Välj en sida

Bloggen

“Varför frågar du inte om diagnos?”

“Varför frågar du inte om diagnos?”

AST, ASD, autism, ADD, ADHD, Aspergers syndrom… Det finns otaliga psykiatriska diagnoser och det är inte alltid lätt att hänga med. Särskilt inte eftersom de förändras. För i takt med att vi förstår mer om hur människor och hjärnor fungerar, så ändras givetvis även diagnoserna. Här på Bona pratar vi framför allt om ADHD/ADD och AST (autismspektrumtillstånd).

Men.

Människan går alltid först. Deltagaren bestämmer, tillsammans med oss, vad som är rätt väg att gå. Det gäller oavsett om det finns diagnoser med i bilden eller inte.

– Ofta när vi gör intervjuer med ungdomar som kanske ska börja här så får jag frågan “varför frågar du inte om diagnos?”. Men det är inte intressant i det skedet. Det är människan jag vill åt. Diagnosen kan komma senare.

Det säger vår lärare Mats Kindell som har nästan 20 års erfarenhet av att arbeta med personer med funktionsvariationer. I 8 år har han varit på Bona och jobbar bland annat med Allmän kurs för personer med funktionsvariationer.

– Alla deltagare har olika bakgrund, så det är väldigt viktigt med tydlighet och struktur. Efterhand vi lär känna varandra hittar vi varje deltagares eget inlärningssätt vilket ger frihet såväl till deltagaren som läraren, säger Mats.

– En sådan flexibilitet går att ha på folkhögskola, men det kan vara betydligt svårare i grundskolan. Har du en funktionsvariation så kan det vara väldigt tufft där. Med riktig otur så kan du hamna ensam i en källarlokal, nämner Mats som ett exempel.

Då är det självklart inte lätt att utvecklas, och deltagarna kommer också till Bona med väldigt skilda erfarenheter. Här får alla vara som man är och då blir det lättare att utvecklas, inte minst socialt. Det är det som gör jobbet både roligt och spännande.

– Det här är ett väldigt spännande yrke. Den ena dagen är aldrig den andra lik, avslutar Mats.

Livets gåtor i en håv

Livets gåtor i en håv

Vi jobbar ju ofta med teman här på Bona, och det kan vara allting från småsaker som en kopp kaffe till stora ämnen. Under våren har vi arbetat med ett av de största ämnena som finns, nämligen livet!

Allmän kurs och allmän kurs för personer med funktionsvariationer har under några veckor varvat praktiska och teoretiska moment om livet. Framför allt har vi tittat på tre saker: klimatförändringar, ekosystem och något som heter metamorfa livscykler. Det handlar om djur som förändrar sin form under livet, som fjärilen som går från ägg, till larv, till puppa och sedan fullvuxen fjäril.

Vi har faktiskt haft några fjärilar hos oss och följt deras väg från larver…

…till vuxna fjärilar. På vår Instagram finns fler bilder på när vi släpper ut dem i det fria.

Vi åkte också ut till Staffanstorp naturreservat strax utanför Motala – ett bra ställe för att studera livet. Här kryllar av små ekosystem att titta på, bland annat genom att håva i sjöarna. Arter med metamorfa livscykler fanns det gott om och vi såg bland annat trollsländelarv, dagsländelarv och sumpsnäcka.

Om du är intresserad av naturen och inte varit där, så rekommenderar vi ett besök!


Debattartikel för studiestartsstödet

Debattartikel för studiestartsstödet

I förra bloggposten pratade vi med Salamawit som 2017 var en av de första i Sverige att studera med det nya studiestartsstödet. Nu vill regeringen ta bort stödet, trots att det har fått tusentals att börja studera. Vi tycker att detta är helt fel och undrar vad beslutet grundas på i en debattartikel i ETC.

Vi tror att en orsak är att stödet inte har använts så mycket som det var tänkt. Det beror i sin tur på att många kommuner inte har samverkat med folkhögskolorna, trots lagen om studiestartsstöd.

Läs hela debattartikeln här: Lägg inte ned studiestartsstödet.

