Aktuellt
Från Textlabbet till debutroman – om kärlek, vänskap, Göteborg och facklig kamp
”På andra sidan Älvsborgsbron: En kärleksroman om facklig kamp”. Så heter Karin Hallbergs debutroman. En bok om kärlek, vänskap, Göteborg – och facklig kamp. Boken bygger delvis på Karins egna erfarenheter från tiden som anställd på Hamnarbetarförbundets Göteborgsavdelning, och den strejk i Göteborgs hamn som pågick 2018–2019. Det var en tid då Karin fick bevittna den skeva maktbalansen, svartlistning och ett stort drev mot förbundet.
För Karin, som alltid haft en dröm om att skriva en bok, blev drivkraften att hon ville berätta om, och förklara, den här konflikten. För ur hennes perspektiv handlade den i grund och botten om demokratiska rättigheter och föreningsfrihet.
Redan innan Karin började på Bonas skrivarkurs under 2022 hade hon kommit långt med bokens manus. Men kursen fick en avgörande roll för att boken skulle bli klar, och få till den sista bearbetningen av manuset. Genom responsgrupper och handledning fick hon verktygen att färdigställa sin allra första bok – och upptäckte samtidigt en ny kärlek till poesin.
“Det var skönt att få stöd, mjuk guidning och pepp, eftersom att läsa och skriva poesi var nytt för mig.Genom att testa olika sätt att skriva på så förbättrar jag mig själv som skribent och blir en bättre författare,” berättar Karin.
Bokens fyra huvudkaraktärer är fiktiva, men personer från verkliga livet har varit en stor inspirationskälla. Juriststudenten Sophie, som vi får följa genom hela boken, bor bland annat i Karins gamla lägenhet i Majorna. Den ordvitsälskande hamnarbetaren Roffe, som blir Sophies arbetskamrat och vän i boken, är från början inspirerad av Karins pappa – som har samma förkärlek till underfundiga vitsar.
Karins debutroman släpps den 5 mars och hon har en stark önskan att den ska ge läsaren styrka, kämpaglöd och värme.
“Jag önskar att läsaren ska känna att ”åh den här får mig att själv vilja driva en facklig kamp”, och att det går att förändra genom att organisera sig,” säger Karin.
Robotfeber på Bona
De senaste veckorna har det varit robotfeber här på Bona! Visste du att det finns en mängd olika robotar? Sociala robotar, industrirobotar och servicerobotar är bara några av dem. Och nu vet vi hur flera av dem utvecklas och byggs. På ett övergripande plan så klart. Själva bygget överlåter vi till experterna…
Under våra robotveckor har vi kopplat på robotkunskap på flera av våra ämnen. På Allmän kurs har vi till exempel diskuterat vilka robotar som finns och vilket material de kan vara gjorda av. Vi har också gjort en resa till Mars med roboten Perseverance. Eller ja, det gjordes genom ett interaktivt uppdrag från Naturhistoriska riksmuseet, men ändå. Det var väldigt lärorikt och roligt.
Deltagarna har också fått göra arbeten om sina favoritrobotar, genom att ta reda på fakta och sedan skriva om dem. Ett roligt moment var också vårt robot-quiz med frågor som:
”Vilka robotar skapades redan på 1700-talet?”
”Vad är en automat?”
”Vilka maskiner använder självnavigering?”
AI som studybuddie
Vi har också tränat på att använda AI som en studiekompis. Genom en specifik prompt har vi låtit AI:n i ChatGPT agera expert och vägleda oss i vårt lärande. Prompten vi använde var:
”Agera som en expert i [ämne] och vägled mig genom en djup inlärningsprocess. Börja med grundläggande koncept och introducera sedan successivt mer avancerade ämnen.
Efter att ha förklarat varje koncept, ställ en fråga för att bekräfta min förståelse innan vi går vidare till nästa ämne. Om mitt svar är felaktigt, förtydliga då mitt misstag och ge mig en ny chans att svara.
