Aktuellt

Vår rektor Anneli fick ett fint reportage i lokalmedia nu när hon snart går i pension.

”Jag brukar kunna få en känsla av att nu är jag klar med det här. Men på Bona har jag aldrig fått den känslan och det har nog handlat om att jag fått göra så mycket nya saker hela tiden. Det har varit väldigt stimulerande”, säger Anneli. 

Anneli har jobbat här på Bona i nio år. Verksamheten har formats av hennes många idéer, genuina nyfikenhet och starka engagemang för allas rätt att utvecklas. Det har lett till att vi har anammat nya arbetssätt och ny teknik – och vågat stå upp när vi ser orättvisor.

Nu börjar dock hennes tid som rektor närma sig sitt slut. I maj fyller hon 66 och det är dags för pension. Till hösten kommer det tillsättas en ny rektor på folkhögskolan.

Men Anneli säger att hon inte kommer sluta engagera sig.

– Det finns massa saker som jag skulle vilja göra, men jag kör färdigt på Bona först så får vi se, säger hon.

Läs hela artikeln på Corren.

Bona folkhögskola söker en visionär, värderingsdriven och samhällsengagerad rektor. Här kliver du in i en miljö som breddar den traditionella bilden av folkhögskolan. Vi är en progressiv och nyfiken skola där samtal om AI, digitalisering och framtidens lärande är lika självklara som våra grundvärderingar om öppenhet, jämlikhet och solidaritet.

Hos oss är tekniken inte ett mål i sig, utan ett medel för att skapa det vi strävar efter: en obegränsad vilja till obegränsad utveckling – för både deltagare och medarbetare.

Samtidigt är Bona en tydlig röst i samhället. Vi vill inte bara erbjuda den bästa skolan, utan också bidra till ett bättre samhälle. Med hög integritet och starka värderingar verkar vi för att påverka utvecklingen i en riktning som gynnar fler.

Nu söker vi dig som vill vara med och leda Bona in i framtiden.

Om rollen

Som rektor har du det övergripande ansvaret för att driva och utveckla skolans verksamhet. Du leder ett engagerat team och verkar både strategiskt och operativt för att Bona ska fortsätta vara en plats där lärande, teknikutveckling och samhällsengagemang går hand i hand.

Dina huvudsakliga ansvarsområden är:

• Pedagogisk ledning och utveckling av skolans utbildningar i nära samarbete med styrelsen
• Personal och arbetsmiljö
• Ekonomisk styrning och budgetarbete
• Samverkan med kommuner, myndigheter och andra relevanta aktörer
• Strategiskt och operativt kvalitetsarbete
• Vidareutveckling av skolans arbete med digitalisering och AI i både lärande och verksamhetsutveckling

Tjänsten är en tillsvidareanställning på heltid med placering i Motala.

Vem vi söker

Vi söker dig som är en engagerad och modig ledare med ett starkt driv att utveckla människor och verksamheter. Du har förståelse för folkbildningens roll i samhället och delar Bonas värdegrund.

Vi ser gärna att du har:

• Erfarenhet av folkbildning eller annan bildningsverksamhet
• Ett starkt samhällsengagemang
• Förmåga att leda både strategiskt och operativt
• En kommunikativ och inkluderande ledarstil
• Intresse för och insikter om digitaliseringens betydelse för utbildning och samhällsutveckling
• En värdegrund i linje med Bonas: öppenhet, jämlikhet, mänskliga rättigheter och solidaritet

Meriterande:

• Erfarenhet av ledarskap inom folkbildningen
• Genomgången rektorsutbildning

Vill du vara med och forma framtidens lärande?

Då är du varmt välkommen med din ansökan!

Ansökan skickas senast 22 april till: torbjorn.bjorlund@gmail.com

Kontakt:

Styrelsens ordförande Torbjörn Björlund torbjorn.bjorlund@gmail.com 070 243 13 01

Rektor Anneli Dahlqvist anneli@bona.nu 070 774 53 62

Personalrepresentant Mikael Vinberg mikael@bona.nu

”På andra sidan Älvsborgsbron: En kärleksroman om facklig kamp”. Så heter Karin Hallbergs debutroman. En bok om kärlek, vänskap, Göteborg – och facklig kamp. Boken bygger delvis på Karins egna erfarenheter från tiden som anställd på Hamnarbetarförbundets Göteborgsavdelning, och den strejk i Göteborgs hamn som pågick 2018–2019. Det var en tid då Karin fick bevittna den skeva maktbalansen, svartlistning och ett stort drev mot förbundet.

För Karin, som alltid haft en dröm om att skriva en bok, blev drivkraften att hon ville berätta om, och förklara, den här konflikten. För ur hennes perspektiv handlade den i grund och botten om demokratiska rättigheter och föreningsfrihet.

Redan innan Karin började på Bonas skrivarkurs under 2022 hade hon kommit långt med bokens manus. Men kursen fick en avgörande roll för att boken skulle bli klar, och få till den sista bearbetningen av manuset. Genom responsgrupper och handledning fick hon verktygen att färdigställa sin allra första bok – och upptäckte samtidigt en ny kärlek till poesin.

“Det var skönt att få stöd, mjuk guidning och pepp, eftersom att läsa och skriva poesi var nytt för mig.Genom att testa olika sätt att skriva på så förbättrar jag mig själv som skribent och blir en bättre författare,” berättar Karin.

Bokens fyra huvudkaraktärer är fiktiva, men personer från verkliga livet har varit en stor inspirationskälla. Juriststudenten Sophie, som vi får följa genom hela boken, bor bland annat i Karins gamla lägenhet i Majorna. Den ordvitsälskande hamnarbetaren Roffe, som blir Sophies arbetskamrat och vän i boken, är från början inspirerad av Karins pappa – som har samma förkärlek till underfundiga vitsar.

Karins debutroman släpps den 5 mars och hon har en stark önskan att den ska ge läsaren styrka, kämpaglöd och värme.

“Jag önskar att läsaren ska känna att ”åh den här får mig att själv vilja driva en facklig kamp”, och att det går att förändra genom att organisera sig,” säger Karin.

De senaste veckorna har det varit robotfeber här på Bona! Visste du att det finns en mängd olika robotar? Sociala robotar, industrirobotar och servicerobotar är bara några av dem. Och nu vet vi hur flera av dem utvecklas och byggs. På ett övergripande plan så klart. Själva bygget överlåter vi till experterna…

Under våra robotveckor har vi kopplat på robotkunskap på flera av våra ämnen. På Allmän kurs har vi till exempel diskuterat vilka robotar som finns och vilket material de kan vara gjorda av. Vi har också gjort en resa till Mars med roboten Perseverance. Eller ja, det gjordes genom ett interaktivt uppdrag från Naturhistoriska riksmuseet, men ändå. Det var väldigt lärorikt och roligt.  

Deltagarna har också fått göra arbeten om sina favoritrobotar, genom att ta reda på fakta och sedan skriva om dem. Ett roligt moment var också vårt robot-quiz med frågor som:

”Vilka robotar skapades redan på 1700-talet?”

”Vad är en automat?”

”Vilka maskiner använder självnavigering?”

AI som studybuddie

Vi har också tränat på att använda AI som en studiekompis. Genom en specifik prompt har vi låtit AI:n i ChatGPT agera expert och vägleda oss i vårt lärande. Prompten vi använde var:

”Agera som en expert i [ämne] och vägled mig genom en djup inlärningsprocess. Börja med grundläggande koncept och introducera sedan successivt mer avancerade ämnen.

Efter att ha förklarat varje koncept, ställ en fråga för att bekräfta min förståelse innan vi går vidare till nästa ämne. Om mitt svar är felaktigt, förtydliga då mitt misstag och ge mig en ny chans att svara.

Säkerställ att varje kontrollpunkt hjälper mig att bygga vidare på den tidigare kunskapsnivån, och bedöm min totala förståelse i slutet. Föreslå gärna ytterligare resurser eller ämnen att utforska.”

