Aktuellt

Carolin är vikarie för Vin inom svenska, engelska och samhällsorienterande ämnen. Carolin lever efter mottot att varje dag är en möjlighet att lära sig något nytt, och det är ju precis så det är på Bona. Vi lär oss av varandra hela tiden.

”Jag uppskattar verkligen att både få lära ut och lära av. Det blir en ömsesidig process där vi utvecklas tillsammans”, säger Carolin. 

”Under den korta tid jag har varit på Bona har jag blivit inspirerad av skolans digitala framsteg och det öppna arbetsklimat som uppmuntrar nya idéer”, säger Carolin.

Välkommen till Bona!

I ledaren ”Distansundervisning en räddning för hemmasittare”, den 28 augusti, skriver Malin Lernfelt från Liberala Nyhetsbyrån att distansundervisning kan vara en räddning för hemmasittare. Det är bra att den här aktuella frågan lyfts, och att alternativ till det traditionella lärandet på plats i skolan diskuteras. Men jag undrar hur insatt Lernfelt verkligen är i varför barn och unga inte vill gå till skolan och vad som behövs för att förändra det.

Lernfelt lyfter brist på struktur och lugn och ro som anledningar till att tiotusentals barn och unga inte vill gå till skolan. Som folkhögskola möter vi många av de här barnen när de sedan kommer till oss för att läsa igen grundskola eller gymnasium. Vår erfarenhet är inte att det är ljudnivån, en stressig miljö eller brist på struktur som brukar vara de största problemen, utan hur de bemöts av framför allt vuxna i lärmiljöerna. Vår uppfattning är att den obligatoriska skolan inte tar hand om alla unga. Det finns åtskilliga berättelser om oförstående och moraliserande bland de vuxna i skolmiljöerna. Det kanske snarare handlar om skadlig skolnärvaro än om problematisk skolfrånvaro. Som en 18-åring så klokt uttryckte det i boken ”1000 tomma skolbänkar”.

De unga vittnar om vuxnas oförmåga att lyssna och sätta sig in i deras förutsättningar och eventuella begränsningar på grund av diagnoser. Det tycks vara där roten till problemet ligger för många.  Alla passar inte in i det traditionella systemet, då måste vi kunna förstå hur vi ska anpassa det så att alla får plats och kommer framåt.

Vår erfarenhet är att det är på gymnasiet som de stora problemen börjar, inte på grundskolan som Lernfelt menar. Gymnasiet har ett tuffare klimat och här tycks individanpassning falla bort, om den fanns i grundskolan. Är det en resursfråga eller handlar det om en annan kravställning gentemot de unga på gymnasiet? Behöver en individ mindre stöd och förstående omgivning för att denne blir ett år äldre och byter skolbyggnad? 

Vidare skriver Lernfelt att ”i grunden behöver alla människor umgås med andra och ingå i ett socialt sammanhang”. Det stämmer att vi har ett behov av interaktion och umgänge med andra, men samtidigt är lärandet alltid en individuell process och det kanske inte är i lärandet som alla individer behöver, eller ens kan hantera, den sociala delen. Det sociala sammanhanget kan i stället komma i andra sammanhang, och på andra tider på dygnet. Många med diagnoser hittar till exempel gemenskap i de digitala kanalerna. Den absoluta vinsten är att man får kontakt och vänskapsrelationer med varandra. Var är kanske mindre viktigt.

Och så en reflektion om hetsen att gå tillbaka till skolan efter en tid hemma med distansundervisning. När vi vuxna blir sjukskrivna från arbetet på grund av till exempel utbrändhet så utarbetas en plan för en hållbar tillbakagång. Vi börjar sakta och skalar sedan upp arbetstiden, vi kanske får andra arbetsuppgifter, och kanske byter vi miljö eller till och med arbetsplats. Men de unga, de ska tillbaka. Till samma miljö, samma lärare, samma klass, samma allt. Vad är skillnaden på ett barn som mår dåligt och en vuxen som mår dåligt? Vi måste börja lyssna på våra barn och unga, och faktiskt börja diskutera skadlig skolnärvaro snarare än problematisk skolfrånvaro. Kanske är den digitala undervisningen det bästa för vissa individer. Hos oss på Bona ger vi möjligheter att kunna välja sitt arbetssätt då allting är digitaliserat. Det skapar en positiv miljö där många trivs. För någonstans är väl inte lärandet förknippat till en byggnad?  

Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola

Medan samhället blir allt hårdare upplever jag att Bona går i precis motsatt riktning. Det blir allt mjukare och mer personligt. Det är en ganska intressant utveckling och jag tror att vårt digitala arbetssätt är en bidragande faktor. Det låter kanske konstigt, det digitala tänker man ju ska öka avståndet mellan människor och göra oss mindre personliga. Men jag ser något annat, fler vågar öppna upp, delta i diskussioner och samtal och komma närmare.

Vår användning av den digitala plattformen Discord har sänkt trösklarna för många av oss. Alla är där, och med. Oavsett om man läser på distans, alltid är i skolan, eller befinner sig hemma för att man inte vill eller mäktar med att komma just idag. I de digitala rummen hörs vi om stort och smått. Om kluriga skoluppgifter, om AI-verktyg vi har testat och om mer personliga saker. Alla tider på dygnet förs det samtal mellan deltagare, och mellan deltagare och personal. En härlig tjej som studerar hos oss sa att vi har ”anpassat skolan till eleverna istället för eleverna till skolan”. Och det är väl precis det som är folkhögskolans roll och styrka. Vi har en större frihet att anpassa lärandet utifrån varje individ. Och med digitala verktyg har vi kunnat nå fram till fler.

Oavsett om våra samtal har skett digitalt eller fysiskt på plats i skolan så är de vårens höjdpunkt. Inte prestation eller uppnådda behörigheter. Jag har fått följa flera personer på nära håll som har gått från att avsky skolan och sociala kontakter, till att aktivt delta i diskussioner på Discord och klara uppgift efter uppgift. Det kanske inte ger behörighet i alla ämnen, men det har skapat glädje, motivation och självförtroende. Och vad är väl viktigare än det inför nästa steg i livet?

En annan aspekt i vårt digitala arbetssätt är att hierarkier och auktoriteter tycks minska. Deltagarna och vi som jobbar på skolan verkar på samma nivå och jobbar som ett team. En person skrev så fint att hen kände sig ”equal”, att personalen inte kändes som auktoriteter. Det tror jag är en nyckel till framgång, när man kommer närmare, bjuds in och kan stötta längs vägen. Då kan vi bidra både till den personliga och kunskapsmässiga utvecklingen.

Med budskapet “make it equal” vill jag nu tacka för den här fantastiska terminen. Nu laddar vi batterierna för en spännande höst, vi har mycket på gång som jag ser fram emot att berätta mer om det längre fram.

Jag önskar dig en härlig sommar!
Anneli Dahlqvist, rektor

Vår fantastiska lärare Vin ska gå på föräldraledighet och vi söker en vikarie inom engelska och svenska som andraspråk. Är det du eller någon du känner?

Våra medarbetare brukar beskriva Bona som en utvecklande arbetsplats som alltid är i rörelse. Givetvis bidrar medarbetarnas egen nyfikenhet och framåtanda till att vi alltid är på väg, att vi vågar testa nya idéer och arbetssätt. Det är den här miljön som du som söker kan bli en del av.

Föräldravikariatet är inledningsvis under en termin, med stor möjlighet till förlängning under vårterminen 2025. Det är positivt om du har andra ämneskunskaper än engelska och svenska som andraspråk.

Vårt arbetssätt
På Bona jobbar vi i arbetslag och planerar och genomför arbetet tillsammans. Det skiljer sig från den traditionella skolans arbetssätt, och vår erfarenhet är att det skapar ett bättre lärande för våra deltagare.

Vi arbetar också i digitala lösningar och vill att du som söker har erfarenhet av ett digitalt arbetssätt. Som exempel arbetar vi mycket i plattformen Discord. AI är vidare en naturlig del i vår vardag och vi vill att du kan, och vill, jobba med AI-verktyg.

Merit med flera språk
Vi har människor från många länder här på Bona och det är därför en merit om du är flerspråkig. Kunskaper i tigrinja är extra intressant då vi har deltagare från Eritrea och norra Etiopien.

Du kommer att arbeta både digitalt och på plats på skolan.

Praktiskt om vikariatet
Sök senast den 7 juni genom att skicka din ansökan till rektor Anneli Dahlqvist på anneli@bona.nu. Personligt brev och CV med referenser.

Vi önskar att du börjar din tjänst omkring den 8 augusti.

Vid frågor är du välkommen att kontakta Anneli Dahlqvist på 070 774 53 62 eller mejl anneli@bona.nu

Om Bona
Vår skola är en fri zon, med hjärta, kunskap, värderingar och samhällsengagemang. Våra olikheter berikar oss och ger nya perspektiv. Tillsammans skapar vi en trygg atmosfär av kunskap och vänskap, som stärks av att alla som är här verkligen vill vara det.

Vi har integritet med vänstervärderingar kring öppenhet, jämlikhet, mänskliga rättigheter och solidaritet. Vi följer med varje deltagare på en resa, med fokus på en personlig och kunskapsmässig utveckling. Tillsammans blir vi obegränsade.

På samma gång är vi en röst för politisk samhällsförbättring. Vi gör det vi tror på, och litar på att det vi gör är rätt.

Bona verkar, och påverkar, där livet pågår. Nya behov uppstår och växer fram. Som folkhögskola har vi frihet att snabbt ställa om eller förnya oss när omvärlden förändras. Vi är ständigt på tå för att förutse, förstå, förklara, debattera, utforska och påverka. Det handlar om att lyssna – för att sen göra. Och vi älskar att göra. För vi vill ligga i täten, och erbjuda den bästa skolan som gör mest skillnad, för alla som behöver det bäst.

Vår vision
Obegränsad vilja. Obegränsad utveckling.

Vårt syfte
Med hjärta och engagemang kan vi bidra till kunskapsmässig och personlig utveckling för alla. Vi är ett alternativ som drivs av att skapa en bättre framtid.

Bona kommer från en vänstertradition och vi värnar om ett samhälle präglat av öppenhet, jämlikhet, medmänsklighet och solidaritet.

Det gör vi genom att
… se människor

… bekräfta människor

… ge förutsättningar för att människor ska stå rustade för framtiden

… engagera oss i politiska frågor och vara en röst. som påverkar och förbättrar vårt samhälle

Inbjudan till stämma för Bona folkhögskola ekonomiska förening
Ordinarie stämma hålls lördagen 25 maj 2024 kl. 13.00.
Plats: Bona Folkhögskola Urban Hjärnes väg 11, Motala.

Inför stämman inbjuder vi till öppet program för alla intresserade!

Kl. 11.00
Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation RIO har ordet. Temat är ”Folkhögskolan är svaret på samhällets stora problem”. Anna medverkar via videomöte.

Kl. 12.00
Vi bjuder på lätt lunch. Rundvandring i lokalerna för den som vill.

Kl.13.00 vidtar årsstämmoförhandlingarna.
Handlingarna finns längst ner på denna sida.

Svar om deltagande i stämman vill vi ha till skolan senast fredagen den 17 maj, till skolans mailadress info@bona.nu. Ange specialkost. Önskar du delta digitalt ange e-postadress för möteslänk som skickas ut dagen innan stämman.

Dagordning:
1. Stämmans öppnande
2. Val av ordförande för stämman
3. Arbetsordning för stämman
4. Upprättande och godkännande av röstlängd
5. Val av en justerare
6. Prövning om stämman blivit behörigen sammankallad
7. Behandling av årsredovisning och revisionsberättelse
8. Beslut
a. om fastställande av resultaträkningen och balansräkningen
b. om dispositioner av föreningens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen
c. om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna
9. Val av styrelseordförande, styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och revisorer
10. Val av valberedning
11. Stadgeändringsförslag
12. Arbetsordning för valberedning
13. Stämmans avslutning

Enligt uppdrag:
Anneli Dahlqvist, rektor, anneli@bona.nu, 070 – 774 53 62

Vi får många frågor kring vårt arbetssätt, där vi har digitaliserat en stor del av verksamheten och lärandet samt integrerat AI som en naturlig del i vår vardag. Vi delar med oss så mycket vi bara hinner, i poddar, möten och nu till tidningen Vi Lärare som hörde av sig och ville höra mer.

Det är roligt och inspirerande att det finns ett så stort intresse, det måste ju betyda att vi har satsat på relevanta riktningar och gör saker som är värdefulla för våra deltagare, och kanske vår bransch generellt. Vi hoppas det i alla fall. I vår värld är det viktigt att vi som verkar inom folkhögskolan är med i vår samtid och tar ansvar för att deltagarna får så bra förutsättningar som möjligt att komma vidare i livet – och får möjligheten att ta del av lärande utifrån sina unika förutsättningar.

Nyfiken på artikeln i Vi Lärare? Du kan läsa den här

Missa inte att lyssna på det senaste avsnittet av Folkhögskolepodden där Bonas rektor Anneli Dahlqvist gästar för att berätta hur vi arbetar med AI, digitala plattformar och verktyg som kompletterar det fysiska rummet. För dig som inte lyssnar in på avsnittet kommer här en kort summering:

På Bona har vi integrerat AI och digitala plattformar i både lärandet och det pedagogiska arbetet. Varför då? Jo, för att vi ser att den nya tekniken är här för att stanna och kommer spänna över alla områden i samhället. Våra deltagare ska ha fått möjligheten att förstå vad det är och hur de kan använda det i livet och arbetslivet. Det handlar också om att erbjuda en modern, tillgänglig och inkluderande utbildning, där ekonomiska förutsättningar, familjeförhållanden eller funktionsvariationer inte är ett hinder för att delta i utbildning.

Så vad handlar det egentligen om när vi säger att vi integrerar AI och digitala plattformar i lärandet och verksamheten? Anneli berättar:

”Vi lär till exempel deltagarna att prompta, alltså lära sig prata med ChatGPT, Gemini eller Copilot, eller vilket AI-system det nu är. De lär sig prata och hantera olika system.”

”Vi testar också att göra avatarer av personalen så de kan ge introduktioner på olika språk, eftersom vi har många deltagare som inte kan svenska så bra. Då kan de få en introduktion på sitt hemspråk vilket ger en god grundförståelse innan de ska lösa sin uppgift.”

”Vi testar också olika AI-studieassistenter som kan hjälpa deltagare med funktionsvariationer som kanske behöver stöd i att strukturera vardagen eller utbildningen.”

Anneli betonar i podden att integreringen av AI och digitala plattformar och verktyg inte handlar om att ersätta traditionella undervisningsmetoder, utan snarare berika och komplettera den befintliga pedagogiken. Programledaren frågar hur Anneli ser på balansen mellan den tekniska utvecklingen och att bevara folkhögskolans traditionella arbetssätt:

”Det finns ingen balans, det tippar över på det traditionella arbetssättet bland folkhögskolor idag. Man hamnar i diskussionerna kring vad som är bäst. Det finns till exempel en allmän uppfattning att det måste vara bäst att träffas i samma rum och känna gemenskapen. Och det kan det ju vara, om det är det som är viktigt där och då. Det kan aldrig skapas ett digitalt rum som ger samma värden som när man ses i samma rum. Men det är inte det som detta handlar om. Det handlar om att skapa något som inte är möjligt i det analoga rummet, vad vi kan lägga till. Till exempel att vi kan göra utbildning tillgängligt för fler som kanske inte kan eller vill delta i det fysiska mötet. Möjligheter till lärande kan inte vara beroende av ekonomisk situation, familjeförhållanden eller funktionsvariationer. Det får inte förhindra någon att delta. Då är digitala rum och möjligheter en fråga om tillgänglighet och möjligheter för de som annars inte hade kunnat delta”, säger Anneli Dahlqvist.

Hon fortsätter:

”Idén med digitala plattformar och verktyg är alltså att försöka vidga. Inom folkhögskolan har arbetssätten alltid förändrats, det digitala arbetssättet är något vi kan lägga till. Vi måste ta ansvar för de människor som är hos oss. De kan många gånger vara mer försiktiga eller påverkade av larmrapporter som kommer från samhället. Genom att ge dem tillgång även till digitala miljöer och verktyg kan vi vidga synen och förståelsen kring det som sker i samhället, och då ger vi dem möjlighet att förstå och själva påverka. Det om något är väl traditionellt folkhögskolearbete? Det är traditionellt men med nya metoder”, menar Anneli Dahlqvist.

Hon avslutar:

”Vår största uppgift är att förbereda deltagarna för livet efter Bona, det är det som är det viktigaste.”

Lyssna på poddavsnittet här

P4 Östergötland rapporterar i dag att Bona hotas av stängning efter brister. Det är en överdrift och vi vill därför förklara situationen.

Det stämmer att Folkbildningsrådet genomför en granskning. Det handlar om att vi inte har den traditionella utbildningsmetoden, med endast schemalagd och lärarledd utbildning på plats i skolan. I stället har vi valt att anpassa utbildningsformen efter våra deltagares behov, förutsättningar och önskemål. Det innebär att vi har allt underlag digitalt och att deltagarna får välja om de vill följa undervisningen på plats i skolan eller digitalt. Ibland är lektioner hybrida, där vissa är i skolans lokaler och andra på länk. Men oavsett så har vi en samlad skoldag mellan kl. 10.00-15.00. 

Utöver det har vi handledning digitalt, från tidig morgon till sen kväll, och där är det mycket aktivitet mellan lärare och deltagare, och mellan deltagare som arbetar tillsammans. Jag hävdar därför att vi erbjuder mer utbildning och mer tillgång till lärare än de flesta andra folkhögskolor. Långt över fyra timmar per dag vilket är kravet för att få statsbidrag.

En folkhögskola har en mångfald av deltagare där vissa till exempel har funktionsvariationer som gör att det inte är självklart att komma fysiskt till skolan. För dem passar det bättre att plugga hemifrån och vara med på länk, eller arbeta via digitala plattformar. För andra kan det underlätta i livspusslet att ha en mer flexibel skolgång än den traditionella. Som folkhögskola tycker jag att man behöver vara lite modern och flexibel och möta upp. Precis som näringslivet i stort.

Vi har nu en konstruktiv dialog med Folkbildningsrådet kring det här, där vi berättar varför vi har moderniserat vår utbildning på det här sättet. Om de kommer fram till att det inte är godtagbart så får vi kanske skruva på upplägget. Men att säga att Bona hotas av stängning är att göra en höna av en fjäder.

Vi hoppas så klart att Folkbildningsrådet i stället börjar förstå värdet och potentialen i vårt arbetssätt, och förespråkar det i framtiden. Då kommer folkbildning till större nytta för fler, och det är väl egentligen det som är själva grejen med folkbildning?

Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola

AI – en demokratisk rättighet, och nödvändighet

AI är inte längre en futuristisk vision. Tekniken innebär enorma möjligheter och spås förändra mycket i samhället från grunden. Samtidigt ställs vi inför en rad utmaningar. AI-driven desinformation pekades nyligen ut som det största hotet mot utvecklingen i världen, i en ny rapport inför Världsekonomiskt forum i Davos. Den teknologiska utvecklingen gör att vi inom folkbildningen och utbildningssektorn står inför ett avgörande val: att omfamna tekniken och integrera den i vår verksamhet, eller blunda och fortsätta som tidigare. Som rektor för en framåtblickande folkhögskola, djupt engagerad i digitalisering och AI, vill jag uppmana mina kollegor inom utbildningsväsendet att inte ignorera utvecklingen. AI är en demokratisk rättighet, och nödvändighet. Och ingen får lämnas bakom.

AI har redan börjat sträcka sig över alla samhällsområden, från juridik och ekonomi till offentlig sektor och konst. Det påverkar oss alla, oavsett utbildningsbakgrund eller yrkesbana. Därför bör kunskapen om teknologin vara en grundläggande rättighet för varje student. Inte bara som ett ämnesområde utan också ett verktyg för lärande. Lika självklart som att kunna använda internet, eller läsa.

Men i den här nya eran kommer det inte vara tillräckligt att endast förstå hur AI fungerar. Våra studenter måste också utrustas med färdigheter i kritiskt tänkande för att kunna navigera och förstå de komplexa sätten som AI påverkar informationsflödet, och i förlängningen, vår uppfattning om världen. Genom att undervisa om AI:s begränsningar och den underliggande bias som ofta finns i dessa system, kan vi förbereda studenterna på att kritiskt granska den information de möter och fatta underbygga beslut. Utan förståelse riskerar människor att få en begränsad världsbild och i värsta fall utvecklas extremism. Det ökar klyftorna i samhället och bidrar till ytterligare polarisering.

Med bakgrund i detta bör AI ses som en demokratifråga. Om vi ska ha en välbalanserad och informerad debatt om vår framtid och vårt samhälle måste vi se till att alla har de verktyg som krävs för att förstå och kritiskt granska dessa teknologier. Det är inte bara en fråga om att förhindra missinformation och extremism, det är en fråga om att upprätthålla en hälsosam demokrati.

Vi som verkar inom folkhögskolan har ett särskilt ansvar att utbilda inom AI och integrera teknologin i verksamheten. Vi möter många gånger människor som riskerar att bli efterlämnade – nyanlända som kämpar med språkbarriärer eller tragedier i bagaget. Personer med funktionsvariationer som kämpar för att vara i sociala sammanhang eller ens gå utanför dörren. För dem är tillgången och förståelsen för AI inte bara en fråga om kompetens, utan en nödvändighet för inkludering i samhället. Det måste vara vårt ansvar att beakta de mest sårbara. För vem kommer annars göra det?

Vi står inför en teknologisk revolution och vårt utbildningssystem måste spegla detta. Genom att ge studenterna kunskaper i AI förbereder vi dem inte bara för framtida yrken utan också för att vara informerade och ansvarstagande medborgare i en alltmer digitaliserad värld. AI är en demokratisk rättighet, och nödvändighet. Och alla måste inkluderas.

Följande ser vi behövs för att integrera AI i utbildningssystemet:

Livslångt AI-lärande som norm
Vi kan inte luta oss mot traditionell utbildning. Lärare måste proaktivt engagera sig i kontinuerlig fortbildning om AI, från maskininlärning till neurala nätverk. Den verkliga frågan är inte längre om lärare ska lära sig om AI, utan hur snabbt de kan göra det.

Både teori och praktik
Teoretisk kunskap är bara halva striden. Lärare måste dyka in i AI-världen genom praktiska tillämpningar och experimentera med AI-verktyg och programmeringsplattformar som är anpassade för utbildningsändamål. Då får de en djupare förståelse för AI:s möjligheter och begränsningar, vilket är avgörande för att kunna integrera dessa verktyg i undervisningen på ett effektivt sätt.

Skapa dialog och samarbete
AI i utbildningen är inte en isolerad strävan. Lärare behöver delta i, och bidra till, professionella nätverk där diskussioner om AI:s roll i utbildning pågår. Dessa forum erbjuder inte bara en chans att hålla sig uppdaterad om de senaste trenderna, utan också möjligheter att diskutera etiska överväganden och dela strategier för hur man bäst implementerar AI i undervisningen.

Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola