Aktuellt
Välkommen till årsstämma 2024!
Inbjudan till stämma för Bona folkhögskola ekonomiska förening
Ordinarie stämma hålls lördagen 25 maj 2024 kl. 13.00.
Plats: Bona Folkhögskola Urban Hjärnes väg 11, Motala.
Inför stämman inbjuder vi till öppet program för alla intresserade!
Kl. 11.00
Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation RIO har ordet. Temat är ”Folkhögskolan är svaret på samhällets stora problem”. Anna medverkar via videomöte.
Kl. 12.00
Vi bjuder på lätt lunch. Rundvandring i lokalerna för den som vill.
Kl.13.00 vidtar årsstämmoförhandlingarna.
Handlingarna finns längst ner på denna sida.
Svar om deltagande i stämman vill vi ha till skolan senast fredagen den 17 maj, till skolans mailadress info@bona.nu. Ange specialkost. Önskar du delta digitalt ange e-postadress för möteslänk som skickas ut dagen innan stämman.
Dagordning:
1. Stämmans öppnande
2. Val av ordförande för stämman
3. Arbetsordning för stämman
4. Upprättande och godkännande av röstlängd
5. Val av en justerare
6. Prövning om stämman blivit behörigen sammankallad
7. Behandling av årsredovisning och revisionsberättelse
8. Beslut
a. om fastställande av resultaträkningen och balansräkningen
b. om dispositioner av föreningens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen
c. om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna
9. Val av styrelseordförande, styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och revisorer
10. Val av valberedning
11. Stadgeändringsförslag
12. Arbetsordning för valberedning
13. Stämmans avslutning
Enligt uppdrag:
Anneli Dahlqvist, rektor, anneli@bona.nu, 070 – 774 53 62
Avatarer och AI på Bona – vi berättar mer i Vi Lärare
Vi får många frågor kring vårt arbetssätt, där vi har digitaliserat en stor del av verksamheten och lärandet samt integrerat AI som en naturlig del i vår vardag. Vi delar med oss så mycket vi bara hinner, i poddar, möten och nu till tidningen Vi Lärare som hörde av sig och ville höra mer.
Det är roligt och inspirerande att det finns ett så stort intresse, det måste ju betyda att vi har satsat på relevanta riktningar och gör saker som är värdefulla för våra deltagare, och kanske vår bransch generellt. Vi hoppas det i alla fall. I vår värld är det viktigt att vi som verkar inom folkhögskolan är med i vår samtid och tar ansvar för att deltagarna får så bra förutsättningar som möjligt att komma vidare i livet – och får möjligheten att ta del av lärande utifrån sina unika förutsättningar.
”Härligt att få bort matteångesten”
Helena Johansson är mattelärare på Bona. Men för henne handlar matte inte om mekaniskt räknande, utan om förståelsen för hur det hänger ihop och att väcka viljan att lära och bygga upp mattesjälvförtroende. Utifrån det synsättet har Helena skapat helt nya upplägg för mattelektionerna – och framgången är påtaglig. Så vad är hemligheten?
”Vi jobbar på flera sätt för att matte ska bli både förståeligt och roligt. Bland annat har vi diskussionsmatte där deltagarna får uppgifter som de löser tillsammans med hela gruppen. Det kan vara både digitalt och på plats, och det blir stort engagemang. Vi pratar matte och har samtidigt roligt ihop. En viktig del är att skapa en prestigelös, varm och trygg atmosfär där man vågar fråga, prova och där det är okej att göra fel. Deltagarna hjälper varandra, och när man förklarar för andra, får man djupare förståelse själv.”
Helena berättar att diskussionsmatte varit bra för de som har svårt att jobba enskilt, eller inte vågat ta plats.
”Att sitta själv och jobba med räknetal fungerar inte för alla. För dem har det här diskussionsformatet varit jättebra. De får diskutera i våra kanaler på Discord när de vill, och i grupp diskutera mattelösningar både digitalt och på skolan.”
”För andra har formatet gjort att de vågat träda fram och bli mer aktiva. När alla pratar och hjälper varandra så tycker många att det blir roligare och mindre kravfyllt.”
Att deltagare har bristande mattesjälvförtroende är vanligt, och ofta ger gamla erfarenheter matteångest. Då gäller det att ta en sak i taget och se till att alla förstår grunderna.
” Många har luckor i grundskolans matte och då blir det svårt. Ett sätt att komma förbi det är med hjälp av det jag kallar tårtbitspedagogik. I stället för att jobba årskursvis, går vi igenom ett mattemoment på gymnasienivå och inkluderar förkunskaperna från grundskolan som momentet bygger på.”
Kreativa och skapande matteuppdrag
Då och då får deltagarna kreativa uppgifter att lösa på egen hand eller tillsammans. Till exempel inom geometri. Deltagarna fick i uppdrag att skapa någonting praktiskt. I uppgiften ingick att göra ritningar 3D-dimensionellt i digitalt program och räkna på materialåtgången. Dokumentera och efteråt göra en instruktionsmanual för konstruktionen.
Resultatet blev alltifrån modellbygge av en katapult, till flygplan som skrevs ut på skolans 3D-skrivare. Det blev också många hus i olika material och former, till exempel ätbara pepparkakshus, digitala minecraftshus, ombonat kaninhus i trä, leksaksbilsgarage av toarullar till barnen, och modellhus av papper. Och så skapades det en återvinningskanal i Discord där man kunde efterlysa gratis material.
”En deltagare blev så engagerad att intresset för inredningsdesign vaknade. Hon designade sitt eget nattduksbord. Köpte virke, byggde, justerade ändringar och målade. Med kunskaper i digitala program, skapade hon en snygg och tydlig instruktion.”
Så hur känns det då när polletten ramlar ner?
”När deltagare förstår något de tyckte var svårt, så blir de väldigt glada. Och jag delar verkligen glädjen med dem. Det är en härlig känsla att hjälpa till att få bort matteångesten och med det öppna nya vägar för deltagarna.”
Teknik i lärandet är traditionellt folkhögskolearbete, men med nya metoder
Missa inte att lyssna på det senaste avsnittet av Folkhögskolepodden där Bonas rektor Anneli Dahlqvist gästar för att berätta hur vi arbetar med AI, digitala plattformar och verktyg som kompletterar det fysiska rummet. För dig som inte lyssnar in på avsnittet kommer här en kort summering:
På Bona har vi integrerat AI och digitala plattformar i både lärandet och det pedagogiska arbetet. Varför då? Jo, för att vi ser att den nya tekniken är här för att stanna och kommer spänna över alla områden i samhället. Våra deltagare ska ha fått möjligheten att förstå vad det är och hur de kan använda det i livet och arbetslivet. Det handlar också om att erbjuda en modern, tillgänglig och inkluderande utbildning, där ekonomiska förutsättningar, familjeförhållanden eller funktionsvariationer inte är ett hinder för att delta i utbildning.
Så vad handlar det egentligen om när vi säger att vi integrerar AI och digitala plattformar i lärandet och verksamheten? Anneli berättar:
”Vi lär till exempel deltagarna att prompta, alltså lära sig prata med ChatGPT, Gemini eller Copilot, eller vilket AI-system det nu är. De lär sig prata och hantera olika system.”
”Vi testar också att göra avatarer av personalen så de kan ge introduktioner på olika språk, eftersom vi har många deltagare som inte kan svenska så bra. Då kan de få en introduktion på sitt hemspråk vilket ger en god grundförståelse innan de ska lösa sin uppgift.”
”Vi testar också olika AI-studieassistenter som kan hjälpa deltagare med funktionsvariationer som kanske behöver stöd i att strukturera vardagen eller utbildningen.”
Anneli betonar i podden att integreringen av AI och digitala plattformar och verktyg inte handlar om att ersätta traditionella undervisningsmetoder, utan snarare berika och komplettera den befintliga pedagogiken. Programledaren frågar hur Anneli ser på balansen mellan den tekniska utvecklingen och att bevara folkhögskolans traditionella arbetssätt:
”Det finns ingen balans, det tippar över på det traditionella arbetssättet bland folkhögskolor idag. Man hamnar i diskussionerna kring vad som är bäst. Det finns till exempel en allmän uppfattning att det måste vara bäst att träffas i samma rum och känna gemenskapen. Och det kan det ju vara, om det är det som är viktigt där och då. Det kan aldrig skapas ett digitalt rum som ger samma värden som när man ses i samma rum. Men det är inte det som detta handlar om. Det handlar om att skapa något som inte är möjligt i det analoga rummet, vad vi kan lägga till. Till exempel att vi kan göra utbildning tillgängligt för fler som kanske inte kan eller vill delta i det fysiska mötet. Möjligheter till lärande kan inte vara beroende av ekonomisk situation, familjeförhållanden eller funktionsvariationer. Det får inte förhindra någon att delta. Då är digitala rum och möjligheter en fråga om tillgänglighet och möjligheter för de som annars inte hade kunnat delta”, säger Anneli Dahlqvist.
Hon fortsätter:
”Idén med digitala plattformar och verktyg är alltså att försöka vidga. Inom folkhögskolan har arbetssätten alltid förändrats, det digitala arbetssättet är något vi kan lägga till. Vi måste ta ansvar för de människor som är hos oss. De kan många gånger vara mer försiktiga eller påverkade av larmrapporter som kommer från samhället. Genom att ge dem tillgång även till digitala miljöer och verktyg kan vi vidga synen och förståelsen kring det som sker i samhället, och då ger vi dem möjlighet att förstå och själva påverka. Det om något är väl traditionellt folkhögskolearbete? Det är traditionellt men med nya metoder”, menar Anneli Dahlqvist.
Hon avslutar:
”Vår största uppgift är att förbereda deltagarna för livet efter Bona, det är det som är det viktigaste.”
Lyssna på poddavsnittet här
Kommentar till P4 Östergötlands inslag om brister på Bona
P4 Östergötland rapporterar i dag att Bona hotas av stängning efter brister. Det är en överdrift och vi vill därför förklara situationen.
Det stämmer att Folkbildningsrådet genomför en granskning. Det handlar om att vi inte har den traditionella utbildningsmetoden, med endast schemalagd och lärarledd utbildning på plats i skolan. I stället har vi valt att anpassa utbildningsformen efter våra deltagares behov, förutsättningar och önskemål. Det innebär att vi har allt underlag digitalt och att deltagarna får välja om de vill följa undervisningen på plats i skolan eller digitalt. Ibland är lektioner hybrida, där vissa är i skolans lokaler och andra på länk. Men oavsett så har vi en samlad skoldag mellan kl. 10.00-15.00.
Utöver det har vi handledning digitalt, från tidig morgon till sen kväll, och där är det mycket aktivitet mellan lärare och deltagare, och mellan deltagare som arbetar tillsammans. Jag hävdar därför att vi erbjuder mer utbildning och mer tillgång till lärare än de flesta andra folkhögskolor. Långt över fyra timmar per dag vilket är kravet för att få statsbidrag.
En folkhögskola har en mångfald av deltagare där vissa till exempel har funktionsvariationer som gör att det inte är självklart att komma fysiskt till skolan. För dem passar det bättre att plugga hemifrån och vara med på länk, eller arbeta via digitala plattformar. För andra kan det underlätta i livspusslet att ha en mer flexibel skolgång än den traditionella. Som folkhögskola tycker jag att man behöver vara lite modern och flexibel och möta upp. Precis som näringslivet i stort.
Vi har nu en konstruktiv dialog med Folkbildningsrådet kring det här, där vi berättar varför vi har moderniserat vår utbildning på det här sättet. Om de kommer fram till att det inte är godtagbart så får vi kanske skruva på upplägget. Men att säga att Bona hotas av stängning är att göra en höna av en fjäder.
Vi hoppas så klart att Folkbildningsrådet i stället börjar förstå värdet och potentialen i vårt arbetssätt, och förespråkar det i framtiden. Då kommer folkbildning till större nytta för fler, och det är väl egentligen det som är själva grejen med folkbildning?
Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola
Vi debatterar kring AI!
AI – en demokratisk rättighet, och nödvändighet
AI är inte längre en futuristisk vision. Tekniken innebär enorma möjligheter och spås förändra mycket i samhället från grunden. Samtidigt ställs vi inför en rad utmaningar. AI-driven desinformation pekades nyligen ut som det största hotet mot utvecklingen i världen, i en ny rapport inför Världsekonomiskt forum i Davos. Den teknologiska utvecklingen gör att vi inom folkbildningen och utbildningssektorn står inför ett avgörande val: att omfamna tekniken och integrera den i vår verksamhet, eller blunda och fortsätta som tidigare. Som rektor för en framåtblickande folkhögskola, djupt engagerad i digitalisering och AI, vill jag uppmana mina kollegor inom utbildningsväsendet att inte ignorera utvecklingen. AI är en demokratisk rättighet, och nödvändighet. Och ingen får lämnas bakom.
AI har redan börjat sträcka sig över alla samhällsområden, från juridik och ekonomi till offentlig sektor och konst. Det påverkar oss alla, oavsett utbildningsbakgrund eller yrkesbana. Därför bör kunskapen om teknologin vara en grundläggande rättighet för varje student. Inte bara som ett ämnesområde utan också ett verktyg för lärande. Lika självklart som att kunna använda internet, eller läsa.
Men i den här nya eran kommer det inte vara tillräckligt att endast förstå hur AI fungerar. Våra studenter måste också utrustas med färdigheter i kritiskt tänkande för att kunna navigera och förstå de komplexa sätten som AI påverkar informationsflödet, och i förlängningen, vår uppfattning om världen. Genom att undervisa om AI:s begränsningar och den underliggande bias som ofta finns i dessa system, kan vi förbereda studenterna på att kritiskt granska den information de möter och fatta underbygga beslut. Utan förståelse riskerar människor att få en begränsad världsbild och i värsta fall utvecklas extremism. Det ökar klyftorna i samhället och bidrar till ytterligare polarisering.
Med bakgrund i detta bör AI ses som en demokratifråga. Om vi ska ha en välbalanserad och informerad debatt om vår framtid och vårt samhälle måste vi se till att alla har de verktyg som krävs för att förstå och kritiskt granska dessa teknologier. Det är inte bara en fråga om att förhindra missinformation och extremism, det är en fråga om att upprätthålla en hälsosam demokrati.
Vi som verkar inom folkhögskolan har ett särskilt ansvar att utbilda inom AI och integrera teknologin i verksamheten. Vi möter många gånger människor som riskerar att bli efterlämnade – nyanlända som kämpar med språkbarriärer eller tragedier i bagaget. Personer med funktionsvariationer som kämpar för att vara i sociala sammanhang eller ens gå utanför dörren. För dem är tillgången och förståelsen för AI inte bara en fråga om kompetens, utan en nödvändighet för inkludering i samhället. Det måste vara vårt ansvar att beakta de mest sårbara. För vem kommer annars göra det?
Vi står inför en teknologisk revolution och vårt utbildningssystem måste spegla detta. Genom att ge studenterna kunskaper i AI förbereder vi dem inte bara för framtida yrken utan också för att vara informerade och ansvarstagande medborgare i en alltmer digitaliserad värld. AI är en demokratisk rättighet, och nödvändighet. Och alla måste inkluderas.
Följande ser vi behövs för att integrera AI i utbildningssystemet:
Livslångt AI-lärande som norm
Vi kan inte luta oss mot traditionell utbildning. Lärare måste proaktivt engagera sig i kontinuerlig fortbildning om AI, från maskininlärning till neurala nätverk. Den verkliga frågan är inte längre om lärare ska lära sig om AI, utan hur snabbt de kan göra det.
Både teori och praktik
Teoretisk kunskap är bara halva striden. Lärare måste dyka in i AI-världen genom praktiska tillämpningar och experimentera med AI-verktyg och programmeringsplattformar som är anpassade för utbildningsändamål. Då får de en djupare förståelse för AI:s möjligheter och begränsningar, vilket är avgörande för att kunna integrera dessa verktyg i undervisningen på ett effektivt sätt.
Skapa dialog och samarbete
AI i utbildningen är inte en isolerad strävan. Lärare behöver delta i, och bidra till, professionella nätverk där diskussioner om AI:s roll i utbildning pågår. Dessa forum erbjuder inte bara en chans att hålla sig uppdaterad om de senaste trenderna, utan också möjligheter att diskutera etiska överväganden och dela strategier för hur man bäst implementerar AI i undervisningen.
Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola
Bokidén föddes i Bona-bilen
Återigen har en tidigare deltagare på vår skrivarkurs Textlabbet gett ut en bok. Den här gången är det Emma Lundenmark som är författare och poet, och bosatt i Stockholm. I januari släpptes hennes bok Kaczka via Modernista. Och berättelsen, ja den föddes i bilen hem från Bona.
Det var när en av deltagarna i bilen hörde fel och trodde att de åkte mot Växjö i stället för Älvsjö som idén började formas. Emma kastades tillbaka till ett tidigare minne från en resa i Polen, där han som körde tog henne längre och längre söderut, trots att hon bara ville åka hem. Där i bilen gav detta upphov till en diskussion om livspassionen, om vad som gör att äventyret kan sättas framför allt. Och äntligen fann Emma ett sätt att påbörja berättelsen om den där kidnappningshistorien hon burit med sig i 20 år. Den skulle börja där i bilen.