Robotworkshop

Under ett par tillfällen har också robotföretaget Dyno Robotics varit här för att lära oss mer om robotutveckling, AI och deras arbete runt om i landet. Ihop med dem har vi även haft workshops för att utforska om vi kanske ska ha en egen robot här på Bona. Vad skulle den ha för syfte? Vad skulle den göra? Och inte minst, vad skulle den ha för karaktärsdrag och personlighet? Vi får väl se om den blir en robot som möter dig nästa gång du kommer hit!

Vi kan inte låta extremistiska krafter diktera villkoren för folkbildningen och civilsamhället, skriver Anneli Dahlqvist, rektor på Bona Folkhögskola.

Civilsamhället är fundament i vår demokrati. Folkhögskolor, frivilliga organisationer och föreningar spelar en avgörande roll i att skapa ett öppet, inkluderande och kunskapsdrivet samhälle. Här får människor möjlighet att utvecklas, delta i det demokratiska samtalet och bidra till samhällsutvecklingen. Men dessa verksamheter utsätts allt oftare för hot, hat och påverkanskampanjer. Syftet är tydligt: att skrämma deltagare och personal samt underminera civilsamhällets demokratiska uppdrag.

När det gäller folkhögskolor sker hoten både digitalt och fysiskt, och konsekvenserna är allvarliga. Rädsla sprider sig, personal och deltagare tvingas hantera svåra situationer på egen hand, och civilsamhället blir en alltmer utsatt arena för antidemokratiska krafter.

Vi har inget skydd eller skyddssystem

Till skillnad från andra skolformer har folkhögskolor och civilsamhällets organisationer inget skydd eller stödsystem. Skolor inom det offentliga utbildningssystemet lyder till exempel under myndigheter, vilket innebär att de har tillgång till etablerade strukturer för krishantering, resurser och stöd. Folkhögskolor och andra civilsamhällsorganisationer tvingas i stället hantera hot och trakasserier på egen hand, där erfarenheter ibland kan delas och där man ibland varnar varandra. Men mer än så är det inte. Detta är ohållbart.

Med den samhällsutveckling vi ser i dag finns ett akut behov av att bygga upp en samordnad stödstruktur. Organisationer som Expo erbjuder viss utbildning och rådgivning, men det behövs mer: en långsiktig, koordinerad insats med en robust struktur för samordnat stöd – för hela civilsamhället.

Rädsla sprider sig, personal och deltagare tvingas hantera svåra situationer på egen hand, och civilsamhället blir en alltmer utsatt arena för antidemokratiska krafter

Vi kan inte låta extremistiska krafter diktera villkoren för folkbildningen och civilsamhället. Vi måste agera nu för att skydda organisationer, folkhögskolor, personal och deltagare. Genom att skapa en samordnad stödstruktur kan vi rusta civilsamhället för att stå emot hot och påverkanskampanjer – och fortsätta det viktiga arbetet att utbilda, inkludera och försvara demokratin.

Detta behövs nu:

1. En central stödfunktion för att ge organisationer, folkhögskolor, föreningar och liknande rådgivning och praktiskt stöd, både förebyggande och vid hotfulla situationer eller händelser.
2. Handlingsplaner och utbildningar i samverkan med relevanta aktörer för att identifiera, analysera och hantera extremistisk påverkan.
3. Säkerhetsrutiner och krishantering – checklistor och vägledning för hur organisationer ska agera vid hot och trakasserier.
4. Digitalt självförsvar – strategier för att hantera hatkampanjer online och skydda personal och deltagare.
5. Utbildningsinsatser för personal, volontärer och deltagare om extremistiska metoder och bemötande av intolerans.
6. Psykosocialt stöd för att hjälpa dem som utsatts för hot och trakasserier.
7. Juridisk rådgivning i rättigheter och skyldigheter, anmälningsprocesser och rättsprocesser.
8. Nätverk för erfarenhetsutbyte mellan organisationer, folkhögskolor, föreningar och liknande organisationer för att varna varandra och skapa en enad front mot påverkansförsök.

Regeringen har beslutat att studiestartsstödet ska avvecklas från 2026. Det riskerar att få allvarliga konsekvenser för tusentals individer med kort utbildningsbakgrund som behöver ta sig in i arbetslivet.

Istället för att sopa problemen i de egna leden under mattan vill vi se en reform som utgår från människors behov och rätt att utvecklas.

Under 2023 fick 4 700 personer studiestartsstöd, enligt en CSN-rapport. Av dem var 75 procent kvinnor. Totalt låg det utbetalda beloppet 2023 på 263 miljoner. Hela studiestödsbudgetposten för 2025 ligger på ca 33,8 miljarder kronor. Studiestartsstödet motsvarar alltså drygt en procent av det.

Studiestartsstödet innebär möjligheter för individer som står längst ifrån arbete. Föga förvånande var det de små kommunerna som hade högst medelsanvändning förra året. I Motala, där Bona folkhögskola finns, tog det tilldelade stödet slut och människor med behov blev utan. I andra kommuner användes inte medlen alls, eller bara delvis.

Beslutet att avveckla studiestartsstödet är anmärkningsvärt, och grundar sig på att ”det finns tydliga indikationer på att stödet inte går till avsedd målgrupp” (prop. 204/2025:1, utgiftsområde 15). Men i Riksrevisionens granskningsrapport framkommer att stödet inte har nått sin målgrupp i tillräcklig utsträckning på grund av hur det har hanterats av regeringen, statliga myndigheter och kommuner som administrerar det. Problemet ligger inte i stödet i sig.

Riksrevisionen skriver bland annat att Arbetsförmedlingen brister i sin anvisning, det vill säga att anvisningar riktas till personer som inte kan få stödet. De konstaterar vidare att Arbetsförmedlingens samverkan med kommunerna brister och att det saknas ett effektivt informationsutbyte mellan dem, kommunerna och andra utbildningsaktörer, såsom folkhögskolorna, när det kommer till individer som har behov av studiestartsstödet.

Regeringen kritiseras för bristande styrning och att regelverken för individens försörjning vid reguljära studier är komplicerade. Riksrevisionen ger rekommendationer till Arbetsförmedlingen och regeringen för att skärpa upp hanteringen av stödet. 

Det är allvarligt att det är den offentliga förvaltningen som misslyckas med att nå rätt personer. Och därför är det fel att avveckla stödet. Istället bör regeringen reformera och förbättra det. Genom att:

• Förenkla informationen om stödet för att fler individer ska kunna ta del av det.
• Förbättra styrningen och uppföljningsmekanismer hos Arbetsförmedlingen och kommunerna för att säkra att stödet når rätt grupp.
• Stärka ansvarskedjan och ansvarsutkrävandet inom berörda myndigheter och aktörer, och skapa incitament för att kommuner snabbt ska återlämna outnyttjade medel.
• Införa fler omfördelningstillfällen av medel (idag en gång/år) för att säkerställa att resurserna hamnar där de behövs mest.

Om stödet avskaffas, vilka alternativ finns det för den här gruppen? Det omställningsstöd som diskuteras riktar sig inte till de som behöver kompletterande grundläggande utbildning för att komma in på arbetsmarknaden. Ska de lämnas åt sitt öde?

Regeringen behöver ta ansvar och förbättra studiestartsstödet istället för att avveckla. Det är en liten del av studiestödssystemet, men för de individer det berör, är det en avgörande möjlighet till ett bättre liv.

Anneli Dahlqvist
Rektor Bona folkhögskola

Som en del i vår utbildning brukar vi arrangera forskningsveckor för att titta in i forskarnas vardag och lära oss mer om nya ämnen och områden. Den här gången hade vi hela nio forskare involverade under veckan. Och betyget från deltagarnara är högt: den bästa forskningsveckan hittills.

Forskningsveckan engagerar många medarbetare på skolan, varav en är Johanna Lundqvist. Hon berättar om ett varierat innehåll, med både interaktiva och kluriga uppdrag, och forskarföreläsningar och studiebesök.

”Vi började veckan med uppdrag från Naturhistoriska riksmuseet där deltagarna gjorde egna efterforskningar om evolutionen. De fick skapa fantasidjur och döpa dem, och sedan forska fram vad namnet skulle ha varit på latin, hur deras släktträd skulle sett ut, hur de hade levt, och så vidare. Det var jättekul”, berättar Johanna.

Efter forskningen om fantasidjuren fick deltagarna ta fram ett utseende för dem, antingen med hjälp av AI eller genom att rita själv.

