Aktuellt
Möt Selma! Ny lärare i samhällskunskap
I augusti fick vi tillskott i lärargruppen av Selma Arifovic, som undervisar i samhällskunskap. Som nyexaminerad lärare kommer hon in med färsk kunskap, nya perspektiv och ett stort engagemang för lärandets roll i samhället.
Hos oss ser lärandet annorlunda ut än i den traditionella skolan. Vi arbetar i teman som sträcker sig över flera ämnen och knyter an till deltagarnas vardag. Det gör kunskapen mer begriplig och sätter den i ett sammanhang.
”När man jobbar tematiskt blir det lättare att förstå varför kunskap är viktig, inte bara vad den handlar om. Det skapar engagemang och gör lärandet mer meningsfullt”, säger Selma.
Men det Selma uppskattar mest med läraryrket är mötet med deltagarna. Deras berättelser och livsresor, och att få möta människor där de är, och följa deras utveckling.
“Det bästa är när man ser att någon verkligen har förstått, när ”varför” faller på plats. Och att få vara en så stor del av så många människors vardag”. Hon fortsätter:
”Bona är inte en vanlig skola. Här möts alla med respekt, och det finns en öppenhet och gemenskap. Det är en plats man vill vara på.”
Engagemang för utbildningen i Kenya
Selmas engagemang för lärandet sträcker sig också bortom undervisningen på Bona. Hon har varit ideellt engagerad i en förening som arbetar med att bygga upp skolor på landsbygden i Kenya, bland annat genom att tillgängliggöra digital utbildning som drivs på solenergi. Det speglar en värdegrund som ligger nära Bonas, där tillgänglig utbildning skapar möjligheter för individuell utveckling och ökad delaktighet i samhället.
Och nu under våren ser Selma fram emot att välkomna nya deltagare. Eftersom vi har antagning både på hösten och våren blir det spännande att följa deras utveckling och få vara en del av deras resa.
Vi söker ny rektor!
Vill du stå i frontlinjen för folkbildningens utveckling? Hos oss på Bona folkhögskola får du inte bara leda – du får forma framtiden. Vi söker en visionär rektor som brinner för att driva en spetsskola där innovation, samhällsengagemang och lärande går hand i hand.
En skola i ständig rörelse
Bona är inte en traditionell folkhögskola. Vi är en progressiv och nyfiken mötesplats där samtal om AI, digitalisering och framtidens lärande är lika självklara som våra grundvärderingar: öppenhet, jämlikhet och solidaritet. Här är tekniken inte ett mål i sig, utan ett kraftfullt verktyg för att skapa obegränsad utveckling – för både deltagare och medarbetare. Vi är en tydlig röst i samhället och vill bidra till ett bättre samhälle med hög integritet och starka värderingar.
Din roll – ledare och förändringsskapare
Som rektor blir du arkitekten för framtidens folkbildning. Du leder ett engagerat team och har det övergripande ansvaret för att driva och utveckla skolans verksamhet. Du får stora möjligheter att skapa fortsatt utveckling och sätta din prägel på en skola som vågar gå före. Vi är en ekonomisk förening och du driver verksamheten och utvecklingsarbetet i samråd med styrelsen.
Dina ansvarsområden:
- Pedagogisk ledning och utveckling, skapa utbildningar som möter framtidens behov.
- Strategiskt och operativt kvalitetsarbete, höj ribban för lärande och verksamhet.
- Digitalisering och AI, driva innovation i både undervisning och organisation.
- Personal och arbetsmiljö, bygga en kultur som inspirerar och utvecklar.
- Ekonomisk styrning och budgetarbete, säkerställa hållbar utveckling.
- Samverkan, vara en stark röst i dialog med kommuner, myndigheter och samhällsaktörer.
Vem vi söker
Du är en modig och engagerad ledare som älskar att utveckla människor och verksamheter. Du har förståelse för folkbildningens roll i samhället och delar Bonas värdegrund. Vi ser att för att bli framgångsskapande i rollen vill vi att du har:
- Framgångsrikt lett tjänsteverksamhet, gärna med ett folkbildande syfte.
