Aktuellt

På Bona arbetar vi ständigt med att utforska och utveckla användningen av AI i undervisningen. I ett reportage i DI-bilagan förra veckan lyftes det hur vi ser på både möjligheterna och utmaningarna i den snabba teknikutvecklingen, och hur vi arbetar för att ge deltagarna rätt verktyg för att förstå och använda AI på ett medvetet, källkritiskt och demokratiskt sätt. 

Vår rektor Ulrika Björnsdotter understryker i reportaget att “om vi inte använder AI konstruktivt och källkritiskt kan den i stället bidra till ökad desinformation och tilltagande polarisering i våra samhällen.” Därför ser vi det som ett viktigt uppdrag att bidra till ett samhälle där alla ges möjlighet att förstå tekniken.

För att AI-verktygen ska främja kunskapsutveckling krävs att man lär sig umgås med dem så att det egna tänkandet samtidigt kan utvecklas och utmanas, säger Ulrika.

Lärarna på Bona får utbildning i hur AI fungerar och hur det kan användas som stöd i lärandet, och deltagarna tränas i att använda olika AI-verktyg på praktiska sätt. Målet är att de inte bara ska kunna använda tekniken, utan också förstå dess logik och begränsningar, så att AI kan användas på ett sätt som stärker både kunskapsutveckling och delaktighet.

Reportaget belyser också att Bona ser arbetet med AI som en del av folkbildningens demokratiska uppdrag. Skolan betonar behovet av ett gemensamt och långsiktigt grepp kring hur utbildningssystemet ska förhålla sig till AI. Som Ulrika Björnsdotter säger: ”kunskap om AI bör betraktas som en demokratisk rättighet.”

Läs hela reportaget på sida 7 här: Länk till reportage

Folkbildningsrådet har nu meddelat att de avslutar granskningen av Bona folkhögskola, vilket vi givetvis gläds åt.

Vi har haft ett bra samarbete med Folkbildningsrådet under processen, med konstruktiva diskussioner och nya insikter för alla involverade. Vi ser nu fram emot att fortsätta dialogen i det uppföljningsarbete som kommer att ske under 2026.

Vårt största fokus kommer alltid att vara tillgängliga utbildningar som ger alla deltagare de bästa förutsättningarna för lärande och utveckling, givetvis i enlighet med de krav och förväntningar som finns på oss.

Ulrika Björnsdotter, rektor på Bona folkhögskola

Teknik, engagemang och lärande – ja det är några fokusområden som vår nya rektor Ulrika Björnsdotter lyfter i ett reportage i lokaltidningen. Hon berättar om sin väg tillbaka till Motala, och nya rollen som rektor på Bona. Om skolans framtid – och varför hon ser både möjligheter och utmaningar med den snabba teknikutvecklingen, och specifikt AI.

“Jag har haft ett kunskapsintresse och alltid hittat skäl för att lära mig allting.”

Från barndomsdrömmar om scenkonst till studier inom teknik, idéhistoria, gymnasieundervisning, och ekonomi har Ulrika en bred och spännande bakgrund. I början på Augusti tillträdde hon som ny rektor på Bona folkhögskola med ett starkt engagemang för både människor och lärande.

Läs hela intervjun i MVT här: Länk till artikeln!

Bona folkhögskola i Motala har fått en ny rektor. Ulrika Björnsdotter, med bakgrund inom vuxenutbildning och som gymnasielärare, brinner för att fler ska få tillgång till kunskap – och för att utbildning ska bidra till ett starkare och mer sammanhållet samhälle. 

”Jag skulle inte bli rektor, och jag skulle inte tillbaka till Motala. Men här är jag. Bona lockade fram något i mig. Det möter mitt samhällsengagemang, och intresse för teknik och lärande.” Det säger nytillträdda rektorn Ulrika Björnsdotter som är uppväxt i Motala.  