Vi fick också lyssna på forskare inom sociala relationer: Paul Horton från Linköpings universitet och Anna Petersén från Örebro universitet. Paul forskar om mobbning och hur skolkontexten påverkar vilket skapade diskussion bland deltagarna. Anna forskar om socialtjänstens arbete när våld mot barn upptäcks vilket också engagerade och bidrog med nya kunskaper.

Ett av de mest populära inslagen var Thomas Mörs föreläsning om paleontologi, en vetenskap där man forskar om förhistorisk tid. Han berättade bland annat om Megalodon – den största rovfisken som någonsin levt, och världens genom tiderna största haj. Det fick vi till och med bildbevis på.

”Thomas visade upp en 15 miljoner år gammal fossil, en tand från en Megalodon.  Det var väldigt häftigt. Den var så stor! Thomas är ansvarig för Naturhistoriska riksmuseets samlingar av fossila ryggradsdjur och var så inspirerande att flera deltagare nu planerar en studieresa till museet för att lära sig mer”, säger Johanna.

Under Thomas föreläsning var det mycket aktivitet hos deltagarna, med chattar i Zoom, mycket kloka frågor och funderingar.

Bland dem som engagerade mest fanns också forskaren Simon Larsson som berättade hur klimatet har förändrats över tid. Han forskar om vad som hänt på jorden de senaste 2,5 miljoner åren. Vi fick bland annat lära oss att genom att undersöka s k ”naturliga arkiv eller fingeravtryck”, där naturen själv bevarat spår av sin historia, kan vi få en bild av hur klimatet varierat förr, innan människan påverkade det.

”Simon berättade att jorden har varit varmare förut, men att vi som art inte har levt i sådan värme – och vi vet inte hur vi kan hantera det”, återger Johanna. Hon fortsätter:

”Det var också intressant att få veta hur man kan ta reda på saker. Simon berättade hur de jobbar med borrning, Om man t ex borrar 10 meter ner i torv så innebär det att man kommer ca 10 000 år tillbaka i tiden. De undersöker också isborrprover från glaciärer där de genom att titta på luftbubblorna kan se vilken koldioxidhalt som var när isen frös. Gasens sammansättning har sparats i luftbubblan”, säger Johanna.

Stort tack till alla forskare som deltog, och till alla deltagare som ställt så många kloka frågor och engagerat sig i ämnena! Vi längtar redan till nästa forskningsvecka!

Den senaste utvecklingen inom AI gör teknologin tillgänglig för oss alla. Men vad är AI egentligen, och hur förändrar det arbetslivet, organisationer, ledarskapet – och framtiden? Det får du veta på Bonas Öppet AI-Hus den 14 november!

På plats får du träffa flera AI-profiler som berättar och ger inspiration kring vad vi kan uppnå med AI. Det handlar inte om tekniken utan de möjligheter som tekniken öppnar upp.

På plats får du bland annat träffa:

• Mathias Sundin, författare och föreläsare inom AI, chefredaktör för Warp News och medlem i regeringens AI-kommission. Mathias har också varit riksdagsledamot.
• Troed Troedson, samhälls-och framtidsanalytiker samt digitaliserings- och AI-expert. Troed är också mottagare av Guldäpplets Jubileumsutmärkelse 2023 för djärva begreppsvändor och visioner.
• Per Gullbrand, föreläsare inom praktiskt AI samt utvecklare för samverkan mellan forskning och näringsliv vid Linköpings universitet..
• Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola och drivande i AI-utvecklingen inom folkbildningen.

Under kvällen får du som vill testa på olika AI-tjänster. Vår duktiga personal är med och visar hur det fungerar.

När: 14 november kl. 18
Var: Bona folkhögskola, Urban Hjärnes väg 11, Motala
Anmäl dig så vi vet hur mycket tilltugg vi ska beställa.
Frågor? Välkomman att höra av dig till info@bona.nu

Carolin är vikarie för Vin inom svenska, engelska och samhällsorienterande ämnen. Carolin lever efter mottot att varje dag är en möjlighet att lära sig något nytt, och det är ju precis så det är på Bona. Vi lär oss av varandra hela tiden.