Säkerställ att varje kontrollpunkt hjälper mig att bygga vidare på den tidigare kunskapsnivån, och bedöm min totala förståelse i slutet. Föreslå gärna ytterligare resurser eller ämnen att utforska.”
Robotworkshop
Under ett par tillfällen har också robotföretaget Dyno Robotics varit här för att lära oss mer om robotutveckling, AI och deras arbete runt om i landet. Ihop med dem har vi även haft workshops för att utforska om vi kanske ska ha en egen robot här på Bona. Vad skulle den ha för syfte? Vad skulle den göra? Och inte minst, vad skulle den ha för karaktärsdrag och personlighet? Vi får väl se om den blir en robot som möter dig nästa gång du kommer hit!
Bäst forskningsvecka hittills – enligt våra deltagare
Som en del i vår utbildning brukar vi arrangera forskningsveckor för att titta in i forskarnas vardag och lära oss mer om nya ämnen och områden. Den här gången hade vi hela nio forskare involverade under veckan. Och betyget från deltagarnara är högt: den bästa forskningsveckan hittills.
Forskningsveckan engagerar många medarbetare på skolan, varav en är Johanna Lundqvist. Hon berättar om ett varierat innehåll, med både interaktiva och kluriga uppdrag, och forskarföreläsningar och studiebesök.
”Vi började veckan med uppdrag från Naturhistoriska riksmuseet där deltagarna gjorde egna efterforskningar om evolutionen. De fick skapa fantasidjur och döpa dem, och sedan forska fram vad namnet skulle ha varit på latin, hur deras släktträd skulle sett ut, hur de hade levt, och så vidare. Det var jättekul”, berättar Johanna.
Efter forskningen om fantasidjuren fick deltagarna ta fram ett utseende för dem, antingen med hjälp av AI eller genom att rita själv.
Vi fick också lyssna på forskare inom sociala relationer: Paul Horton från Linköpings universitet och Anna Petersén från Örebro universitet. Paul forskar om mobbning och hur skolkontexten påverkar vilket skapade diskussion bland deltagarna. Anna forskar om socialtjänstens arbete när våld mot barn upptäcks vilket också engagerade och bidrog med nya kunskaper.
Ett av de mest populära inslagen var Thomas Mörs föreläsning om paleontologi, en vetenskap där man forskar om förhistorisk tid. Han berättade bland annat om Megalodon – den största rovfisken som någonsin levt, och världens genom tiderna största haj. Det fick vi till och med bildbevis på.
”Thomas visade upp en 15 miljoner år gammal fossil, en tand från en Megalodon. Det var väldigt häftigt. Den var så stor! Thomas är ansvarig för Naturhistoriska riksmuseets samlingar av fossila ryggradsdjur och var så inspirerande att flera deltagare nu planerar en studieresa till museet för att lära sig mer”, säger Johanna.
Under Thomas föreläsning var det mycket aktivitet hos deltagarna, med chattar i Zoom, mycket kloka frågor och funderingar.
Bland dem som engagerade mest fanns också forskaren Simon Larsson som berättade hur klimatet har förändrats över tid. Han forskar om vad som hänt på jorden de senaste 2,5 miljoner åren. Vi fick bland annat lära oss att genom att undersöka s k ”naturliga arkiv eller fingeravtryck”, där naturen själv bevarat spår av sin historia, kan vi få en bild av hur klimatet varierat förr, innan människan påverkade det.
”Simon berättade att jorden har varit varmare förut, men att vi som art inte har levt i sådan värme – och vi vet inte hur vi kan hantera det”, återger Johanna. Hon fortsätter:
”Det var också intressant att få veta hur man kan ta reda på saker. Simon berättade hur de jobbar med borrning, Om man t ex borrar 10 meter ner i torv så innebär det att man kommer ca 10 000 år tillbaka i tiden. De undersöker också isborrprover från glaciärer där de genom att titta på luftbubblorna kan se vilken koldioxidhalt som var när isen frös. Gasens sammansättning har sparats i luftbubblan”, säger Johanna.
