Folkbildningsrådet sätter villkoren för landets folkhögskolor. Rådets nya förslag begränsar distansundervisning och kräver att vi registrerar deltagarnas diagnoser – sannolikt i strid med dataskyddslagen. Vi anser att förslagen måste dras tillbaka.
Varje år tar Sveriges folkhögskolor emot drygt 87 000 deltagare. Många av dem har det övriga utbildningssystemet inte lyckats möta. De har stämplats som obildbara, omotiverade eller jobbiga. De vet om det. Det är en del av allt de bär med sig när de kommer till oss.
Här på Bona möter vi dem varje dag. Vi har gjort om hela verksamheten för att skapa förutsättningar för människor med olika behov – för de som inte vill eller förmår komma till skolan, för de som måste komma till skolan för att det är det enda som fungerar. För de som bor långt från en folkhögskola men ändå vill studera. Vår väg bygger på att lärande inte ska vara beroende av var du bor, hur du mår en viss dag eller om du kan ta dig till ett klassrum. Varje deltagare får bestämma själva varifrån de vill studera – på plats i skolhuset i Motala eller på distans. Det är ett val som gör skillnad för människor. Som har visat sig förändra livet för vissa. Discord är vår centrala kommunikationsplattform – en öppen miljö där samtal, lärande och relationer pågår dygnet runt, sju dagar i veckan, oavsett var deltagarna befinner sig. Här pratar den annars tysta, här får den ensamma nya vänner. AI är ett integrerat verktyg som gör det möjligt att anpassa lärandet efter varje individs behov. Vi har digitaliserat på riktigt – inte lagt gamla strukturer på en skärm, utan förändrat hela logiken för hur vi möter och stöttar deltagare, i livet och lärandet.
Det är ett arbetssätt som kräver frihet att testa, ompröva och anpassa. Den friheten håller nu på att krympas.
Folkbildningsrådet har föreslagit nya statsbidragsvillkor för folkhögskolor. Ett av förslagen vill begränsa distansutbildning till högst 50 procent av verksamheten. Det låter som en teknisk detalj. Det är det inte. För många av våra deltagare är distans inte ett alternativ utan en förutsättning – och för en del den andra chansen de aldrig fick. Att sätta ett tak på den möjligheten är att stänga dörren för dem som redan har det svårast att komma in. Förslaget har tillkommit utan konsekvensanalys och utan att grundläggande frågor besvarats: vilka grupper påverkas, och hur? Det är inte tillräckligt för ett beslut av den här omfattningen. Framför allt inte när folkhögskolan får i uppdrag att möta upp fler.
Förslaget utgår dessutom från ett regelverk som förutsätter att lärande sker i ett klassrum, med en lärare framför en tavla. I dag sker lärande i flöden mellan fysiska och digitala miljöer, i samtal med både människor och AI-system, vid köksbordet klockan tio på kvällen. Att reglera verksamheten utifrån en modell som världen redan har lämnat bakom sig riskerar att låsa fast en skolform som i stället behöver friheten att röra sig i takt med samtiden.
Men det allvarligaste förslaget handlar om något annat. Folkbildningsrådet vill att folkhögskolor ska rapportera deltagarnas funktionsvariationer på individnivå till Statistiska centralbyrån – som villkor för att ta emot statsbidrag. Vi har låtit en extern advokatfirma bedöma förslaget. Deras slutsats är tydlig: kravet strider sannolikt mot dataskyddslagen. Uppgifter om funktionsnedsättning är hälsouppgifter och utgör känsliga personuppgifter. Det saknas rättslig grund. Det saknas proportionalitetsbedömning. Och eftersom ändamålet – statistiska analyser på gruppnivå – kan uppnås utan att individer är identifierbara strider kravet mot principen om uppgiftsminimering.
Det finns ett problem som juridiken inte kan fånga men som vi ser varje dag: registreringen skulle inte bygga på medicinska diagnoser utan på pedagogiska uppskattningar från vår personal. Och våra deltagare vill inte definieras av sina diagnoser. Som en deltagare uttryckte det: ”vi är inte våra diagnoser.” Att göra registrering av känsliga personuppgifter till ett villkor för att ens kunna studera är en kränkning av integriteten som går tvärs emot folkbildningens grundsyn.
Vi förstår behovet av uppföljning. Men uppföljning kan utformas på sätt som inte kränker integriteten och inte stänger ute de deltagare folkbildningen är till för. Den får inte heller hämma vår utvecklings- och innovationsförmåga.
Sverige har allt fler som mår dåligt och inte klarar skolan. Samtidigt genomgår vi en av de mest genomgripande samhällsomvandlingarna i modern tid. Fler människor kommer att behöva hitta nya vägar in i arbetslivet – och ibland tillbaka till livet. Folkhögskolan har grunden, friheten och den pedagogiska övertygelsen att möta den utmaningen. Men bara om regelverket möjliggör det.
Vi på Bona har lämnat ett formellt remissvar till Folkbildningsrådet och kompletterat det med en extern juridisk bedömning av dataskyddsfrågan. Vi delar också den kritik som framförs av Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO, och ansluter oss till deras ställningstaganden. Vi kommer att fortsätta driva de här frågorna – för våra deltagares skull och för folkbildningens.
Tack till Altinget och Vi lärare som har publicerat vår debattartikel: Läs debattartikeln här
Anneli Dahlqvist, rektor Bona folkhögskola