”Jag uppskattar verkligen att både få lära ut och lära av. Det blir en ömsesidig process där vi utvecklas tillsammans”, säger Carolin. 

”Under den korta tid jag har varit på Bona har jag blivit inspirerad av skolans digitala framsteg och det öppna arbetsklimat som uppmuntrar nya idéer”, säger Carolin.

Välkommen till Bona!

I ledaren ”Distansundervisning en räddning för hemmasittare”, den 28 augusti, skriver Malin Lernfelt från Liberala Nyhetsbyrån att distansundervisning kan vara en räddning för hemmasittare. Det är bra att den här aktuella frågan lyfts, och att alternativ till det traditionella lärandet på plats i skolan diskuteras. Men jag undrar hur insatt Lernfelt verkligen är i varför barn och unga inte vill gå till skolan och vad som behövs för att förändra det.

Lernfelt lyfter brist på struktur och lugn och ro som anledningar till att tiotusentals barn och unga inte vill gå till skolan. Som folkhögskola möter vi många av de här barnen när de sedan kommer till oss för att läsa igen grundskola eller gymnasium. Vår erfarenhet är inte att det är ljudnivån, en stressig miljö eller brist på struktur som brukar vara de största problemen, utan hur de bemöts av framför allt vuxna i lärmiljöerna. Vår uppfattning är att den obligatoriska skolan inte tar hand om alla unga. Det finns åtskilliga berättelser om oförstående och moraliserande bland de vuxna i skolmiljöerna. Det kanske snarare handlar om skadlig skolnärvaro än om problematisk skolfrånvaro. Som en 18-åring så klokt uttryckte det i boken ”1000 tomma skolbänkar”.

De unga vittnar om vuxnas oförmåga att lyssna och sätta sig in i deras förutsättningar och eventuella begränsningar på grund av diagnoser. Det tycks vara där roten till problemet ligger för många.  Alla passar inte in i det traditionella systemet, då måste vi kunna förstå hur vi ska anpassa det så att alla får plats och kommer framåt.

Vår erfarenhet är att det är på gymnasiet som de stora problemen börjar, inte på grundskolan som Lernfelt menar. Gymnasiet har ett tuffare klimat och här tycks individanpassning falla bort, om den fanns i grundskolan. Är det en resursfråga eller handlar det om en annan kravställning gentemot de unga på gymnasiet? Behöver en individ mindre stöd och förstående omgivning för att denne blir ett år äldre och byter skolbyggnad? 

Vidare skriver Lernfelt att ”i grunden behöver alla människor umgås med andra och ingå i ett socialt sammanhang”. Det stämmer att vi har ett behov av interaktion och umgänge med andra, men samtidigt är lärandet alltid en individuell process och det kanske inte är i lärandet som alla individer behöver, eller ens kan hantera, den sociala delen. Det sociala sammanhanget kan i stället komma i andra sammanhang, och på andra tider på dygnet. Många med diagnoser hittar till exempel gemenskap i de digitala kanalerna. Den absoluta vinsten är att man får kontakt och vänskapsrelationer med varandra. Var är kanske mindre viktigt.

Och så en reflektion om hetsen att gå tillbaka till skolan efter en tid hemma med distansundervisning. När vi vuxna blir sjukskrivna från arbetet på grund av till exempel utbrändhet så utarbetas en plan för en hållbar tillbakagång. Vi börjar sakta och skalar sedan upp arbetstiden, vi kanske får andra arbetsuppgifter, och kanske byter vi miljö eller till och med arbetsplats. Men de unga, de ska tillbaka. Till samma miljö, samma lärare, samma klass, samma allt. Vad är skillnaden på ett barn som mår dåligt och en vuxen som mår dåligt? Vi måste börja lyssna på våra barn och unga, och faktiskt börja diskutera skadlig skolnärvaro snarare än problematisk skolfrånvaro. Kanske är den digitala undervisningen det bästa för vissa individer. Hos oss på Bona ger vi möjligheter att kunna välja sitt arbetssätt då allting är digitaliserat. Det skapar en positiv miljö där många trivs. För någonstans är väl inte lärandet förknippat till en byggnad?  

Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola