Välj en sida

Under våren har personalen som sagt jobbat i studiegrupper med tre teman: neuropsykiatri, digitalisering och temaarbete. Varje grupp har haft stor frihet i hur de tar sig an varje tema, och vi har träffats i flera hel- och halvdagar under våren för att diskutera. Som en grande finale åkte vi till Tuzla i Bosnien och Hercegovina där vi, bland annat, redovisade vårens arbete i tvärgrupper.

Många framsteg har gjorts på det digitala området. Vi tycks ha införlivat flera nya verktyg så till den milda grad att vi glömt bort att vi gjort det! Det är ett gott tecken att det känns så naturligt för oss. Vi är sugna på att fortsätta det här arbetet och pratade bland annat om att använda digitala verktyg för att knyta nya kontakter ute i världen och hur man kan använda appar i undervisningen.

Vad gäller det neuropsykiatriska så pratade vi en hel del om det konkreta – om vad vi gör och vad vi kan göra i praktiken. Här lyfte flera fram facebookgrupper som ett bra sätt att utbyta tips och erfarenheter, även om det kan vara utmanande att hitta tiden för att läsa allt intressant som skrivs.

Vad gäller temaarbete som metod, så kan vi bli bättre på att definiera vad det är för något, och hur det beror på sammanhanget. Temaarbetet kan variera mycket beroende på vilken kurs det handlar om. Här gäller det att hitta en bra balans mellan att sträva efter en definition, samtidigt som det behöver vara tillräckligt öppet.

Under hösten fortsätter digitaliseringen att vara ett viktigt tema, och vi kommer att lägga fokus på språk. Många på skolan har inte svenska som modersmål, och det kan vi bli bättre på att hantera. Här tänker vi att svenska inte är det enda språket som kommer att pratas på arbetsplatser i Sverige. Därför är det minst lika viktigt att svensktalande lär sig att handskas med till exempel engelska och arabiska, som att alla kan hantera svenska.

Allt detta pratade vi om i Tuzla. Men det var såklart inte allt vi gjorde där. Stefan sa till exempel att “alldeles särskilt kommer vi att minnas dagen då vi rofyllt flöt omkring i den ettersalta badsjön, under ihärdiga böneutrop från den närliggande moskén”. Och faktum är att staden har fått sitt namn från det turkiska ordet för salt. Så nu fick vi lära oss ett turkiskt ord när vi var i Bosnien och Hercegovina också. Och det är ju faktiskt inget konstigt med det.