med våra deltagare och människor runt omkring oss. Vi pratar om mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och demokrati. Om rätten att alltid vara sig själv, stå upp för sig själv och hjälpa andra att göra detsamma. När man går in genom dörren på Bona, fysiskt som digitalt, då är det det som gäller. Grundläggande fri- och rättigheter, precis det som måste gälla även i Iran framöver. Vi skänker en hyllning till det iranska folkets mod – och hoppas att den viktiga, men nu så hemska, proteströrelsen snart ska resultera i frihet och respekt för alla människors rättigheter.

Forskningsveckan väckte nya idéer och intressen

Forskningsveckan väckte nya idéer och intressen

Nyligen ägde Forskarfredag rum i 26 länder och vi på Bona passade på att ha forskningsrelaterade aktiviteter hela veckan. Varje dag fick deltagarna välja mellan flera ämnesområden och aktiviteter för att få en inblick i forskning och innovation, och hur det påverkar människors vardagliga liv, idag och i framtiden. Lärandet skedde med hjälp av underhållande och lärorikande aktiviteter både på plats och digitalt.

Syftet med forskarveckan var både att visa vad forskning kan vara och hur en forskare arbetar. Givetvis med förhoppningen att väcka nyfikenhet för ämnen och yrken som man tidigare inte vetat så mycket om, eller stött på alls.

Om mobilen, nervcellen och AI hos kossan

Under veckan fick deltagarna träffa forskare som berättade vad som döljer sig i mobiltelefonen, hur man skapar en nervcell, hur AI kan nyttjas för att öka kossornas välmående i ladugården och huruvida det finns liv på Mars. Flera fick också en inblick i hur man planerar hållbara städer, hur framtidens energisystem kan se ut och hur vi bättre kan ta hand om vår planet.

Vi åkte också ut på en resa, en interaktiv sådan arrangerad av Visualiseringscenter i Norrköping. Vi åkte till platser i universum som människan aldrig tidigare har besök, var på Apollo-landningsplatserna, genomförde en virtuell Marslandning och åkte hela vägen tillbaka till Big Bang. Snacka om spejsat!

Andra deltagare ville hellre vara med i Plastexperimentet där uppdraget var att hjälpa forskare att kartlägga hur mycket plastskräp det finns i olika naturtyper i Sverige. Genom att samla in plastskräp är vi nu delaktiga i en vetenskaplig studie kring hur mycket plast det finns i naturen, vilken typ av plast det är, och hur det varierar mellan olika platser och naturtyper. I samband med experimentet besökte flera deltagare Svensk Plaståtervinnings sorteringsanläggning som ligger här i Motala. Det var otroligt häftigt att se vad som händer med plastförpackningarna som vi källsorterar hemma!

Vår vetenskapsvecka var väldigt uppskattad av deltagarna och det var en hög aktivitet med många givande diskussioner och uppgifter att lösa under hela veckan. Utöver att få lite bättre kunskap om forskningsyrket och aktuella forskningsområden har flera fått upp ögonen för nya ämnesområden som de vill lära sig mer om: kemi, spel, AI, nervceller, klimatet, rymden och många fler. För det är så det funkar, man stöter på något man blir intresserad av, kanske söker en utbildning inom det, och snart har man kammat hem ett spännande jobb. Och just det här berättade ett par forskare om, någon var faktiskt inte så motiverad att plugga alls men det fanns ett starkt intresse för ett ämne – och det banade väg för en karriär inom vetenskapen. Och vips var hen forskare!

Otroligt rolig vecka, det gör vi om nästa år igen!

Så jobbar vi för att öka valdeltagandet

Så jobbar vi för att öka valdeltagandet

Nu är det val igen. För vissa. För andra är det här för första gången. Men likväl kan frågorna vara många och komplexa. Vem ska jag rösta på? Varför då? Vilket samhälle vill jag leva i, och vilka mekanismer möjliggör det?

Det är inte helt enkelt det här med val, för det är just en massa val. Det är för komplext för att freestyla eller ta det på studs. Det kräver eftertanke, att man resonerar med sig själv. Funderar på nuet och framtiden. Min framtid, och framtiden för andra runt omkring mig.