”Jag tycker att det är viktigt att så många som möjligt får tillgång till kunskap på ett sätt som gör att de både kommer vidare i livet och kan delta i samhället fullt ut. I en tid när AI och digitala verktyg blir vardag riskerar många att hamna efter. Det kan få demokratiska konsekvenser om människor inte förstår tekniken och dess påverkan och roll.

För Ulrika är folkhögskolan en unik plats där människor får nya chanser och möjlighet att utvecklas – både personligt och yrkesmässigt. Hon ser fram emot att leda ett engagerat lärarlag och skapa miljöer där fler vågar och vill lära. 

Med bakgrund som lärare i bland annat drama, företagsekonomi och samhällsjuridik, och med erfarenhet från vuxenutbildning och utbildningsföretag, vill Ulrika kombinera pedagogisk bredd med strategisk kompetens inom teknik och metodutveckling. Hon är extra nyfiken på hur lärandet och utbildningssektorn ska utvecklas i takt med samhället. 

”Jag vill arbeta för att vi ska kunna använda ny teknik på ett sätt som stärker den mänskliga kreativiteten och källkritiska förmågan, snarare än att göra oss beroende av den. Det ska bli otroligt spännande att jobba vidare med framtidens lärande, som Bona redan är långt framme inom”, säger Ulrika. 

För mer information vänligen kontakta 

Ulrika Björnsdotter, rektor Bona folkhögskola 
Tel: 0725-80 63 87 
Mejl: ulrika@bona.nu 

Årets avslutning var inte bara den sista för många deltagare, utan även för mig som rektor på Bona folkhögskola. Det var mycket känslor – tacksamhet, vemod och en saknad som redan har börjat infinna sig. Jag önskar att alla får känna sådan värme någon gång i livet. Alla deltagare, alla kollegor– det kommer jag aldrig glömma. Tack!

Jag vill dela några reflektioner och tankar innan jag med varm hand lämnar över stafettpinnen till nästa rektor.

Under mina nästan fyrtio år inom folkbildningen har jag inte träffat en enda person som inte vill utvecklas. Däremot har jag mött många som upplevt olika hinder och svårigheter, och många gånger har jag förundrats över hur enkelt det varit att hitta en lösning. Ja, det har ofta handlat om att lyssna på människors tankar om vad de behöver för att lyckas.

Jag vill också lyfta fram hur privilegierad jag känner mig över att ha fått umgås med och följa våra unga deltagares tankar och liv. Om ni bara visste hur många gånger jag imponerats av era kunskaper, reflektioner och analyser. Samtidigt förargas jag över skolsystemet som behandlat många så illa och försämrat er självkänsla – helt utan anledning. Jag hoppas att ni förstår att det inte är ni som gjort något fel. Ni är vår framtid, och det ska vi vara väldigt glada för.

Bona har alltid sett olikheter som en styrka. Kreativiteten blir störst när människor med olika erfarenheter och bakgrund möts. Särskilt vill jag vända mig till er som flytt hit från krig och förtryck. Jag har många gånger undrat hur ni orkar, med svåra upplevelser i bagaget. Ändå kommer ni till Bona, ni gör ert bästa i studierna, ni omhuldar oss med vänlighet och välvilja – samtidigt som ni ofta möts av byråkrati och misstro i samhället. Jag vill att ni ska veta att Bona står på er sida, att vi vill ha er här, se er ta plats – och ha er som våra vänner.

Jag vill också passa på att tacka alla medarbetare på Bona, ni som blivit mina vänner.

Ni har gjort en resa utan motstycke. Er drivkraft har alltid varit att göra det som är bäst för deltagarna, men också att hänga med och förstå den samtid och framtid vi lever i. Ni vill att alla ska få de bästa förutsättningarna att hitta sin väg. Det är stort. Det är betydelsefullt. Det är Bonas bidrag till framtiden. Fortsätt på den här banan, den är rätt för er.

Det finns inget bättre ställe att avsluta min karriär än här, vid Bona folkhögskolas hjärta. Tack till alla deltagare, kollegor och vänner som har delat denna resa med mig – ni kommer alltid att finnas kvar i mitt hjärta.

Lycka till med allt!
Anneli Dahlqvist

När AI och digitalisering omformar arbetsliv, utbildning och samhällsstruktur behöver vi fundera på hur framtidens utbildningsstruktur och lärande ser ut. Vad behöver människor kunna för att vara aktiva samhällsmedborgare? Hur ser framtidens lärarroller och kompetensbehov ut, och så vidare.

För att komma vidare och utforska detta har vi initierat projektet Framtidens lärande, som drivs med hjälp av samhälls-och framtidsanalytikern Troed Troedsson. Vi experimenterar inte bara med nya tekniska verktyg, utan testar även nya arbetsmetoder, omvärderar gamla strukturer och bygger ett framtidsanpassat lärandesystem med vuxenutbildningen som bas.

Det här är inte en digital satsning i mängden. Det är ett transformerande angreppssätt där – exempelvis – hela personalstyrkan lär sig att programmera. Inte för att bli utvecklare, utan för att förstå tekniken som formar vår samtid och framtid. Vi skriver kod, felsöker och använder AI som stöd – på samma sätt som man kan lära sig ett hantverk för att verkligen begripa det.

Grundläggande frågeställningar är: Vad är det vi vill uppnå med lärande – och hur gör vi det bäst utifrån dagens (och morgondagens) förutsättningar? Hur ser framtidens utbildningsstruktur ut?

Projektet Framtidens lärande bygger vidare på folkbildningens idé – men i ny tappning:

• Vad behöver vuxna lära sig i dag för att vara aktiva samhällsmedborgare?
• Hur ser framtidens lärarroller och kompetensbehov ut?
• Hur kan vi använda AI inte bara som verktyg, utan som utgångspunkt för ett nytt tänkande kring lärande?

Ett arbetssätt för hela samhället?

”Det arbetssätt som utvecklas här på Bona folkhögskola bör ha motsvarighet i alla sektorer, till exempel inom vården, kulturen, den traditionella skolan, näringslivet och myndighetsvärlden,” menar Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola. ”Det räcker inte längre att ”hänga med” i utvecklingen. Vi måste bygga om – inifrån.”

Precis som Bona folkhögskola ställer sig frågan ”vad är det vi vill uppnå” och låter svaren forma nya strukturer, så behöver vi nationellt skapa fler rum för experimenterande, omprövning och konkret lärande kring AI, digitalisering och förändrade livsvillkor.

”På andra sidan Älvsborgsbron: En kärleksroman om facklig kamp”. Så heter Karin Hallbergs debutroman. En bok om kärlek, vänskap, Göteborg – och facklig kamp. Boken bygger delvis på Karins egna erfarenheter från tiden som anställd på Hamnarbetarförbundets Göteborgsavdelning, och den strejk i Göteborgs hamn som pågick 2018–2019. Det var en tid då Karin fick bevittna den skeva maktbalansen, svartlistning och ett stort drev mot förbundet.

För Karin, som alltid haft en dröm om att skriva en bok, blev drivkraften att hon ville berätta om, och förklara, den här konflikten. För ur hennes perspektiv handlade den i grund och botten om demokratiska rättigheter och föreningsfrihet.

Redan innan Karin började på Bonas skrivarkurs under 2022 hade hon kommit långt med bokens manus. Men kursen fick en avgörande roll för att boken skulle bli klar, och få till den sista bearbetningen av manuset. Genom responsgrupper och handledning fick hon verktygen att färdigställa sin allra första bok – och upptäckte samtidigt en ny kärlek till poesin.

“Det var skönt att få stöd, mjuk guidning och pepp, eftersom att läsa och skriva poesi var nytt för mig.Genom att testa olika sätt att skriva på så förbättrar jag mig själv som skribent och blir en bättre författare,” berättar Karin.

Bokens fyra huvudkaraktärer är fiktiva, men personer från verkliga livet har varit en stor inspirationskälla. Juriststudenten Sophie, som vi får följa genom hela boken, bor bland annat i Karins gamla lägenhet i Majorna. Den ordvitsälskande hamnarbetaren Roffe, som blir Sophies arbetskamrat och vän i boken, är från början inspirerad av Karins pappa – som har samma förkärlek till underfundiga vitsar.

Karins debutroman släpps den 5 mars och hon har en stark önskan att den ska ge läsaren styrka, kämpaglöd och värme.

“Jag önskar att läsaren ska känna att ”åh den här får mig att själv vilja driva en facklig kamp”, och att det går att förändra genom att organisera sig,” säger Karin.

De senaste veckorna har det varit robotfeber här på Bona! Visste du att det finns en mängd olika robotar? Sociala robotar, industrirobotar och servicerobotar är bara några av dem. Och nu vet vi hur flera av dem utvecklas och byggs. På ett övergripande plan så klart. Själva bygget överlåter vi till experterna…

Under våra robotveckor har vi kopplat på robotkunskap på flera av våra ämnen. På Allmän kurs har vi till exempel diskuterat vilka robotar som finns och vilket material de kan vara gjorda av. Vi har också gjort en resa till Mars med roboten Perseverance. Eller ja, det gjordes genom ett interaktivt uppdrag från Naturhistoriska riksmuseet, men ändå. Det var väldigt lärorikt och roligt.  

Deltagarna har också fått göra arbeten om sina favoritrobotar, genom att ta reda på fakta och sedan skriva om dem. Ett roligt moment var också vårt robot-quiz med frågor som:

”Vilka robotar skapades redan på 1700-talet?”

”Vad är en automat?”

”Vilka maskiner använder självnavigering?”

AI som studybuddie

Vi har också tränat på att använda AI som en studiekompis. Genom en specifik prompt har vi låtit AI:n i ChatGPT agera expert och vägleda oss i vårt lärande. Prompten vi använde var:

”Agera som en expert i [ämne] och vägled mig genom en djup inlärningsprocess. Börja med grundläggande koncept och introducera sedan successivt mer avancerade ämnen.

Efter att ha förklarat varje koncept, ställ en fråga för att bekräfta min förståelse innan vi går vidare till nästa ämne. Om mitt svar är felaktigt, förtydliga då mitt misstag och ge mig en ny chans att svara.

Säkerställ att varje kontrollpunkt hjälper mig att bygga vidare på den tidigare kunskapsnivån, och bedöm min totala förståelse i slutet. Föreslå gärna ytterligare resurser eller ämnen att utforska.”

Robotworkshop

Under ett par tillfällen har också robotföretaget Dyno Robotics varit här för att lära oss mer om robotutveckling, AI och deras arbete runt om i landet. Ihop med dem har vi även haft workshops för att utforska om vi kanske ska ha en egen robot här på Bona. Vad skulle den ha för syfte? Vad skulle den göra? Och inte minst, vad skulle den ha för karaktärsdrag och personlighet? Vi får väl se om den blir en robot som möter dig nästa gång du kommer hit!

Som en del i vår utbildning brukar vi arrangera forskningsveckor för att titta in i forskarnas vardag och lära oss mer om nya ämnen och områden. Den här gången hade vi hela nio forskare involverade under veckan. Och betyget från deltagarnara är högt: den bästa forskningsveckan hittills.

Forskningsveckan engagerar många medarbetare på skolan, varav en är Johanna Lundqvist. Hon berättar om ett varierat innehåll, med både interaktiva och kluriga uppdrag, och forskarföreläsningar och studiebesök.

”Vi började veckan med uppdrag från Naturhistoriska riksmuseet där deltagarna gjorde egna efterforskningar om evolutionen. De fick skapa fantasidjur och döpa dem, och sedan forska fram vad namnet skulle ha varit på latin, hur deras släktträd skulle sett ut, hur de hade levt, och så vidare. Det var jättekul”, berättar Johanna.

Efter forskningen om fantasidjuren fick deltagarna ta fram ett utseende för dem, antingen med hjälp av AI eller genom att rita själv.

Vi fick också lyssna på forskare inom sociala relationer: Paul Horton från Linköpings universitet och Anna Petersén från Örebro universitet. Paul forskar om mobbning och hur skolkontexten påverkar vilket skapade diskussion bland deltagarna. Anna forskar om socialtjänstens arbete när våld mot barn upptäcks vilket också engagerade och bidrog med nya kunskaper.

Ett av de mest populära inslagen var Thomas Mörs föreläsning om paleontologi, en vetenskap där man forskar om förhistorisk tid. Han berättade bland annat om Megalodon – den största rovfisken som någonsin levt, och världens genom tiderna största haj. Det fick vi till och med bildbevis på.

”Thomas visade upp en 15 miljoner år gammal fossil, en tand från en Megalodon.  Det var väldigt häftigt. Den var så stor! Thomas är ansvarig för Naturhistoriska riksmuseets samlingar av fossila ryggradsdjur och var så inspirerande att flera deltagare nu planerar en studieresa till museet för att lära sig mer”, säger Johanna.

Under Thomas föreläsning var det mycket aktivitet hos deltagarna, med chattar i Zoom, mycket kloka frågor och funderingar.

Bland dem som engagerade mest fanns också forskaren Simon Larsson som berättade hur klimatet har förändrats över tid. Han forskar om vad som hänt på jorden de senaste 2,5 miljoner åren. Vi fick bland annat lära oss att genom att undersöka s k ”naturliga arkiv eller fingeravtryck”, där naturen själv bevarat spår av sin historia, kan vi få en bild av hur klimatet varierat förr, innan människan påverkade det.

”Simon berättade att jorden har varit varmare förut, men att vi som art inte har levt i sådan värme – och vi vet inte hur vi kan hantera det”, återger Johanna. Hon fortsätter:

”Det var också intressant att få veta hur man kan ta reda på saker. Simon berättade hur de jobbar med borrning, Om man t ex borrar 10 meter ner i torv så innebär det att man kommer ca 10 000 år tillbaka i tiden. De undersöker också isborrprover från glaciärer där de genom att titta på luftbubblorna kan se vilken koldioxidhalt som var när isen frös. Gasens sammansättning har sparats i luftbubblan”, säger Johanna.

Stort tack till alla forskare som deltog, och till alla deltagare som ställt så många kloka frågor och engagerat sig i ämnena! Vi längtar redan till nästa forskningsvecka!

Den senaste utvecklingen inom AI gör teknologin tillgänglig för oss alla. Men vad är AI egentligen, och hur förändrar det arbetslivet, organisationer, ledarskapet – och framtiden? Det får du veta på Bonas Öppet AI-Hus den 14 november!

På plats får du träffa flera AI-profiler som berättar och ger inspiration kring vad vi kan uppnå med AI. Det handlar inte om tekniken utan de möjligheter som tekniken öppnar upp.

På plats får du bland annat träffa:

• Mathias Sundin, författare och föreläsare inom AI, chefredaktör för Warp News och medlem i regeringens AI-kommission. Mathias har också varit riksdagsledamot.
• Troed Troedson, samhälls-och framtidsanalytiker samt digitaliserings- och AI-expert. Troed är också mottagare av Guldäpplets Jubileumsutmärkelse 2023 för djärva begreppsvändor och visioner.
• Per Gullbrand, föreläsare inom praktiskt AI samt utvecklare för samverkan mellan forskning och näringsliv vid Linköpings universitet..
• Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola och drivande i AI-utvecklingen inom folkbildningen.

Under kvällen får du som vill testa på olika AI-tjänster. Vår duktiga personal är med och visar hur det fungerar.

När: 14 november kl. 18
Var: Bona folkhögskola, Urban Hjärnes väg 11, Motala
Anmäl dig så vi vet hur mycket tilltugg vi ska beställa.
Frågor? Välkomman att höra av dig till info@bona.nu