Stort tack till alla forskare som deltog, och till alla deltagare som ställt så många kloka frågor och engagerat sig i ämnena! Vi längtar redan till nästa forskningsvecka!
Välkommen på Öppet AI-Hus på Bona 14 nov
Den senaste utvecklingen inom AI gör teknologin tillgänglig för oss alla. Men vad är AI egentligen, och hur förändrar det arbetslivet, organisationer, ledarskapet – och framtiden? Det får du veta på Bonas Öppet AI-Hus den 14 november!
På plats får du träffa flera AI-profiler som berättar och ger inspiration kring vad vi kan uppnå med AI. Det handlar inte om tekniken utan de möjligheter som tekniken öppnar upp.
På plats får du bland annat träffa:
- Mathias Sundin, författare och föreläsare inom AI, chefredaktör för Warp News och medlem i regeringens AI-kommission. Mathias har också varit riksdagsledamot.
- Troed Troedson, samhälls-och framtidsanalytiker samt digitaliserings- och AI-expert. Troed är också mottagare av Guldäpplets Jubileumsutmärkelse 2023 för djärva begreppsvändor och visioner.
- Per Gullbrand, föreläsare inom praktiskt AI samt utvecklare för samverkan mellan forskning och näringsliv vid Linköpings universitet..
- Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola och drivande i AI-utvecklingen inom folkbildningen.
Under kvällen får du som vill testa på olika AI-tjänster. Vår duktiga personal är med och visar hur det fungerar.
När: 14 november kl. 18
Var: Bona folkhögskola, Urban Hjärnes väg 11, Motala
Anmäl dig så vi vet hur mycket tilltugg vi ska beställa.
Frågor? Välkomman att höra av dig till info@bona.nu
Välkommen till årsstämma 2024!
Inbjudan till stämma för Bona folkhögskola ekonomiska förening
Ordinarie stämma hålls lördagen 25 maj 2024 kl. 13.00.
Plats: Bona Folkhögskola Urban Hjärnes väg 11, Motala.
Inför stämman inbjuder vi till öppet program för alla intresserade!
Kl. 11.00
Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation RIO har ordet. Temat är ”Folkhögskolan är svaret på samhällets stora problem”. Anna medverkar via videomöte.
Kl. 12.00
Vi bjuder på lätt lunch. Rundvandring i lokalerna för den som vill.
Kl.13.00 vidtar årsstämmoförhandlingarna.
Handlingarna finns längst ner på denna sida.
Svar om deltagande i stämman vill vi ha till skolan senast fredagen den 17 maj, till skolans mailadress info@bona.nu. Ange specialkost. Önskar du delta digitalt ange e-postadress för möteslänk som skickas ut dagen innan stämman.
Dagordning:
1. Stämmans öppnande
2. Val av ordförande för stämman
3. Arbetsordning för stämman
4. Upprättande och godkännande av röstlängd
5. Val av en justerare
6. Prövning om stämman blivit behörigen sammankallad
7. Behandling av årsredovisning och revisionsberättelse
8. Beslut
a. om fastställande av resultaträkningen och balansräkningen
b. om dispositioner av föreningens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen
c. om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna
9. Val av styrelseordförande, styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och revisorer
10. Val av valberedning
11. Stadgeändringsförslag
12. Arbetsordning för valberedning
13. Stämmans avslutning
Enligt uppdrag:
Anneli Dahlqvist, rektor, anneli@bona.nu, 070 – 774 53 62
Avatarer och AI på Bona – vi berättar mer i Vi Lärare
Vi får många frågor kring vårt arbetssätt, där vi har digitaliserat en stor del av verksamheten och lärandet samt integrerat AI som en naturlig del i vår vardag. Vi delar med oss så mycket vi bara hinner, i poddar, möten och nu till tidningen Vi Lärare som hörde av sig och ville höra mer.
Det är roligt och inspirerande att det finns ett så stort intresse, det måste ju betyda att vi har satsat på relevanta riktningar och gör saker som är värdefulla för våra deltagare, och kanske vår bransch generellt. Vi hoppas det i alla fall. I vår värld är det viktigt att vi som verkar inom folkhögskolan är med i vår samtid och tar ansvar för att deltagarna får så bra förutsättningar som möjligt att komma vidare i livet – och får möjligheten att ta del av lärande utifrån sina unika förutsättningar.
”Härligt att få bort matteångesten”
Helena Johansson är mattelärare på Bona. Men för henne handlar matte inte om mekaniskt räknande, utan om förståelsen för hur det hänger ihop och att väcka viljan att lära och bygga upp mattesjälvförtroende. Utifrån det synsättet har Helena skapat helt nya upplägg för mattelektionerna – och framgången är påtaglig. Så vad är hemligheten?
”Vi jobbar på flera sätt för att matte ska bli både förståeligt och roligt. Bland annat har vi diskussionsmatte där deltagarna får uppgifter som de löser tillsammans med hela gruppen. Det kan vara både digitalt och på plats, och det blir stort engagemang. Vi pratar matte och har samtidigt roligt ihop. En viktig del är att skapa en prestigelös, varm och trygg atmosfär där man vågar fråga, prova och där det är okej att göra fel. Deltagarna hjälper varandra, och när man förklarar för andra, får man djupare förståelse själv.”
Helena berättar att diskussionsmatte varit bra för de som har svårt att jobba enskilt, eller inte vågat ta plats.
”Att sitta själv och jobba med räknetal fungerar inte för alla. För dem har det här diskussionsformatet varit jättebra. De får diskutera i våra kanaler på Discord när de vill, och i grupp diskutera mattelösningar både digitalt och på skolan.”
”För andra har formatet gjort att de vågat träda fram och bli mer aktiva. När alla pratar och hjälper varandra så tycker många att det blir roligare och mindre kravfyllt.”
Att deltagare har bristande mattesjälvförtroende är vanligt, och ofta ger gamla erfarenheter matteångest. Då gäller det att ta en sak i taget och se till att alla förstår grunderna.
” Många har luckor i grundskolans matte och då blir det svårt. Ett sätt att komma förbi det är med hjälp av det jag kallar tårtbitspedagogik. I stället för att jobba årskursvis, går vi igenom ett mattemoment på gymnasienivå och inkluderar förkunskaperna från grundskolan som momentet bygger på.”
Kreativa och skapande matteuppdrag
Då och då får deltagarna kreativa uppgifter att lösa på egen hand eller tillsammans. Till exempel inom geometri. Deltagarna fick i uppdrag att skapa någonting praktiskt. I uppgiften ingick att göra ritningar 3D-dimensionellt i digitalt program och räkna på materialåtgången. Dokumentera och efteråt göra en instruktionsmanual för konstruktionen.
Resultatet blev alltifrån modellbygge av en katapult, till flygplan som skrevs ut på skolans 3D-skrivare. Det blev också många hus i olika material och former, till exempel ätbara pepparkakshus, digitala minecraftshus, ombonat kaninhus i trä, leksaksbilsgarage av toarullar till barnen, och modellhus av papper. Och så skapades det en återvinningskanal i Discord där man kunde efterlysa gratis material.
”En deltagare blev så engagerad att intresset för inredningsdesign vaknade. Hon designade sitt eget nattduksbord. Köpte virke, byggde, justerade ändringar och målade. Med kunskaper i digitala program, skapade hon en snygg och tydlig instruktion.”
Så hur känns det då när polletten ramlar ner?
”När deltagare förstår något de tyckte var svårt, så blir de väldigt glada. Och jag delar verkligen glädjen med dem. Det är en härlig känsla att hjälpa till att få bort matteångesten och med det öppna nya vägar för deltagarna.”
Bokidén föddes i Bona-bilen
Återigen har en tidigare deltagare på vår skrivarkurs Textlabbet gett ut en bok. Den här gången är det Emma Lundenmark som är författare och poet, och bosatt i Stockholm. I januari släpptes hennes bok Kaczka via Modernista. Och berättelsen, ja den föddes i bilen hem från Bona.
Det var när en av deltagarna i bilen hörde fel och trodde att de åkte mot Växjö i stället för Älvsjö som idén började formas. Emma kastades tillbaka till ett tidigare minne från en resa i Polen, där han som körde tog henne längre och längre söderut, trots att hon bara ville åka hem. Där i bilen gav detta upphov till en diskussion om livspassionen, om vad som gör att äventyret kan sättas framför allt. Och äntligen fann Emma ett sätt att påbörja berättelsen om den där kidnappningshistorien hon burit med sig i 20 år. Den skulle börja där i bilen.
Och den inte bara började där. En av medpassagerarna fortsatte att tjata om att det skulle bli en bok. Han till och med översatte filmer från Polen som används som dokumentärt material i boken. Men Polenresan är bara ett spår. Kaczka är till strukturen associativ. En mängd minnen skapar en väv och främst är det berättelsen om en kvinnlig äventyrare i den utlevande poeten Rimbauds anda. I och med att den för en dialog med André Bretons bok Nadja, blir den också en kommentar till surrealismens könspolitik.
Skeptisk mot skrivarkurser
Att gå ner i tid under 2019 för att kunna skriva var bestämt, men det var inte självklart att Emma skulle gå en skrivarkurs. Hon hade tänkt att de riskerade att göra litteraturen likriktad, men på Bona blev det tvärtom.
”Jag var skeptisk, men läraren Gertrud var fantastisk. Hon gjorde oss modiga, och fick oss att våga berätta det som behövde berättas. Med hennes hjälp kunde alla odla sin egenart”, säger Emma Lundenmark och skrattar.
Och det var just Gertrud som gjorde att Emma blev nyfiken på Bona och Textlabbet.
”Jag läste en artikel med henne i GP där det stod att hon brukade uppmuntra sina elever på skrivarkursen på Bona att vara lite mer omoraliska när de skriver, det kändes spännande. Och så hade hon ett så fascinerande efternamn – Hellbrand, man kan behöva lite eld från helvetet när man skriver. Det måste få brännas.”
Utöver Gertruds stöd och personlighet var sammanhanget på Bona det som Emma bär med sig mest.
”Det var fint att vara i en kontext där vi hjälpte varandras berättelser framåt. Jag tror att vi fann stor motivation och inspiration i varandras berättelser, och några av oss har kontakt än idag.”
”Jag skulle verkligen rekommendera andra att gå kursen, och att göra det när man har påbörjat en berättelse. Då kan man behöva ett skapande sammanhang, och få avsätta tid.”
Också Emmas första roman Storknästet, som kom ut 2021 på Modernista, skrevs under tiden på Bona.
Även om Emma precis har lanserat sin andra roman är hon redan i gång med andra projekt. Hon håller egna skrivarkurser i poesi på Skrivarakademin på Folkuniversitetet, uppträder med poesi och gav ut en diktsvit i decembernumret av Provins. Parallellt arbetar hon med sin andra novellsamling. Och så finns det givetvis en ny romanidé i huvudet, men den har hon bara börjat med. Det tar tid, eftersom hon måste drömma om karaktärerna för att de riktigt ska ta form.
Bona testade nytt grepp för att hjälpa deltagare till välfärdsyrken
Under hösten har 25 deltagare gått en grundkunskap inom vård och omsorg på sitt modersmål. Kursen har erbjudits genom ett samarbete med Blekinge integrations- och utvecklingscenter, BIU och har funnits tillgänglig på somaliska, arabiska, sorani och tigrinja. Syftet med kursen, som var ett komplement till deltagarnas studier på allmän kurs grundskolenivå, var att förbättra förutsättningarna att få ett arbete inom vård och omsorg. Eller söka utbildning i området framöver.
Yrkeskunskap och handledning på modersmålet
De studerande fick yrkeskunskap på sitt modersmål och en handledare hjälpte till att översätta och förtydliga viktiga begrepp och ord till svenska. Upplägget gav en grundförståelse för vad vård och omsorg handlar om samtidigt som vi kunde stämma av så att deltagarna förstod innehållet och kunde förklara sina sakkunskaper.
Här på Bona är vår filosofi att man inte lär sig ett nytt språk genom att ensidigt träna på det, utan i stället förstår det genom sitt hemspråk. När man i grunden förstår nya situationer och begrepp på sitt modersmål så stödjer det språkinlärningen på svenska. Alltså, det är bättre för lärandet att förstå än att komma ihåg.
Under kursen har deltagarna även fått stöd i att förstå det svenska samhället, premisserna på arbetsmarknaden och interkulturella skillnader jämfört med sitt hemland.
Rektor Anneli Dahlqvist berättar om idén med kursen:
”Vi tror att ett sånt här upplägg är att föredra för att hjälpa människor att utveckla sitt svenska språk, att komma in i samhället och så småningom komma ut i arbete. I det här fallet till yrken inom vård och omsorg.”
Hon menar också att inslaget ger en samhällsvinst ur ytterligare ett perspektiv: att möta kompetensbristen inom välfärdsyrken.
”Det är redan idag ett stort rekryteringsbehov inom vård och omsorg och Sveriges kommuner och regioner, SKR, spår att det kommer bli långt värre framöver, med demografins utveckling och pensionsavgångar. Om fler blir intresserade och vi kan bidra till att minska kompetensbristen något så vill vi göra det. Det är win-win för alla.”
Om BIU
Blekinge integrations- och utbildningscenter, BIU, är ett rikstäckande integrationscenter som under åren haft flera EU-finansierade projekt kring integrationsinsatser. Bland annat erbjuds kurser på olika språk som ska få nyanlända att klara sina studier, att förstå och kunna uttrycka sina färdigheter. I dag finns BIU verksamma i ett 40-tal kommuner i Sverige och bedriver verksamhet på 25 olika språk. Mer information om BIU: https://biuonline.se
Hur teleporterar man sin katt? Det får vi veta under våra Forskarveckor
Under vecka 39 och 40 har vi forskarveckor här på Bona. Det är ett återkommande koncept som är mycket omtyckt av deltagarna. Och den här gången har de själva varit med och valt ämnesområden. För vem vill inte veta mer om hur vi ska bo på Mars, hur elektroder i hjärnan kan hjälpa Parkinsonsjuka, hur vi kan hantera ett förändrat klimat med säsongsförskjutningar och extremväder. Eller hur man teleporterar sin katt.
Ja vi kommer blicka in i flera aktuella forskningsområden och träffa många olika forskare. Inför varje nytt ämne kommer deltagarna få göra egen research i ämnet och förbereda frågor. Efter föreläsningarna jobbar vi på olika sätt med det vi precis har lärt oss.
När forskarföreläsningarna är klara kommer alla deltagare fördjupa sig i ett självvalt forskningsområde.
Här under är ett axplock av de forskningsområdena som vi kommer ta del av:
Do you have Covid-19? We can know it without testing you!
Forskare: Mariel Perez Zabaleta.
Läs mer om Marie här
Klimatanpassningar
Forskare: Carina Keskilato
Läs mer om Carina här
Förstå kroppen med hjälp av matematik
Forskare: Tilde Herrgård
Läs mer om Tilde här
Farliga kemikalier i vardagsprodukter
Forskare: Natasja Börjesson
Läs mer om Natasja här
Growing electrodes inside the brain: next generation therapy for Parkinson’s disease or just another way for the government to control you?
Forskare: Hanne Biesmans
Läs mer om Hanne här
Corals in the deep-sea
Forskare: Lara Beckman
Läs mer om Lara här
Hybrid and Gaming Simulation Approaches for Complex Problems
Forskare: Arsineh Boodaghian Asl
Läs mer om Arsineh här
Åka till Linköpings universitet!
De har flera aktiviteter där på fredagen. Kika här:
AI från ord till handling
Forskarhörnan vid tröskeln till framtiden
Bosättningar på Mars
Forskare: Magdalena Pfaffl
Läs mer om Magdalena här
Quantum Computation – How to Teleport you Cat
Forskare: Johannes Lahnsteiner
Läs mer om Johannes här