Vi på Bona jobbar nu aktivt för att alla som går på skolan ska ha kunskap om varför valet finns, vad det innebär på samhällelig och individuell nivå – och hur man röstar rent praktiskt.

– Det är oerhört viktigt att alla känner till sina rättigheter, och att de rättigheterna också innebär ett ansvar. Till exempel att göra medvetna val och ta reda på så mycket som möjligt för att kunna ta ett bra beslut. Och självklart förstå konsekvensen av att inte rösta, säger Anneli, som är rektor på Bona.

På skolan diskuteras även vad som eventuellt kan ligga gömt bakom de politiska utspelen.

– Vi pratar om att vi alla behöver anstränga oss för att försöka förstå om det finns någon agenda bakom det som sägs och görs, och vad den i så fall är. Det är källkritik på en helt annan nivå, menar Anneli.

– Det kan handla om huruvida partiet vill inkludera eller inte, om de vill att alla ska ha tillgång till bra levnadsvillkor eller om det är något som ska förtjänas. Kort och gott, vad de egentligen vill med samhället, bortom utspelen och valprogrammets löften, fortsätter Anneli.

Politikerbesök, quiz och praktisk träning

Utbildningen kring valet sker i olika format. Bland annat är politiker på plats för att samtala med deltagarna om valsystemet, demokratin, och givetvis prata om frågor som är viktiga för deltagarna på individuell basis. Därutöver arbetar lärarteamen med quiz, tävlingar, valkompasser osv. för att på olika sätt utbilda och engagera skolans deltagare.

För många av deltagarna är det första gången de ska rösta. Eller så kan det vara första gången som de röstar i Sverige. Oavsett innebär det en ny situation. För att skapa trygghet byggs testsituationer upp på skolan där vi går igenom valets alla moment och hur man gör i respektive steg.

– Vi riggar upp en situation som är så lik som möjligt, visar vart man ska och hur det går till. Det kanske känns konstigt, men har du aldrig röstat i Sverige tidigare, eller har svårt med det sociala, så är det viktigt att skapa trygghet, säger Anneli.

Givetvis nämns förtidsröstning som ett alternativ för den som tycker det känns bättre än att gå till en vallokal den 11 september.

Bonas mål och förhoppning är att ingen ska undvika att rösta för att de inte vet hur man gör, eller förstår vad valet och demokratin innebär.

Folkhögskolan lär eleverna allt om valet

Folkhögskolan lär eleverna allt om valet

Artikel från Corren
Nyanlända med uppehållstillstånd får rösta i kommunal- och regionval, men inte i riksdagsvalet. Det är en av sakerna som eleverna vid Bona folkhögskola fått lära sig. Anneli Dahlqvist är skolans rektor och berättar att man under den senaste tiden haft ett tema i undervisningen för de 63 elever som går den allmänna linjen vid skolan. Temat har varit om det kommande valet, för att informera eleverna vilka rättigheter man har och hur den demokratiska processen går till.

– Vi har elever med väldigt olika bakgrund där en del är nyanlända från länder där det tidigare inte kunnat göra sin röst hörd på samma sätt. Vi har också elever i gymnasieåldern som nu ska rösta för första gången.

Hon fortsätter:

– Vårt mål har varit att ingen ska låta bli att rösta bara för att de inte vet hur processen går till eller vart de ska vända sig. Ett led i arbetet har varit att låta lokala politiker besöka skolan. Så skedde under onsdagen när Mark Henriksson (M) stod på tur att få elevernas frågor.

– Vi har varit noga med att få till en bredd av partier så och vi tog hit dem en i taget för att eleverna skulle få möjlighet att ställa sina frågor, i ämnen som särskilt intresserar dem. En debatt mellan olika partier hade inte gett samma möjlighet, säger Anneli Dahlqvist.

Eleverna lyssnade på kommunalrådet och ställde sen en del frågor. Bland annat varför det är så få restauranger i centrala Motala.

– Jag tror det beror på att för få bor och jobbar i stadskärnan. Vårt mål är bland annat att få in mer vuxen- och yrkesutbildning till centrum, det skulle ge restaurangerna större möjlighet att få kunder.

Vad väntar runt hörnet?

Vad väntar runt hörnet?

I förra årets sommarhälsning funderade vi över drömskolan; hur ser en drömskola ut och vad gör dem drömmig? Vi har grubblat vidare och pratat med våra deltagare och medarbetare. Många lyfter fram mötet mellan människor, att känna sig välkommen, involverad och sedd. Men även arbetssätt är viktigt – var och hur vi studerar, och lär in.

Vi har tagit till oss en mängd idéer och feedback och jobbar nu för att utveckla Bona vidare. Att erbjuda en digital och flexibel utbildningsmiljö är en självklarhet, där vi anpassar så att alla individer kan läsa på det sätt som passar dem. På länk, på plats, lite lektionstid, lite läsa-när-du-vill. Vårt hybrida arbetssätt har bidragit till en stor nöjdhet på skolan. Och nu till sommaren har flera deltagare frågat om de får behålla dator och tillgången till studiematerialet under sommarmånaderna, för att fortsätta läsa eller gå tillbaka till uppgifter som de vill jobba mer med. Fantastiskt roligt tycker vi! För vem har sagt att utbildning är tidsbegränsat till 8–17, eller en ens till en termin?

Under året har vi också beslutat oss för att flytta in till Motala city. Vi flyttar till en nyrenoverad fastighet i centralt läge, där vi skapar en Bona-hubb dit alla är välkomna, oavsett om man läser på skolan eller inte. I city blir vi mer tillgängliga och kommer samtidigt närmare våra samarbetspartners. Lokalen möter våra nya behov när vi tänker nytt både kring arbetssätt och hur vi vill att de fysiska miljöerna ska se ut. Det här kommer bli bra!

Nu är det snart semester och många deltagare går vidare från Bona. Flera av er har redan fått arbete och vissa har sökt vidareutbildning. För er andra kommer det snart att utkristallisera sig. Vi har fått följa många häftiga livsresor under året och vi önskar er alla stort lycka till! Och på återseende så klart.

Vi som jobbar på Bona tar nu lite ledighet. Men vi är nog ett par stycken som kommer fundera en del på framtiden. Det finns en stor nyfikenhet och förväntan kring hur skolan ska, och kan, utvecklas. Vi vet inte vad som väntar runt hörnet, men vi vet att vi kommer att fortsätta knuffa samhället i en mer inkluderande riktning, förändra olycksbådande och förlegade strukturer och synsätt, och vara en engagerad samhällsaktör. Bona är ju som bekant mycket mer än en skola.

Njut av sommaren och ta hand om varandra!

Somriga hälsningar
Alla vi på Bona

”Att vara författare är som att gå på bio i sitt eget huvud”

”Att vara författare är som att gå på bio i sitt eget huvud”

Vi har träffat Lina Nordquist, författaren och före detta Bona-deltagaren som nu är nominerad till Årets bok. Hon berättar om en oväntad livsresa. Från att ha gillat att läsa böcker och skriva ner små idéer och scener på post it-lappar, till att ha tagit sig ändå till den prestigefulla tävlingen Årets bok. Med en bok som nu ges ut på flera språk.

”Jag har alltid läst mycket, men det slog mig inte då att jag själv skulle kunna skriva.”

Men så fick hon barn, och världen blev både vackrare – och farligare. Lina började skriva. Små, små fragment på post it-lappar, i marginalen på viktiga papper. Mycket kastades, men några lappar blev kvar. Hon började brodera ut scenerna, och insåg sen att det här kanske kan bli en hel berättelse.

”Min första tanke när jag insåg att det kunde bli något mer var: Shit, nu måste jag genomföra det här. Jag måste skriva klart berättelsen.”

Lina började skriva, men det blev inte som hon tänkte i sitt huvud. Hon insåg att hon inte kunde hantverket. Det var då hon började leta efter en skrivarkurs – och hon hittade Bona. Varför valet föll på Bona och kursen Textlabbet berodde dels på den seriösa nivån – det här var ingen kurs man bara gick för skojs skull – dels för att utbildningen var på distans. Då gick livspusslet ihop, med barn och heltidsjobb som forskare. Nu skulle hon lära sig att skapa bra berättelser och få till den där dramaturgin som hon tyckte saknades.

”Det här är ett hantverk, precis som att vara silversmed. Jag kände igen de bitar som funkade, men jag kunde inte skapa riktigt bra berättelser. Jag behövde verkligen Bona och är jätteglad att jag gick skrivarkursen.”

