Välj en sida

Textlabbets kursledare, Gertrud Hellbrand, ser på den moderna skrivarkursen som en samtida litterär salong. Vi fick en pratstund med henne, när det nu bara är en vecka kvar tills antagningsperioden för vårens kursstart stänger, den 30 november. 

– På kurser som Textlabbet pågår ett samtal om skrivande och litteratur som är viktigt för litteraturen och i förlängningen för demokratin. Som skrivande individ är det så värdefullt att i samspråk med lärare och kamrater få möjlighet att vässa sina uttrycksmedel och förhålla sig till den litterära debatten, säger Gertrud.

Det litterära salongslivet på 16- och 1700-talet var ofta en frizon från ett hierarkiskt styrt samhälle med begränsad åsiktsfrihet. I de liberala salongerna var det högt i tak och ofta utgjorde de en protest mot den gängse hovkulturen. Även om de litterära salongerna främst välkomnade en tongivande konstnärlig elit, så var de ändå en plats där skillnader luckrades upp mellan olika samhällsklasser.

– I någon variant har fenomenet alltid funnits, att författare träffas och visar texter för varandra och utbyter tankar. Moderna skrivarkurser utgör en helt demokratisk variant av den litterära salongen. På Textlabbet tillhandahåller vi ett sammanhang där alla är välkomna, oavsett bakgrund eller nätverk. Du ansöker om en plats och antas med texterna du skriver, förklarar Gertrud.

Gertrud Hellbrand har lett skrivarkursen Textlabbet sedan 2003 och har vidareutvecklat den kontinuerligt. Hon märker att det blir alltfler kvalificerade sökanden till kursen. Många har redan färdiga manus eller gedigna, relevanta yrkeserfarenheter.

– Men många vet att de ska komma ut till en tuff och hård verklighet där det är svårt att bli antagen av ett förlag. Och ibland har vi redan utgivna författare som famlar lite i sitt andra manus. Dessa två grupper har lite olika behov och de lär sig mycket av varandra, både kring den kreativa processen och kring praktiska saker som förlagskontakter, berättar Gertrud.

– Under pandemin har fler börjat skriva, det är en tydlig trend. Tidigare har vi ofta tagit emot journalister som vill hitta ett skönlitterärt tonfall. Under de senaste åren har vi fått betydligt fler socionomer som deltar på kursen. Att vara socionom är ofta ett tungt jobb där du kan behöva en kanal ut. Ida Sundén är ett exempel på en av våra deltagare som nyligen romandebuterat med ett samhällstillvänt socionomperspektiv, berättar Gertrud.

Hur förhåller sig olika litteraturgenrer till varandra på kursen?

Jag tycker att det blir roligt och spännande när vi blandar stilarterna, som när deltagare som skriver poesi får läsa och diskutera alster ur fantasy- eller spänningsgenrer. Vi tar oss an berättande, gestaltande och dikt och jag månar om att deltagarna ska snappa upp olika saker mellan genregränserna när vi läser och reagerar på varandras verk – både ämnen, teman och formen på texterna.

Läs mer om Textlabbet här

Forna tiders litterära salonger i Europa, kanske främst i Paris, under renässansen och upplysningen under 1600- och 1700-talet, utgjorde en samlingsplats för intellektuella, konstnärer och mecenater, inriktade på idédebatt och litteratur. Det var alltid kvinnor som arrangerade de litterära salongerna och de agerade inte sällan som spirituell moderator och debattledare i samtalen kring politiska och kulturella ämnen. Värdinnan hade alltid den dominerande rollen i salongen. Det var hon som skapade en lyhörd publik och ett engagerat diskussionsforum.

Förutom att hon leder vår skrivarkurs Textlabbet är Gertrud Hellbrand författare till bl a de prisbelönta romanerna Veterinären och Vinthunden. I våras kom hennes bok Dragoner, den första delen i Östgötasviten, en serie spänningsromaner i ridsportmiljö. Den andra delen kommer i mars 2022. Sedan 2003 delar hon sin tid mellan att själv skriva och att leda skrivarkursen Textlabbet.