- Förmåga att leda både strategiskt och operativt.
- En kommunikativ och inkluderande ledarstil med hög grad av autonomi.
- Intresse och erfarenhet av digitalisering och AI i någon form.
- Ett starkt samhällsengagemang och vilja att driva opinionsbildning inom folkbildning.
- Erfarenhet av folkbildning eller annan bildningsverksamhet.
Låter det intressant?
Läs mer och ansök här: https://signpost.se/lediga-uppdrag/6566-rektor-till-bona-folkhogskola/
Så tänker vi om digitalisering och AI i lärandet
Vårt arbete med att digitalisera lärandeprocessen och integrera AI i verksamheten har börjat sprida sig till andra aktörer inom både utbildningssektorn och civilsamhället. Det vi möter är en stor nyfikenhet, men också osäkerhet. Många inser att de behöver hänga med i utvecklingen och anpassa processer och lärande efter målgruppernas behov. Men hur man gör det är inte självklart. De vill veta hur vi har tänkt och agerat – så låt oss förklara vårt övergripande synsätt.
För oss har samhällets utveckling varit både grunden och den drivande faktorn bakom vår förändringsresa. Världen förändras snabbt, och vi behöver förstå vart vinden blåser och hur vi kan utvecklas i takt med den. Detta är avgörande för att fortsätta vara relevanta och kunna erbjuda rätt stöd och utveckling till de vi möter. Det kräver ständigt lyssnande och omvärldsbevakning – inte bara inom vår egen sektor utan över hela samhället. OECD har försökt beskriva vad människor behöver kunna i den här nya världen. Det handlar inte bara om fakta och färdigheter, utan om tre nyckelområden:
- Kognitiva förmågor (kritiskt tänkande, problemlösning)
- Sociala förmågor (kommunikation, samarbete)
- Självreglering (ansvar, uthållighet, värderingar)
”Alla måste ha förmågan att lösa komplexa problem i ständigt nya situationer, alltid med användning av ny teknik.”
De talar om hur vi bör förhålla oss till förändring.
Från datorisering till digitalisering
På Bona har vi genomgått en digitaliseringsprocess – från datorisering till digitalisering. För att förtydliga dessa begrepp:
- Datorisering = att göra samma sak som tidigare, men på en skärm
- Digitalisering = att förändra själva verksamheten
- Analog verksamhet = bygger på rutiner och kontroll, medan digital verksamhet bygger på flöde, delning och samverkan
Exempelvis: När vi började med vår distansutbildning var första steget att lägga våra lektioner på nätet. Det var datorisering.
När vi sedan började tänka om hela lärprocessen – gemenskap, lärarroll, bedömning – var det digitalisering. Verklig förändring kräver att vi lämnar gamla benämningar, strukturer och ibland också gamla tryggheter. Vi kan inte skapa en digital framtid med en analog karta.
Vi upptäckte att det inte räckte att digitalisera allt innehåll – vi behövde skapa digital närvaro. Vi började använda digitala verktyg och plattformar, som till exempel Discord.
Som en del av processen skapade vi också en gemensam ledstjärna som alla medarbetare var delaktiga i:
”Lärande tillsammans och digitalt, 24/7, oberoende av tid och plats.”
Lärande och relationer i det digitala
I våra digitala miljöer och verktyg arbetar vi och bygger relationer med varandra. Våra deltagare får hjälp med skoluppgifter, diskuterar med personalen och andra studerande, och skapar tillsammans. I de digitala, sociala rummen bygger man också starka relationer. De som kanske inte har känt sig bekväma i de fysiska rummen, exempelvis på sin tidigare skola, öppnar upp i det digitala. De vågar prata, interagera med nya människor och blir en del av en stark gemenskap. Det är så de unga är vana att leva, och det är så vi inom utbildningssektorn behöver möta upp.