Lina berättar hur kursen hjälpte henne att göra karaktärerna till levande människor, att skriva så att läsaren kunde kliva in i berättelsen och uppleva platserna.

”Jag fick bra och konstruktiv feedback av lärarna Gertrud och Ola. Jag lärde mig se bristerna i mina texter, var de svaga länkarna fanns. Ingen i min närhet hade kunnat, eller velat, ge mig den feedbacken. De skulle ha satt mig och mina känslor först, inte berättelsen. På Bona låg den största omtanken om texten, inte om mig, och det var väldigt bra. Jag hade aldrig kommit dit jag är idag om jag inte gått på Bona.”

Det bästa med att skriva då?

”Att det är så fantastiskt roligt, det är som att gå på bio i sitt eget huvud. Och är filmen dålig så byter jag kanal. Jag skriver ofta på olika berättelser eller scener parallellt.”

Lina berättar att hon skrev på två andra böcker samtidigt som den som nu är nominerad till Årets bok – ”Dit du går, följer jag”. För ibland saknas idéerna eller motivationen, men då finns det annat att skriva om. Om inte en ny bok, så i alla fall en scen, en naturbeskrivning, en doft eller en karaktär.

Linas bästa tips till någon som gillar att skriva:

”Mitt bästa tips är att skriva, skriva, skriva. Läs en kurs för att komma vidare, lyssna på poddar –och låt det ta tid. Om du inte har någon som kan ge tuff feedback runt dig så ta in en lektör eller gå en skrivarkurs som den på Bona. Ta in riktigt mycket feedback. ”

Här kan du läsa mer om Linas nominerade bok ”Dit du går, följer jag”. Här kan du även rösta på boken.

Här kan du läsa mer om vår kurs Textlabbet

Linas bästatips till någon som gillar att skriva:”Mitt bästa tips är att skriva, skriva, skriva. Läs en kurs för att komma vidare, lyssna på poddar –och låt det ta tid. Om du inte har någon som kan ge tuff feedback runt dig så ta in en lektör eller gå en skrivarkurs som den på Bona. Ta in riktigt mycket feedback.”Här kan du läsa mer om Linas nominerade bok ”Dit du går, följer jag”.https://www.aretsbok.se/arets-bok-202-dit-du-gar-foljer-jag/På länken kan du även rösta på boken. Här kan du läsa mer om vår kurs Textlabbet (länk till kurssida

”Jag är så tacksam för att jag hittade den här yoga-kursen.”

”Jag är så tacksam för att jag hittade den här yoga-kursen.”

Vi har träffat Emina som går grundkursen i medicinsk yoga och kundaliniyoga. Emina arbetar till vardags med hälsoinriktade projekt på ett företag i Varberg, där flera anställda har olika begränsningar i kroppen som gör det svårt för dem att klara vardagen.

Emina har tränat olika typer av yoga under många år och såg möjligheten att med det som verktyg hjälpa de människor hon mötte i sitt jobb. Hon sökte på nätet efter en relevant yoga-kurs – och hittade Bonas. Hon sökte, och fick plats. Och det ångrar hon inte.

”Redan från första tillfället kände jag att kursen var fantastiskt. Även om vi är på distans så är vi så närvarande och nära. Kursledaren Helene har en sådan värme och lugn, hon är en otroligt bra ledare.”

Emina berättar att hon inte har lärt sig så mycket om yoga på femton år som hon har gjort på knappt två terminer på Bona. Kursen fokuserar på hälsa och välbefinnande och står på kundaliniyogans tre ben: rörelse, andning och meditation/koncentration.

Det är områden som Emina både uppskattar att träna vid respektive tillfälle, och som hon tar med sig till sitt jobb.

”Jag skräddarsyr upplägget för mina olika grupper och inkluderar olika övningar från yoga-kursen, kring rörelse, andning och avslappning. Det hjälper de anställda att hantera exempelvis stress och sömnsvårigheter, och ger dem motivation och verktyg att klara av sin situation. Det, i kombination med annan coachning, träning och samtalsterapi, har visat sig vara effektivt och omtyckt.”

Emina berättar att hon är väldigt tacksam för att hon hittade den här kursen, och för Helene som leder den.

”Jag ser fram emot varje torsdag kväll när vi ses.”

Helene Bergström, som leder kursen och är certifierad instruktör för kundalinyoga och medicinsk yoga, berättar att människor söker sig till yogan av olika anledningar. För vissa är den en allsidig fysisk träning för hela kroppen, medan den för andra kan vara en träning som ger energi och lindrar smärta från sjukdom. Men det kan också vara ett sätt att hantera en stressig vardag genom att lära sig olika andningstekniker och avspänning.

Yogan är ett bra verktyg för att komma ner i varv, hitta lugnet och få en inre kontakt.”

Enligt Helene kan yoga appliceras på många områden. Som när hon för några år sen arbetade med en teaterkurs på Bona. Då var yoga en del i skådespelarträningen för att utveckla kroppskännedom, koncentration och kroppsmedvetenhet, som är viktigt när man står på en scen.

Idag får deltagare på andra kurser än Bonas yoga-kurs ta del av yoga, med rörelseövningar efter en lektion eller i mitten av den för att få en energiboost eller en stunds avslappning.

Jag tycker kundalinyogan är ett bra verktyg som friskvård eftersom den arbetar holistiskt, menar Helene.”

Bona erbjuder två yoga-kurser: en grundkurs i medicinsk yoga och kundalinyoga, och en fortsättningskurs som fördjupar både i teori och praktik. Alla är välkomna, med eller utan förkunskaper om yoga.


Den här yogan är verkligen för alla som vill prova, och eftersom kursen erbjuds av en folkhögskola är den kostnadsfri. Den går även på kvällstid vilket gör den tillgänglig för fler”, säger Helene.

Läs mer om kurserna på https://bona.nu/kurser/grundkurs-i-medicinsk-yoga-och-kundaliniyoga/

Gästföreläsning 24 april: Konspirationism – vad är det och hur kan det motverkas?

Gästföreläsning 24 april: Konspirationism – vad är det och hur kan det motverkas?

Den 24 april kl. 11.30 bjuder vi in till en föreläsning om det högaktuella ämnet konspirationism. Du får lyssna på Morgan Finnsiö, researcher och utbildare på stiftelsen Expo, som berättar vad konspirationism är, hur rörelsen ser ut och vad den utgör för utmaningar och hot för vårt samhälle. Han berör också fake news: hur ska man förstå det och hur hänger det ihop med konspirationism?

Konspirationism är tron på att världen styrs genom konspirationer. Att händelser som till exempel pandemin eller terrorattacken på World Trade Center i New York har hittats på eller beställts av hemliga makthavare. På internet finns mängder av forum där konspirationsteorier diskuteras vilket gör ämnet mer aktuellt än någonsin.

Anmäl dig till föreläsningen genom att mejla info@bona.nu senast fredag 22 april kl. 12.00. Du kan antingen vara med digitalt (länk skickas) eller på plats. Om du vill delta på plats bjuder vi på lättare lunch. Ange då specialkost eller allergi när du anmäler dig.

Vi ses!

//Vi på Bona

Välkommen till årsstämma!

Välkommen till årsstämma!

Inbjudan till stämma för Bona folkhögskola ekonomiska förening
Ordinarie stämma hålls söndagen 24 april 2022 kl. 13.00.

Inför stämman inbjuder vi till öppet program för alla intresserade!
Kl. 11.00
Presentation och försäljning av antologin ”Nya Folkhögskoleminnen” utgiven av Folkhögskolans veteranförening.

Kl. 11.30
Föreläsning: “Om konspirationism: vad är det och hur kan det motverkas?”
Föreläsare är Morgan Finnsiö är researcher och utbildare på Stiftelsen Expo.

Därefter bjuder vi på lätt lunch, med möjlighet att prata med Morgan och köpa antologin.

Kl.13.00 vidtar årsstämmoförhandlingarna.
Verksamhetsberättelse och årsredovisning för 2021, kommer att finnas på skolans hemsida
www.bona.nu/stamma2022 senast den 13 april.

Nomineringar till styrelsen skickas till valberedningens sammankallande Björn Grip via e-post:
bjornagrip@gmail.com.

Svar om deltagande i stämman vill vi ha till skolan senast måndagen den 18 april, till skolans mailadress info@bona.nu. Ange specialkost.

Dagordning:
1. Stämmans öppnande
2. Val av ordförande för stämman
3. Upprättande och godkännande av röstlängd
4. Val av en justerare
5. Prövning om stämman blivit behörigen sammankallad
6. Behandling av årsredovisning och revisionsberättelse
7. Beslut
a. om fastställande av resultaträkningen och balansräkningen
b. om dispositioner av föreningens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen
c. om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna
8. Val av styrelseordförande, styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och revisorer
9. Val av valberedning
10. Förslag från styrelsen (uttalande)
11. Stämmans avslutning

Enligt uppdrag:
Anneli Dahlqvist, rektor, anneli@bona.nu, 070 – 774 53 62

Bör folkbildningen också ha en digital affärsmodell?

Bör folkbildningen också ha en digital affärsmodell?

Samtidigt som digitalisering är på var mans läppar finns det en stor förvirring kring vad det egentligen är, och innebär. Att ses över Teams eller Zoom istället för på kontoret eller i lektionssalen? Att köpa in smarta IT-system för att effektivisera processer? Ja, nog kan det vara delar i det. Men vi på Bona tror på en djupare förändring än så. Det kanske också handlar om hur man verkar i en digitaliserad värld. Hur organisationens affärsidé och affärsmodell är formulerade, och konstruerade. Hur man blir relevant i ett digitalt sammanhang, och når fram till dem vi vill interagera med.

Vi som jobbar på Bona funderar mycket på vår, och folkbildningens roll, ansvar och sammanhang, både idag och i framtiden. På samma sätt som alla andra organisationer måste röra sig framåt, måste även vi folkbildare följa med. Vart vi ska, och på vilket sätt, är inga lätta frågor med färdiga svar. Det kräver att vi gnuggar geniknölarna och diskuterar tillsammans. Under våra medarbetardagar bjöd vi därför in samhälls-och framtidsanalytikern Troed Troedson. Vi ställde ett par frågor till honom inför vårt möte:

Vad kommer diskussionerna att handla om på medarbetardagarna?
Vi ska sätta oss in i, och försöka förstå, på vilket sätt ”folkbildning” måste förändras i en digitaliserad värld. Själva fundamentet för båda folkhögskolor och bildningsförbund finns i tidigt 1900-tal, då information och kunskap både var ganska sällsynt och väldigt platsbundet. Då utvecklade vi både organisation och arbetsformer som sedan tjänat oss väl – men som inte längre fungerar. Åtminstone inte för alla, alltid. Därför måste vi börja om från början och ställa oss frågan: Hur skulle vi göra om vi startade 2020 i stället för 1920?

Varför är det viktigt?
Det är viktigt ur ett samhällsperspektiv. Om vi lägger värderingar åt sidan så kan man säga att antivaxxers, nationalistiska rasister och misogyna incels redan ägnar sig åt ”folkbildning”, men på nya sätt och via nya kanaler. Ska vi vara en motkraft måste vi också arbeta på nya sätt. Vi kan inte möta en kampanj på Twitter med en studiecirkel. Och vi kan inte möta anti-vaccinpropaganda med en utbildningsinsats i lektionssalar på en folkhögskola.

Vad är ditt viktigaste medskick till medarbetarna?
Att på djupet lära sig de nya ”naturlagar” som gäller för all verksamhet i en digitaliserad värld. I varje bransch, från biltillverkning och klädförsäljning, till politik och utbildning finns det två typer av aktörer: de som försöker använda informationsteknik, internet och datorer för att i allt väsentligt driva verksamhet på samma sätt som förut – och de som inser att det går att göra helt andra saker, sådant som inte ens gick att beskriva i en ”analog” värld.

Hur skulle du vilja att medarbetarna, och Bona som skola, tog din föreläsning vidare i sitt arbete?
Med nyfikenhet inför det som faktiskt händer. I stället för att fnysa åt influencers, Twitterdrev, Zalando eller Airbnb, måste vi förstå de underliggande mekanismer som gör det här möjligt –och börja tillämpa dem i vår egen verksamhet. Vi ska inte sälja kosmetika på nätet – men om vi förstår hur det går till kan vi ”sälja” idéer och bildning med samma professionalism.

Vi ser fram emot att berätta mer om våra funderingar och resan.
/Vi på Bona

Kategorier