Aktuellt

Folkbildningsrådet skriver i sin replik att den rättsliga grunden för insamlingen
av uppgifter om deltagarnas funktionsvariationer finns hos Statistiska
centralbyrån. Det är korrekt. Men det är inte där problemet ligger.
Ansvaret uppstår inte först hos SCB. Det uppstår redan hos oss som
utbildningsanordnare. Det är vi som ska samla in uppgifterna, göra
bedömningar och lämna dem vidare. Det är vår behandling och vårt ansvar
enligt dataskyddsförordningen.

Det är inte SCB som riskerar sanktioner om behandlingen visar sig strida mot
dataskyddslagen. Det är vi folkhögskolor som skulle vara
personuppgiftsansvariga för vår del av behandlingen. Folkbildningsrådet
konstruerar ett system där de ger order men vi tar risken. Det ansvaret kan
inte delegeras bort genom att hänvisa till en annan myndighets rättsliga grund.
Den frågan har återkommande lyfts sedan rapporteringen infördes 2018, utan
att få ett tydligt svar. Av den anledningen har vi på Bona folkhögskola inte
deltagit i rapporteringen. Och frågan kvarstår: vilken rättslig grund har vi för att
samla in och lämna vidare dessa uppgifter?

Den advokatfirma vi anlitat konstaterar att registreringen dessutom inte skulle
bygga på medicinska diagnoser eller formella utredningar, utan på pedagogiska
uppskattningar från vår personal. Det är känsliga personuppgifter som skulle
registreras på subjektiv grund, av personal utan medicinsk kompetens att göra
sådana bedömningar. Det innebär en betydande risk för felaktiga uppgifter –
och felaktiga uppgifter om en persons hälsa är inte bara ett juridiskt problem.
Det är ett intrång i en enskild människas integritet som är svårt att motivera och
ännu svårare att rätta till. Att hänvisa till SCB:s rättsliga grund besvarar inte
frågan om vårt ansvar i det ledet.

Folkbildningsrådet beskriver också sina förslag som resultatet av en lång dialog
med sektorn. Det är svårt att känna igen den bilden. Varken vi eller de
folkhögskolor vi känner i vår närhet har deltagit i någon sådan dialog. Vi ställer
oss frågan: när ägde den rum, och i vilken form? Var finns konsekvensanalysen
som visar vilka grupper som påverkas av en 50-procentsgräns för
distansundervisning?

Det är två olika frågor, men de pekar i samma riktning. När rapportering av
känsliga uppgifter görs obligatorisk utan att ansvarsförhållanden klargörs, och
när styrande villkor införs utan faktisk dialog, sker en förskjutning – från ansvar
nära verksamheten till styrning på avstånd. Det är en principiell förändring.
Folkbildningen bygger på tillit, frivillighet och ett tydligt deltagarperspektiv. Den
förutsätter också att ansvar inte bara utkrävs – utan är begripligt, motiverat och
möjligt att bära.

Att hänvisa till SCB besvarar inte frågan om vårt ansvar. Att hänvisa till dialog
som inte ägt rum skapar inte legitimitet. Ansvar kan inte delegeras. Men det kan
förskjutas. Frågan är om Folkbildningsrådet ser – och är berett att ta ansvar för
– konsekvenserna av just det.

Anneli Dahlqvist, rektor Bona folkhögskola

Ordinarie stämma hålls lördagen 9 maj 2026 kl. 13.00.
Plats: Bona Folkhögskola, Urban Hjärnes väg 11, Motala

Kl. 12.00 bjuder vi på drop-in lunch!

Kl.13.00 vidtar årsstämmoförhandlingarna.

årsstämmokallelse.

Dagordning:
1. Stämmans öppnande
2. Val av ordförande för stämman
3. Arbetsordning för stämman
4. Upprättande och godkännande av röstlängd
5. Val av en justerare
6. Prövning om stämman blivit behörigen sammankallad
7. Behandling av årsredovisning och revisionsberättelse
8. Beslut
a. om fastställande av resultaträkningen och balansräkningen
b. om dispositioner av föreningens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen
c. om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna
9. Val av styrelseordförande, styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och revisorer
10. Val av valberedning
11. Arbetsordning för valberedning
12. Stämmans avslutning

Enligt uppdrag:
Anneli Dahlqvist, rektor, anneli@bona.nu, 070 – 774 53 62

/

Folkbildningsrådet sätter villkoren för landets folkhögskolor. Rådets nya förslag begränsar distansundervisning och kräver att vi registrerar deltagarnas diagnoser – sannolikt i strid med dataskyddslagen. Vi anser att förslagen måste dras tillbaka.

Varje år tar Sveriges folkhögskolor emot drygt 87 000 deltagare. Många av dem har det övriga utbildningssystemet inte lyckats möta. De har stämplats som obildbara, omotiverade eller jobbiga. De vet om det. Det är en del av allt de bär med sig när de kommer till oss.

Här på Bona möter vi dem varje dag. Vi har gjort om hela verksamheten för att skapa förutsättningar för människor med olika behov – för de som inte vill eller förmår komma till skolan, för de som måste komma till skolan för att det är det enda som fungerar. För de som bor långt från en folkhögskola men ändå vill studera. Vår väg bygger på att lärande inte ska vara beroende av var du bor, hur du mår en viss dag eller om du kan ta dig till ett klassrum. Varje deltagare får bestämma själva varifrån de vill studera – på plats i skolhuset i Motala eller på distans. Det är ett val som gör skillnad för människor. Som har visat sig förändra livet för vissa. Discord är vår centrala kommunikationsplattform – en öppen miljö där samtal, lärande och relationer pågår dygnet runt, sju dagar i veckan, oavsett var deltagarna befinner sig. Här pratar den annars tysta, här får den ensamma nya vänner. AI är ett integrerat verktyg som gör det möjligt att anpassa lärandet efter varje individs behov. Vi har digitaliserat på riktigt – inte lagt gamla strukturer på en skärm, utan förändrat hela logiken för hur vi möter och stöttar deltagare, i livet och lärandet.

Det är ett arbetssätt som kräver frihet att testa, ompröva och anpassa. Den friheten håller nu på att krympas.

Folkbildningsrådet har föreslagit nya statsbidragsvillkor för folkhögskolor. Ett av förslagen vill begränsa distansutbildning till högst 50 procent av verksamheten. Det låter som en teknisk detalj. Det är det inte. För många av våra deltagare är distans inte ett alternativ utan en förutsättning – och för en del den andra chansen de aldrig fick. Att sätta ett tak på den möjligheten är att stänga dörren för dem som redan har det svårast att komma in. Förslaget har tillkommit utan konsekvensanalys och utan att grundläggande frågor besvarats: vilka grupper påverkas, och hur? Det är inte tillräckligt för ett beslut av den här omfattningen. Framför allt inte när folkhögskolan får i uppdrag att möta upp fler.

Förslaget utgår dessutom från ett regelverk som förutsätter att lärande sker i ett klassrum, med en lärare framför en tavla. I dag sker lärande i flöden mellan fysiska och digitala miljöer, i samtal med både människor och AI-system, vid köksbordet klockan tio på kvällen. Att reglera verksamheten utifrån en modell som världen redan har lämnat bakom sig riskerar att låsa fast en skolform som i stället behöver friheten att röra sig i takt med samtiden.

Men det allvarligaste förslaget handlar om något annat. Folkbildningsrådet vill att folkhögskolor ska rapportera deltagarnas funktionsvariationer på individnivå till Statistiska centralbyrån – som villkor för att ta emot statsbidrag. Vi har låtit en extern advokatfirma bedöma förslaget. Deras slutsats är tydlig: kravet strider sannolikt mot dataskyddslagen. Uppgifter om funktionsnedsättning är hälsouppgifter och utgör känsliga personuppgifter. Det saknas rättslig grund. Det saknas proportionalitetsbedömning. Och eftersom ändamålet – statistiska analyser på gruppnivå – kan uppnås utan att individer är identifierbara strider kravet mot principen om uppgiftsminimering.

Det finns ett problem som juridiken inte kan fånga men som vi ser varje dag: registreringen skulle inte bygga på medicinska diagnoser utan på pedagogiska uppskattningar från vår personal. Och våra deltagare vill inte definieras av sina diagnoser. Som en deltagare uttryckte det: ”vi är inte våra diagnoser.” Att göra registrering av känsliga personuppgifter till ett villkor för att ens kunna studera är en kränkning av integriteten som går tvärs emot folkbildningens grundsyn.

Vi förstår behovet av uppföljning. Men uppföljning kan utformas på sätt som inte kränker integriteten och inte stänger ute de deltagare folkbildningen är till för. Den får inte heller hämma vår utvecklings- och innovationsförmåga.

Sverige har allt fler som mår dåligt och inte klarar skolan. Samtidigt genomgår vi en av de mest genomgripande samhällsomvandlingarna i modern tid. Fler människor kommer att behöva hitta nya vägar in i arbetslivet – och ibland tillbaka till livet. Folkhögskolan har grunden, friheten och den pedagogiska övertygelsen att möta den utmaningen. Men bara om regelverket möjliggör det.

Vi på Bona har lämnat ett formellt remissvar till Folkbildningsrådet och kompletterat det med en extern juridisk bedömning av dataskyddsfrågan. Vi delar också den kritik som framförs av Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO, och ansluter oss till deras ställningstaganden. Vi kommer att fortsätta driva de här frågorna – för våra deltagares skull och för folkbildningens.

Tack till Altinget och Vi lärare som har publicerat vår debattartikel: Läs debattartikeln här

Anneli Dahlqvist, rektor Bona folkhögskola

Vad händer om skolan slutar kräva att deltagarna ska anpassa sig – och i stället anpassar sig själv? Den frågan fick vår rektor Anneli svara på i en artikel i tidningen Vi Lärare. Det blev ett reportage om förändrade arbetssätt, digitalisering av lärande och att möta upp deltagare i de miljöer som passar dem bäst.

Vår förändringsresa tog egentligen fart redan innan pandemin, men fick en skjuts när allt blev digitalt. Deltagarna började samlas på den digitala spelplattformen Discord, och när personalen också tog klivet in i de digitala miljöerna fick både relationer och studieresultat ett uppsving. Deltagare som tidigare haft problem med närvaro började prestera bättre, stötta varandra och till och med starta egna studiegrupper där diskussioner pågår hur som helst och när som helst.

”Om människor inte lyckas i vår verksamhet, då är det vårt arbetssätt som måste förändras. Det perspektivet blev avgörande”, säger Anneli.

Idag jobbar vi helt digitaliserat på Bona, och kombinerar Discord – en digital kommunikationsplattform med text, röst och videokanaler – med lärplattformen Loops. Här samlar vi allt innehåll och i plattformarna sker allt lärande, inlämningar av uppgifter, återkoppling och diskussioner. Allt arbete kan följas och mätas över tid. 

”För oss handlar det om att skilja mellan passiv närvaro och faktisk aktivitet. I en traditionell modell kan en deltagare vara fysiskt närvarande utan att vara engagerad. I våra gemensamma digitala miljöer är det tvärtom: aktivitet lämnar spår”, säger Anneli.

Undervisningen är nära kopplad till det öppna samtalet i de digitala kanalerna i Discord, där personal finns tillgänglig. Men det betyder inte att allt är digitalt, utbildning sker även fysiskt i skolbyggnaden i Motala. 

Det fysiska och digitala kompletterar varandra, och målet är att varje deltagare ska hitta en fungerande form för sitt lärande. På Bona mäts närvaro inte enbart i fysisk tid i ett rum, utan i aktivitet och deltagande i lärprocessen. 

”Ska vi ses i skolhuset eller på Discord?” kan deltagarna säga, för på Bona är det skola oavsett vart de är. 

Att arbeta i den här hybridmodellen har varit en framgång, med ökad studiero, närvaro och resultat bland deltagarna som effekt. En nyckel har varit medskapandet. Inget har drivits ovanifrån utan all utveckling sker i samverkan mellan personalen och deltagarna. 

Läs hela reportaget i Vi Lärare här: https://www.vilarare.se/folkhogskolan/nyheter/har-undervisar-lararna-pa-digital-spelplattform/

När Emma sökte kursen Finanskrisen hos oss på Bona bar hon med sig personliga erfarenheter. Hon minns 90-talskrisen, när hennes mamma blev arbetslös – och hon minns finanskrisen 2008 då hon själv ägde en bostadsrätt med bolån, vilket gav henne en personlig inblick i hur finanskriser kan påverka vanliga människors vardag. Emma gick in i kursen med en tydlig fråga: hon ville förstå hur finanskriser uppstår. Men svaret hon fick var bredare än hon hade föreställt sig, och ganska snart insåg hon att kursen inte bara handlade om ekonomi. 

Finanskriser är inte något som bara händer på börser och i banker, utan något som spiller över i vardagsliv, arbetsliv och psykisk hälsa. De visar om hur samhällssystem är uppbyggda, och vad som händer när de skapar otrygghet och obalans i människors liv. Att förstå finanskriser handlar därför om att ge människor verktyg för kritiskt tänkande och möjligheten att navigera och hitta sin plats i en komplex värld. När konkurrens, effektivitet och vinst blir överordnade värden riskerar människor att ställas mot varandra.

”Under kursens gång återkom tanken om hur dagens ekonomiska system påverkar relationer mellan människor”, säger Emma.

”Människan är gjord för samarbete. Kapitalistiska system går emot sådana mänskliga grundprinciper. Det gör att det uppstår negativa bieffekter – på vår psykiska hälsa och vår fysiska hälsa”, forsätter hon.

För henne blev det en lättnad att förstå att mycket av den stress och oro människor bär inte är individuella misslyckanden, utan konsekvenser av systemfel.

Folkbildningens betydelse

Folkbildningen blev ett sätt att både ta in kunskap, och samtidigt bearbeta det som händer runt omkring oss. Ett forum där Emma kunde tänka högt, ställa frågor och reflektera – utan att behöva vara expert. Ämnet grep tag och diskussionerna väckte tankar. Hon beskriver hur svårt det var att inte bli engagerad när man får höra andras perspektiv.

Kursen riktar sig till den som är nyfiken på varför världen ser ut som den gör – och vad som kan göras för att förändra den. Man behöver inga förkunskaper, bara ett intresse för samhällsfrågor.

”Jag är ingen ekonom. Jag är beteendevetare. Men det spelar ingen roll, utan man får komma som man är. Och våga göra det!”, säger hon.

Emma gick kursen gick på halvfart under ett halvår, med en föreläsning i veckan och uppgifter däremellan. Hon uppskattade tydligheten och regelbundenheten och menar att det gav struktur, men också utrymme för eftertanke. I en tid då världen upplevs som osäker och demokratin utmanas, beskriver hon kunskapen som en form av stabilitet.

Efter kursen bär hon med sig fler verktyg för att förstå samtiden – politiskt, ekonomiskt och mänskligt. Inte färdiga svar, men ett språk för att diskutera det som händer, utan att tappa fotfästet.

För oss på Bona handlar kursen ”Finanskrisen! Ekonomi och Politik” om just det: att ge människor möjlighet att förstå komplexa samhällsfrågor tillsammans, i ett sammanhang där kunskap, eftertanke och mänsklighet får ta plats.

 ”Det är det bästa jag har gjort i mitt liv, alltså utbildningsmässigt, Att plugga på folkhögskola”, Avslutar Emma.

På Bona har vi alltid stått för värderingar som gemenskap, öppenhet och solidaritet. Vi tror på ett Sverige där vi tar hand om varandra, där alla ges en möjlighet att vara en del av vårt samhälle. 

Men när vi ser de pågående utvisningarna, känner vi att vi måste säga ifrån. För länge sen slutade det att handla om en stram migrationspolitik – nu går man över alla rimliga gränser för vad som kan anses vara rätt och mänskligt.

Det svenska medborgarskapet bygger på mer än bara ett formellt band. Det handlar om att leva sida vid sida och bidra till vårt samhälles bästa. Vi förväntas delta i totalförsvaret och skydda vårt land och vårt folk. Vi förväntas ha civilkurage för att ta hand om varandra, och arbetsgivarna förväntas ta ansvar för sina anställda. Vi förväntas visa medmänsklighet och solidaritet gentemot varandra. Men varför gäller inte dessa värderingar inom politiken?

Politiken ställer krav efter krav på dem som söker medborgarskap – språk, anpassning, arbete och försörjning. Men var är motkraven gentemot politiken? Vad gör våra politiska ledare för att leva upp till samma värderingar av medmänsklighet som vi förväntar oss av alla som vill bli en del av vårt samhälle?

Det är dags att politiken också ställer upp med det ansvar som medborgarskapet innebär. Det handlar om att politiken också måste visa civilkurage, medmänsklighet och ett engagemang för alla människor. Vi vill att politiken pudlar och erkänner att detta blev fel.

Så här beter vi oss inte i Sverige.

I augusti fick vi tillskott i lärargruppen av Selma Arifovic, som undervisar i samhällskunskap.  Som nyexaminerad lärare kommer hon in med färsk kunskap, nya perspektiv och ett stort engagemang för lärandets roll i samhället. 

Hos oss ser lärandet annorlunda ut än i den traditionella skolan. Vi arbetar i teman som sträcker sig över flera ämnen och knyter an till deltagarnas vardag. Det gör kunskapen mer begriplig och sätter den i ett sammanhang. 

”När man jobbar tematiskt blir det lättare att förstå varför kunskap är viktig, inte bara vad den handlar om. Det skapar engagemang och gör lärandet mer meningsfullt”, säger Selma.  

Men det Selma uppskattar mest med läraryrket är mötet med deltagarna. Deras berättelser och livsresor, och att få möta människor där de är, och följa deras utveckling.  

“Det bästa är när man ser att någon verkligen har förstått, när ”varför” faller på plats. Och att få vara en så stor del av så många människors vardag”. Hon fortsätter: 

”Bona är inte en vanlig skola. Här möts alla med respekt, och det finns en öppenhet och gemenskap. Det är en plats man vill vara på.”  

Engagemang för utbildningen i Kenya 

Selmas engagemang för lärandet sträcker sig också bortom undervisningen på Bona. Hon har varit ideellt engagerad i en förening som arbetar med att bygga upp skolor på landsbygden i Kenya, bland annat genom att tillgängliggöra digital utbildning som drivs på solenergi. Det speglar en värdegrund som ligger nära Bonas, där tillgänglig utbildning skapar möjligheter för individuell utveckling och ökad delaktighet i samhället. 

Och nu under våren ser Selma fram emot att välkomna nya deltagare. Eftersom vi har antagning både på hösten och våren blir det spännande att följa deras utveckling och få vara en del av deras resa. 

Vill du stå i frontlinjen för folkbildningens utveckling? Hos oss på Bona folkhögskola får du inte bara leda – du får forma framtiden. Vi söker en visionär rektor som brinner för att driva en spetsskola där innovation, samhällsengagemang och lärande går hand i hand.

En skola i ständig rörelse
Bona är inte en traditionell folkhögskola. Vi är en progressiv och nyfiken mötesplats där samtal om AI, digitalisering och framtidens lärande är lika självklara som våra grundvärderingar: öppenhet, jämlikhet och solidaritet. Här är tekniken inte ett mål i sig, utan ett kraftfullt verktyg för att skapa obegränsad utveckling – för både deltagare och medarbetare. Vi är en tydlig röst i samhället och vill bidra till ett bättre samhälle med hög integritet och starka värderingar.

Din roll – ledare och förändringsskapare
Som rektor blir du arkitekten för framtidens folkbildning. Du leder ett engagerat team och har det övergripande ansvaret för att driva och utveckla skolans verksamhet. Du får stora möjligheter att skapa fortsatt utveckling och sätta din prägel på en skola som vågar gå före. Vi är en ekonomisk förening och du driver verksamheten och utvecklingsarbetet i samråd med styrelsen.

Dina ansvarsområden:

• Pedagogisk ledning och utveckling, skapa utbildningar som möter framtidens behov.
• Strategiskt och operativt kvalitetsarbete, höj ribban för lärande och verksamhet.
• Digitalisering och AI, driva innovation i både undervisning och organisation.
• Personal och arbetsmiljö, bygga en kultur som inspirerar och utvecklar.
• Ekonomisk styrning och budgetarbete, säkerställa hållbar utveckling.
• Samverkan, vara en stark röst i dialog med kommuner, myndigheter och samhällsaktörer.

Vem vi söker
Du är en modig och engagerad ledare som älskar att utveckla människor och verksamheter. Du har förståelse för folkbildningens roll i samhället och delar Bonas värdegrund. Vi ser att för att bli framgångsskapande i rollen vill vi att du har:

• Framgångsrikt lett tjänsteverksamhet, gärna med ett folkbildande syfte.
• Förmåga att leda både strategiskt och operativt.
• En kommunikativ och inkluderande ledarstil med hög grad av autonomi.
• Intresse och erfarenhet av digitalisering och AI i någon form.
• Ett starkt samhällsengagemang och vilja att driva opinionsbildning inom folkbildning.
• Erfarenhet av folkbildning eller annan bildningsverksamhet.

Låter det intressant?

Läs mer och ansök här: https://signpost.se/lediga-uppdrag/6566-rektor-till-bona-folkhogskola/

Vårt arbete med att digitalisera lärandeprocessen och integrera AI i verksamheten har börjat sprida sig till andra aktörer inom både utbildningssektorn och civilsamhället. Det vi möter är en stor nyfikenhet, men också osäkerhet. Många inser att de behöver hänga med i utvecklingen och anpassa processer och lärande efter målgruppernas behov. Men hur man gör det är inte självklart. De vill veta hur vi har tänkt och agerat – så låt oss förklara vårt övergripande synsätt.

För oss har samhällets utveckling varit både grunden och den drivande faktorn bakom vår förändringsresa. Världen förändras snabbt, och vi behöver förstå vart vinden blåser och hur vi kan utvecklas i takt med den. Detta är avgörande för att fortsätta vara relevanta och kunna erbjuda rätt stöd och utveckling till de vi möter. Det kräver ständigt lyssnande och omvärldsbevakning – inte bara inom vår egen sektor utan över hela samhället. OECD har försökt beskriva vad människor behöver kunna i den här nya världen. Det handlar inte bara om fakta och färdigheter, utan om tre nyckelområden:

1. Kognitiva förmågor (kritiskt tänkande, problemlösning)
2. Sociala förmågor (kommunikation, samarbete)
3. Självreglering (ansvar, uthållighet, värderingar)

”Alla måste ha förmågan att lösa komplexa problem i ständigt nya situationer, alltid med användning av ny teknik.”

De talar om hur vi bör förhålla oss till förändring.

Från datorisering till digitalisering

På Bona har vi genomgått en digitaliseringsprocess – från datorisering till digitalisering. För att förtydliga dessa begrepp:

• Datorisering = att göra samma sak som tidigare, men på en skärm
• Digitalisering = att förändra själva verksamheten
• Analog verksamhet = bygger på rutiner och kontroll, medan digital verksamhet bygger på flöde, delning och samverkan

Exempelvis: När vi började med vår distansutbildning var första steget att lägga våra lektioner på nätet. Det var datorisering.

När vi sedan började tänka om hela lärprocessen – gemenskap, lärarroll, bedömning – var det digitalisering. Verklig förändring kräver att vi lämnar gamla benämningar, strukturer och ibland också gamla tryggheter. Vi kan inte skapa en digital framtid med en analog karta.

Vi upptäckte att det inte räckte att digitalisera allt innehåll – vi behövde skapa digital närvaro. Vi började använda digitala verktyg och plattformar, som till exempel Discord.

Som en del av processen skapade vi också en gemensam ledstjärna som alla medarbetare var delaktiga i:
”Lärande tillsammans och digitalt, 24/7, oberoende av tid och plats.”

Lärande och relationer i det digitala

I våra digitala miljöer och verktyg arbetar vi och bygger relationer med varandra. Våra deltagare får hjälp med skoluppgifter, diskuterar med personalen och andra studerande, och skapar tillsammans. I de digitala, sociala rummen bygger man också starka relationer. De som kanske inte har känt sig bekväma i de fysiska rummen, exempelvis på sin tidigare skola, öppnar upp i det digitala. De vågar prata, interagera med nya människor och blir en del av en stark gemenskap. Det är så de unga är vana att leva, och det är så vi inom utbildningssektorn behöver möta upp.

För många av våra deltagare har den digitala närvaron lett till ökad självkänsla, trygghet och motivation. Individer som tidigare inte har klarat att gå till skolan har nu börjat vilja göra det – för att de känner sig trygga och vill träffa sina vänner och lärare fysiskt. Det digitala lärandet och de digitala miljöerna har varit en trygg plats och en brygga för att återvända till skolan och ta nästa steg. Hos oss kan man välja om man vill vara på distans, på plats eller varva båda. Var man är spelar ingen roll när allt är anpassat och fungerar oavsett plats.

Folkbildningens roll i en digital tid

Folkbildningen har alltid varit modig. Den föddes ur motstånd mot överhet och exkludering. Nu handlar modet om att försvara människans rätt att förstå, vara delaktig, få nya möjligheter och använda digitala verktyg – inte som konsument, utan som medskapare. Vi måste vara den kraft som visar att lärande, gemenskap och demokrati hör ihop, även i en digital tid.

Vi berättar gärna mer – välkommen att höra av dig!

Det är med djup respekt och tacksamhet som vi minns Lisa Strömfelt, en av grundarna av Bona folkhögskola. ”Bona-Lisa”, som hon kom att kallas, var inte bara med när skolan startade, utan var också en av de bärande krafterna som hjälpte till att återuppbygga skolan efter konkursen. 

Under årens lopp tog hon på sig flera roller – som lärare, styrelseledamot, ordförande och rektorsvikarie – men oavsett titel var det alltid mötet med deltagarna som stod henne närmast. I allt hon gjorde levde hon sin folkbildningsidé i praktiken.

Som kollega var Lisa trygg, självklar och ständigt närvarande. Hon rörde sig genom skolan med ett varmt, lurigt leende, som om ett skratt alltid var på väg. Samtidigt var hon en noggrann och seriös pedagog – påläst, nyfiken och alltid redo för ett samtal. Hon var politiskt vaken och engagerad, tydlig i sina åsikter men alltid respektfull. Vi minns henne som en person med integritet, men utan hårda kanter.

Lisas lektioner minns vi än i dag. Hon lekte fram språket, skapade kreativa övningar och gjorde klassrummet till en plats där deltagarna vågade. Hon spelade in material, översatte avancerade texter och hittade ständigt nya sätt att öppna dörrar för lärande. Flera av oss blev själva lärare tack vare henne – inspirationen hon gav bar långt.

Men Lisa var inte bara ovärderlig i klassrummet. Hon var närvarande i korridorerna, vid kaffet, i de ideologiska samtalen och i de små, mänskliga stunderna. Hon levde folkbildning varje dag, utan stora gester men med stor värme.

Vi som arbetade med Lisa minns henne som en stabil, glad och alltid vänlig person, full av omtanke och humor. Hon lämnade efter sig många berättelser – från Bonas julevangelium till de små vardagsögonblicken. De berättelserna och minnena kommer att leva kvar hos oss.

Lisa följde Bonas utveckling nära och med stort intresse. Trots svår sjukdom ville hon vara delaktig och fortsätta förstå samtiden. Att hon i slutet inte längre kunde delta på styrelsens seminarium om digitalisering och AI gjorde henne ledsen, då hon såg dessa frågor som viktiga även för folkbildningen. Hennes nyfikenhet tog aldrig slut.

När vi nu tar farväl gör vi det med tungt hjärta men med stor tacksamhet. Lisa är och förblir en del av Bonas historia – och av Bonas själ. Vi är många som har henne att tacka för mer än vi kan uttrycka.

Våra tankar går till hennes familj, vänner och till alla dem som, liksom vi, har haft förmånen att dela vardag och arbete med henne.

Den 29 november kl. 14.00 arrangeras en minnesstund för Lisa hos oss på Bona folkhögskola. Anmäl görs på Lisas minnessida: https://lavendla.se/minnessidor/lisa-stromfelt-2025-10-26/.

Sista dag att anmäla sig är den 23 november.