För många av våra deltagare har den digitala närvaron lett till ökad självkänsla, trygghet och motivation. Individer som tidigare inte har klarat att gå till skolan har nu börjat vilja göra det – för att de känner sig trygga och vill träffa sina vänner och lärare fysiskt. Det digitala lärandet och de digitala miljöerna har varit en trygg plats och en brygga för att återvända till skolan och ta nästa steg. Hos oss kan man välja om man vill vara på distans, på plats eller varva båda. Var man är spelar ingen roll när allt är anpassat och fungerar oavsett plats.
Folkbildningens roll i en digital tid
Folkbildningen har alltid varit modig. Den föddes ur motstånd mot överhet och exkludering. Nu handlar modet om att försvara människans rätt att förstå, vara delaktig, få nya möjligheter och använda digitala verktyg – inte som konsument, utan som medskapare. Vi måste vara den kraft som visar att lärande, gemenskap och demokrati hör ihop, även i en digital tid.
Vi berättar gärna mer – välkommen att höra av dig!
Till minne av ”Bona-Lisa”
Det är med djup respekt och tacksamhet som vi minns Lisa Strömfelt, en av grundarna av Bona folkhögskola. ”Bona-Lisa”, som hon kom att kallas, var inte bara med när skolan startade, utan var också en av de bärande krafterna som hjälpte till att återuppbygga skolan efter konkursen.
Under årens lopp tog hon på sig flera roller – som lärare, styrelseledamot, ordförande och rektorsvikarie – men oavsett titel var det alltid mötet med deltagarna som stod henne närmast. I allt hon gjorde levde hon sin folkbildningsidé i praktiken.
Som kollega var Lisa trygg, självklar och ständigt närvarande. Hon rörde sig genom skolan med ett varmt, lurigt leende, som om ett skratt alltid var på väg. Samtidigt var hon en noggrann och seriös pedagog – påläst, nyfiken och alltid redo för ett samtal. Hon var politiskt vaken och engagerad, tydlig i sina åsikter men alltid respektfull. Vi minns henne som en person med integritet, men utan hårda kanter.
Lisas lektioner minns vi än i dag. Hon lekte fram språket, skapade kreativa övningar och gjorde klassrummet till en plats där deltagarna vågade. Hon spelade in material, översatte avancerade texter och hittade ständigt nya sätt att öppna dörrar för lärande. Flera av oss blev själva lärare tack vare henne – inspirationen hon gav bar långt.
Men Lisa var inte bara ovärderlig i klassrummet. Hon var närvarande i korridorerna, vid kaffet, i de ideologiska samtalen och i de små, mänskliga stunderna. Hon levde folkbildning varje dag, utan stora gester men med stor värme.
Vi som arbetade med Lisa minns henne som en stabil, glad och alltid vänlig person, full av omtanke och humor. Hon lämnade efter sig många berättelser – från Bonas julevangelium till de små vardagsögonblicken. De berättelserna och minnena kommer att leva kvar hos oss.
Lisa följde Bonas utveckling nära och med stort intresse. Trots svår sjukdom ville hon vara delaktig och fortsätta förstå samtiden. Att hon i slutet inte längre kunde delta på styrelsens seminarium om digitalisering och AI gjorde henne ledsen, då hon såg dessa frågor som viktiga även för folkbildningen. Hennes nyfikenhet tog aldrig slut.
När vi nu tar farväl gör vi det med tungt hjärta men med stor tacksamhet. Lisa är och förblir en del av Bonas historia – och av Bonas själ. Vi är många som har henne att tacka för mer än vi kan uttrycka.
Våra tankar går till hennes familj, vänner och till alla dem som, liksom vi, har haft förmånen att dela vardag och arbete med henne.
Den 29 november kl. 14.00 arrangeras en minnesstund för Lisa hos oss på Bona folkhögskola. Anmäl görs på Lisas minnessida: https://lavendla.se/minnessidor/lisa-stromfelt-2025-10-26/.
Sista dag att anmäla sig är den 23 november.
Utbildningssystemet behöver utveckla nya metoder för AI
På Bona arbetar vi ständigt med att utforska och utveckla användningen av AI i undervisningen. I ett reportage i DI-bilagan förra veckan lyftes det hur vi ser på både möjligheterna och utmaningarna i den snabba teknikutvecklingen, och hur vi arbetar för att ge deltagarna rätt verktyg för att förstå och använda AI på ett medvetet, källkritiskt och demokratiskt sätt.
Om vi inte använder AI konstruktivt och källkritiskt kan den i stället bidra till ökad desinformation och tilltagande polarisering i våra samhällen. Därför ser vi det som ett viktigt uppdrag att bidra till ett samhälle där alla ges möjlighet att förstå tekniken. För att AI-verktygen ska främja kunskapsutveckling krävs att man lär sig umgås med dem så att det egna tänkandet samtidigt kan utvecklas och utmanas.
Lärarna på Bona får utbildning i hur AI fungerar och hur det kan användas som stöd i lärandet, och deltagarna tränas i att använda olika AI-verktyg på praktiska sätt. Målet är att de inte bara ska kunna använda tekniken, utan också förstå dess logik och begränsningar, så att AI kan användas på ett sätt som stärker både kunskapsutveckling och delaktighet.
Reportaget belyser också att Bona ser arbetet med AI som en del av folkbildningens demokratiska uppdrag. Skolan betonar behovet av ett gemensamt och långsiktigt grepp kring hur utbildningssystemet ska förhålla sig till AI.
Läs hela reportaget på sida 7 här: Länk till reportage
Besked om Folkbildningsrådets granskning
Folkbildningsrådet har nu meddelat att de avslutar granskningen av Bona folkhögskola, vilket vi givetvis gläds åt.
Vi har haft ett bra samarbete med Folkbildningsrådet under processen, med konstruktiva diskussioner och nya insikter för alla involverade. Vi ser nu fram emot att fortsätta dialogen i det uppföljningsarbete som kommer att ske under 2026.
Vårt största fokus kommer alltid att vara tillgängliga utbildningar som ger alla deltagare de bästa förutsättningarna för lärande och utveckling, givetvis i enlighet med de krav och förväntningar som finns på oss.
Avskedstankar från rektor Anneli Dahlqvist
Årets avslutning var inte bara den sista för många deltagare, utan även för mig som rektor på Bona folkhögskola. Det var mycket känslor – tacksamhet, vemod och en saknad som redan har börjat infinna sig. Jag önskar att alla får känna sådan värme någon gång i livet. Alla deltagare, alla kollegor– det kommer jag aldrig glömma. Tack!
Jag vill dela några reflektioner och tankar innan jag med varm hand lämnar över stafettpinnen till nästa rektor.
Under mina nästan fyrtio år inom folkbildningen har jag inte träffat en enda person som inte vill utvecklas. Däremot har jag mött många som upplevt olika hinder och svårigheter, och många gånger har jag förundrats över hur enkelt det varit att hitta en lösning. Ja, det har ofta handlat om att lyssna på människors tankar om vad de behöver för att lyckas.
Jag vill också lyfta fram hur privilegierad jag känner mig över att ha fått umgås med och följa våra unga deltagares tankar och liv. Om ni bara visste hur många gånger jag imponerats av era kunskaper, reflektioner och analyser. Samtidigt förargas jag över skolsystemet som behandlat många så illa och försämrat er självkänsla – helt utan anledning. Jag hoppas att ni förstår att det inte är ni som gjort något fel. Ni är vår framtid, och det ska vi vara väldigt glada för.
Bona har alltid sett olikheter som en styrka. Kreativiteten blir störst när människor med olika erfarenheter och bakgrund möts. Särskilt vill jag vända mig till er som flytt hit från krig och förtryck. Jag har många gånger undrat hur ni orkar, med svåra upplevelser i bagaget. Ändå kommer ni till Bona, ni gör ert bästa i studierna, ni omhuldar oss med vänlighet och välvilja – samtidigt som ni ofta möts av byråkrati och misstro i samhället. Jag vill att ni ska veta att Bona står på er sida, att vi vill ha er här, se er ta plats – och ha er som våra vänner.
Jag vill också passa på att tacka alla medarbetare på Bona, ni som blivit mina vänner.
Ni har gjort en resa utan motstycke. Er drivkraft har alltid varit att göra det som är bäst för deltagarna, men också att hänga med och förstå den samtid och framtid vi lever i. Ni vill att alla ska få de bästa förutsättningarna att hitta sin väg. Det är stort. Det är betydelsefullt. Det är Bonas bidrag till framtiden. Fortsätt på den här banan, den är rätt för er.
Det finns inget bättre ställe att avsluta min karriär än här, vid Bona folkhögskolas hjärta. Tack till alla deltagare, kollegor och vänner som har delat denna resa med mig – ni kommer alltid att finnas kvar i mitt hjärta.
Lycka till med allt!
Anneli Dahlqvist
Vi testar framtiden i realtid
När AI och digitalisering omformar arbetsliv, utbildning och samhällsstruktur behöver vi fundera på hur framtidens utbildningsstruktur och lärande ser ut. Vad behöver människor kunna för att vara aktiva samhällsmedborgare? Hur ser framtidens lärarroller och kompetensbehov ut, och så vidare.
För att komma vidare och utforska detta har vi initierat projektet Framtidens lärande, som drivs med hjälp av samhälls-och framtidsanalytikern Troed Troedsson. Vi experimenterar inte bara med nya tekniska verktyg, utan testar även nya arbetsmetoder, omvärderar gamla strukturer och bygger ett framtidsanpassat lärandesystem med vuxenutbildningen som bas.
Det här är inte en digital satsning i mängden. Det är ett transformerande angreppssätt där – exempelvis – hela personalstyrkan lär sig att programmera. Inte för att bli utvecklare, utan för att förstå tekniken som formar vår samtid och framtid. Vi skriver kod, felsöker och använder AI som stöd – på samma sätt som man kan lära sig ett hantverk för att verkligen begripa det.
Grundläggande frågeställningar är: Vad är det vi vill uppnå med lärande – och hur gör vi det bäst utifrån dagens (och morgondagens) förutsättningar? Hur ser framtidens utbildningsstruktur ut?
Projektet Framtidens lärande bygger vidare på folkbildningens idé – men i ny tappning:
- Vad behöver vuxna lära sig i dag för att vara aktiva samhällsmedborgare?
- Hur ser framtidens lärarroller och kompetensbehov ut?
- Hur kan vi använda AI inte bara som verktyg, utan som utgångspunkt för ett nytt tänkande kring lärande?
Ett arbetssätt för hela samhället?
”Det arbetssätt som utvecklas här på Bona folkhögskola bör ha motsvarighet i alla sektorer, till exempel inom vården, kulturen, den traditionella skolan, näringslivet och myndighetsvärlden,” menar Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola. ”Det räcker inte längre att ”hänga med” i utvecklingen. Vi måste bygga om – inifrån.”
Precis som Bona folkhögskola ställer sig frågan ”vad är det vi vill uppnå” och låter svaren forma nya strukturer, så behöver vi nationellt skapa fler rum för experimenterande, omprövning och konkret lärande kring AI, digitalisering och förändrade livsvillkor.
Från Textlabbet till debutroman – om kärlek, vänskap, Göteborg och facklig kamp
”På andra sidan Älvsborgsbron: En kärleksroman om facklig kamp”. Så heter Karin Hallbergs debutroman. En bok om kärlek, vänskap, Göteborg – och facklig kamp. Boken bygger delvis på Karins egna erfarenheter från tiden som anställd på Hamnarbetarförbundets Göteborgsavdelning, och den strejk i Göteborgs hamn som pågick 2018–2019. Det var en tid då Karin fick bevittna den skeva maktbalansen, svartlistning och ett stort drev mot förbundet.
För Karin, som alltid haft en dröm om att skriva en bok, blev drivkraften att hon ville berätta om, och förklara, den här konflikten. För ur hennes perspektiv handlade den i grund och botten om demokratiska rättigheter och föreningsfrihet.
Redan innan Karin började på Bonas skrivarkurs under 2022 hade hon kommit långt med bokens manus. Men kursen fick en avgörande roll för att boken skulle bli klar, och få till den sista bearbetningen av manuset. Genom responsgrupper och handledning fick hon verktygen att färdigställa sin allra första bok – och upptäckte samtidigt en ny kärlek till poesin.
“Det var skönt att få stöd, mjuk guidning och pepp, eftersom att läsa och skriva poesi var nytt för mig.Genom att testa olika sätt att skriva på så förbättrar jag mig själv som skribent och blir en bättre författare,” berättar Karin.
Bokens fyra huvudkaraktärer är fiktiva, men personer från verkliga livet har varit en stor inspirationskälla. Juriststudenten Sophie, som vi får följa genom hela boken, bor bland annat i Karins gamla lägenhet i Majorna. Den ordvitsälskande hamnarbetaren Roffe, som blir Sophies arbetskamrat och vän i boken, är från början inspirerad av Karins pappa – som har samma förkärlek till underfundiga vitsar.
Karins debutroman släpps den 5 mars och hon har en stark önskan att den ska ge läsaren styrka, kämpaglöd och värme.
“Jag önskar att läsaren ska känna att ”åh den här får mig att själv vilja driva en facklig kamp”, och att det går att förändra genom att organisera sig,” säger Karin.
Robotfeber på Bona
De senaste veckorna har det varit robotfeber här på Bona! Visste du att det finns en mängd olika robotar? Sociala robotar, industrirobotar och servicerobotar är bara några av dem. Och nu vet vi hur flera av dem utvecklas och byggs. På ett övergripande plan så klart. Själva bygget överlåter vi till experterna…
Under våra robotveckor har vi kopplat på robotkunskap på flera av våra ämnen. På Allmän kurs har vi till exempel diskuterat vilka robotar som finns och vilket material de kan vara gjorda av. Vi har också gjort en resa till Mars med roboten Perseverance. Eller ja, det gjordes genom ett interaktivt uppdrag från Naturhistoriska riksmuseet, men ändå. Det var väldigt lärorikt och roligt.
Deltagarna har också fått göra arbeten om sina favoritrobotar, genom att ta reda på fakta och sedan skriva om dem. Ett roligt moment var också vårt robot-quiz med frågor som:
”Vilka robotar skapades redan på 1700-talet?”
”Vad är en automat?”
”Vilka maskiner använder självnavigering?”
AI som studybuddie
Vi har också tränat på att använda AI som en studiekompis. Genom en specifik prompt har vi låtit AI:n i ChatGPT agera expert och vägleda oss i vårt lärande. Prompten vi använde var:
”Agera som en expert i [ämne] och vägled mig genom en djup inlärningsprocess. Börja med grundläggande koncept och introducera sedan successivt mer avancerade ämnen.
Efter att ha förklarat varje koncept, ställ en fråga för att bekräfta min förståelse innan vi går vidare till nästa ämne. Om mitt svar är felaktigt, förtydliga då mitt misstag och ge mig en ny chans att svara.
Säkerställ att varje kontrollpunkt hjälper mig att bygga vidare på den tidigare kunskapsnivån, och bedöm min totala förståelse i slutet. Föreslå gärna ytterligare resurser eller ämnen att utforska.”
Robotworkshop
Under ett par tillfällen har också robotföretaget Dyno Robotics varit här för att lära oss mer om robotutveckling, AI och deras arbete runt om i landet. Ihop med dem har vi även haft workshops för att utforska om vi kanske ska ha en egen robot här på Bona. Vad skulle den ha för syfte? Vad skulle den göra? Och inte minst, vad skulle den ha för karaktärsdrag och personlighet? Vi får väl se om den blir en robot som möter dig nästa gång du kommer hit!