Och den inte bara började där. En av medpassagerarna fortsatte att tjata om att det skulle bli en bok. Han till och med översatte filmer från Polen som används som dokumentärt material i boken. Men Polenresan är bara ett spår. Kaczka är till strukturen associativ. En mängd minnen skapar en väv och främst är det berättelsen om en kvinnlig äventyrare i den utlevande poeten Rimbauds anda. I och med att den för en dialog med André Bretons bok Nadja, blir den också en kommentar till surrealismens könspolitik.
Skeptisk mot skrivarkurser
Att gå ner i tid under 2019 för att kunna skriva var bestämt, men det var inte självklart att Emma skulle gå en skrivarkurs. Hon hade tänkt att de riskerade att göra litteraturen likriktad, men på Bona blev det tvärtom.
”Jag var skeptisk, men läraren Gertrud var fantastisk. Hon gjorde oss modiga, och fick oss att våga berätta det som behövde berättas. Med hennes hjälp kunde alla odla sin egenart”, säger Emma Lundenmark och skrattar.
Och det var just Gertrud som gjorde att Emma blev nyfiken på Bona och Textlabbet.
”Jag läste en artikel med henne i GP där det stod att hon brukade uppmuntra sina elever på skrivarkursen på Bona att vara lite mer omoraliska när de skriver, det kändes spännande. Och så hade hon ett så fascinerande efternamn – Hellbrand, man kan behöva lite eld från helvetet när man skriver. Det måste få brännas.”
Utöver Gertruds stöd och personlighet var sammanhanget på Bona det som Emma bär med sig mest.
”Det var fint att vara i en kontext där vi hjälpte varandras berättelser framåt. Jag tror att vi fann stor motivation och inspiration i varandras berättelser, och några av oss har kontakt än idag.”
”Jag skulle verkligen rekommendera andra att gå kursen, och att göra det när man har påbörjat en berättelse. Då kan man behöva ett skapande sammanhang, och få avsätta tid.”
Också Emmas första roman Storknästet, som kom ut 2021 på Modernista, skrevs under tiden på Bona.
Även om Emma precis har lanserat sin andra roman är hon redan i gång med andra projekt. Hon håller egna skrivarkurser i poesi på Skrivarakademin på Folkuniversitetet, uppträder med poesi och gav ut en diktsvit i decembernumret av Provins. Parallellt arbetar hon med sin andra novellsamling. Och så finns det givetvis en ny romanidé i huvudet, men den har hon bara börjat med. Det tar tid, eftersom hon måste drömma om karaktärerna för att de riktigt ska ta form.
Med värme och tacksamhet…
…vill jag tacka för året som gått. Det är nu dags för lite välbehövlig julledighet. Men först ett par ord om 2023.
Vi har boat in oss ordentligt i våra nya lokaler i Motala city och kan konstatera att vi stormtrivs. Det har varit ett år med många nya möten och samtal som inte hade hänt om vi inte flyttat.
Under året har vi också inlett flera nya inspirerande samarbeten med andra folkhögskolor, framför allt med fokus på digitala arbetssätt. Vi på Bona har arbetat digitalt sedan länge men det finns alltid saker att lära, och inspireras av, från andra.
På tal om digitalisering och teknik så har vi också utforskat världen av artificiell intelligens (AI). Vi använder numera AI som ett naturligt element i lärandet och planeringen av utbildningarna. Våra medarbetare läser kursen ”Elements of AI” som ges av Linköpings universitet. Nästa termin ska vi fortsätta vårt gemensamma äventyr genom att testa praktiska lösningar. Det ser vi fram emot – vi behöver omfamna utvecklingen, inte vara rädda för den.
På senare tid har vårt samhälle förändrats vilket påverkar oss alla, på olika sätt. VI ser ett stort behov av att diskutera vår samhällsutveckling och vilket samhälle vi vill ha och mår bra av. Det känns viktigare än någonsin.
Men under vår julavslutning fick vi koppla bort det som händer i samhället och vår omvärld och bara njuta. Det var en hjärtevarm avslutning med tal från en av våra deltagare som funnit sin plats hos oss. 💜 En musikalisk glädje gavs av ”Bona boys”, och allsången på skolans alla språk lyfte våra hjärtan. Vi avslutade med rektorns traditionella jultal – som inte alls var traditionellt i år – utan innehöll en hälsning på alla språk som talas på skolan (producerad genom en AI-avatar 😉). Det var ett roligt inslag.
Så med detta sagt önskar vi er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År. Tack för att ni är en del av vår fantastiska gemenskap. Vi ser fram emot att fortsätta vår resa tillsammans under det kommande året.
Anneli, rektor på Bona
Bona testade nytt grepp för att hjälpa deltagare till välfärdsyrken
Under hösten har 25 deltagare gått en grundkunskap inom vård och omsorg på sitt modersmål. Kursen har erbjudits genom ett samarbete med Blekinge integrations- och utvecklingscenter, BIU och har funnits tillgänglig på somaliska, arabiska, sorani och tigrinja. Syftet med kursen, som var ett komplement till deltagarnas studier på allmän kurs grundskolenivå, var att förbättra förutsättningarna att få ett arbete inom vård och omsorg. Eller söka utbildning i området framöver.
Yrkeskunskap och handledning på modersmålet
De studerande fick yrkeskunskap på sitt modersmål och en handledare hjälpte till att översätta och förtydliga viktiga begrepp och ord till svenska. Upplägget gav en grundförståelse för vad vård och omsorg handlar om samtidigt som vi kunde stämma av så att deltagarna förstod innehållet och kunde förklara sina sakkunskaper.
Här på Bona är vår filosofi att man inte lär sig ett nytt språk genom att ensidigt träna på det, utan i stället förstår det genom sitt hemspråk. När man i grunden förstår nya situationer och begrepp på sitt modersmål så stödjer det språkinlärningen på svenska. Alltså, det är bättre för lärandet att förstå än att komma ihåg.
Under kursen har deltagarna även fått stöd i att förstå det svenska samhället, premisserna på arbetsmarknaden och interkulturella skillnader jämfört med sitt hemland.
Rektor Anneli Dahlqvist berättar om idén med kursen:
”Vi tror att ett sånt här upplägg är att föredra för att hjälpa människor att utveckla sitt svenska språk, att komma in i samhället och så småningom komma ut i arbete. I det här fallet till yrken inom vård och omsorg.”
Hon menar också att inslaget ger en samhällsvinst ur ytterligare ett perspektiv: att möta kompetensbristen inom välfärdsyrken.
”Det är redan idag ett stort rekryteringsbehov inom vård och omsorg och Sveriges kommuner och regioner, SKR, spår att det kommer bli långt värre framöver, med demografins utveckling och pensionsavgångar. Om fler blir intresserade och vi kan bidra till att minska kompetensbristen något så vill vi göra det. Det är win-win för alla.”
Om BIU
Blekinge integrations- och utbildningscenter, BIU, är ett rikstäckande integrationscenter som under åren haft flera EU-finansierade projekt kring integrationsinsatser. Bland annat erbjuds kurser på olika språk som ska få nyanlända att klara sina studier, att förstå och kunna uttrycka sina färdigheter. I dag finns BIU verksamma i ett 40-tal kommuner i Sverige och bedriver verksamhet på 25 olika språk. Mer information om BIU: https://biuonline.se
Samhällsfrustration lockar till Bonas kurs
Vi lever i en tid av ökad samhällsfrustration och en oro över riktningen som vårt samhälle tar. Det vittnar det höga trycket på vår kurs ”Finanskrisen – ekonomi och politik” om. På bara ett par veckor har ansökningarna till kursen ökat med mer än 780 procent. Många av de som har ansökt söker en grundligare insikt i det ekonomiska och politiska systemet, och de utmaningar som samhället står inför.
Rektor Anneli Dahlqvist delar sina intryck:
”Den här kursen och dess hyperaktuella ämne har verkligen hamnat i blickfånget, vi har blivit överrösta med ansökningar. Många uttrycker en stark önskan om att få en mer grundlig förståelse av det ekonomiska systemet och vill engagera sig i djupgående diskussioner om samhällets framtid med likasinnade”
Dahlqvist betonar att många ansökande ger uttryck för en känsla av att samhället opererar på ohållbara grunder. De är angelägna om att utforska möjligheter till en mer hållbar framtid och överväger vilka åtgärder som kan vidtas för att påverka förändring. Vi på Bona står redo att erbjuda en plattform där dessa kritiska och allvarliga frågor kan utforskas och diskuteras.
Anneli Dahlqvist är stolt över plattformen som Bona kan erbjuda genom kursen:
”Jag är väldigt stolt över att vi på Bona har möjligheten att erbjuda människor en mötesplats för ökad kunskap och förståelse, och inte minst diskussion. Det är inte alla som har den plattformen nära till hands. Det märks inte minst på den geografiska spridningen, de är från hela landet.”
Kursen har totalt 16 platser och ges på distans med start i januari 2024.
Läs mer här