Från kvinnokursen till första jobbet

Från kvinnokursen till första jobbet

För två år sedan kom ett nytt stöd för studerande i Sverige: studiestartsstödet. Den ger vissa arbetslösa rätt till ekonomiskt stöd för att börja studera, för att slippa ta lån. Vi anammade det snabbt och våra deltagare var faktiskt bland de första i Sverige att få stödet. I bloggen skrev vi om en av dem – Selamawit från Eritrea. Hon valde att gå kvinnokursen och nu är hon nästan klar.

– När jag kom till Sverige så hade jag läst sex år i grundskola och jag ville studera mer. Både för att bli bättre på svenska och för att kunna få ett jobb. Min svenska har blivit mycket bättre och jag har lärt mig annat också: lagar, regler, familjeliv och kultur och jag känner till mina rättigheter i samhället, på skolan och i jobbet. Och skyldigheter. Det har varit jättebra!

Medan Selamawit läst på Bona har hon hela tiden sökt jobb, men aldrig lyckats få något – förrän nu.
– Ja, med lite hjälp från Marie så har jag äntligen fått ett jobb som personlig assistent, säger Selamawit och skiner upp i ett leende.

– Jag är så nöjd med min tid på Bona. Och jag är väldigt tacksam för vad Marie har gjort.

 

 

Dags att testa brusreducerande hörlurar

Dags att testa brusreducerande hörlurar

Många av oss har svårt att koncentrera sig när det är mycket ljud runtomkring. Lyckligtvis finns det gott om grupprum och avskilda utrymmen där det finns lugn och ro. Men det är inte alltid lätt att hitta bra utrymmen för alla.

Detta hade vår mattelärare Hannes Runheim i bakhuvudet när han stötte på brusreducerande hörlurar. De ser ut som vanliga hörlurar, men fungerar också som hörselkåpor – fast mycket bättre. Inuti hörlurarna sitter det nämligen avancerad teknik som anpassar ljuddämpningen efter omgivningen, vilket gör att det blir nästan helt knäpptyst.

Brusreducerande hörlurar kostar mellan 1000 och 4000 kr, beroende på vad man är ute efter. Det är mycket pengar, men kanske kan det löna sig i längden?

– Det slog mig att brusreducerande hörlurar kan vara en mer kostnadseffektiv lösning än att försöka fixa fler utrymmen på skolan. Det borde det i alla fall vara om fungerar så bra som det påstås, säger Hannes.

Och gör de det? Ja, det ska vi ta reda på! Vi började med att köpa två olika modeller som fungerade väldigt bra för vissa deltagare och behov. Därför sökte vi och fick pengar hos Specialpedagogiska skolmyndigheten för att köpa in fler hörlurar. Nu ska fler deltagare testa och utvärdera och så får vi se hur det faller ut.

– Det är inte för alla. Tystnaden är lite speciell och kan kännas obehaglig för vissa. Jag mådde själv lite illa när jag provade en marknadsledande modell, medan andra tyckte att de fungerade jättebra. Vi får prova oss fram.

Man vet inte förrän man testar helt enkelt, som Hannes pratade om i en tidigare bloggpost. Och när vi vet mer så skriver vi här i bloggen igen.

Till sist, lite kuriosa om själva tekniken. Principen bakom brusreducerande hörlurar är nämligen lite lustig. De tar bort ljud genom att spela mer ljud! Man kan säga att hörlurarna spelar upp ljud som är motsatsen till omgivningens buller, och då fasar ljuden ut varandra så att det blir tyst. Man kan tro att detta är ett nytt tekniskt framsteg, men de användes faktiskt redan på 1950-talet i flygindustrin. Du kan läsa mer om tekniken på Wikipedia.

Digitalisera med handling, inte ord

Digitalisera med handling, inte ord

När ny teknik diskuteras är det förvånansvärt ofta som det blir en kamp mellan två läger. På en sidan finns pessimisterna som menar att all teknik är farlig för våra hjärnor, våra barn och vårt kulturliv. På andra sidan står optimisterna som tror att tekniken kommer att komma med lösningarna på alla samhällets problem.

Sådana diskussioner leder sällan till annat än dålig stämning. Det som däremot leder till någonting, är att testa tekniken själv. Så tänker i varje fall Hannes Runheim, som varit mattelärare hos oss i sju år.

– Det är lätt att tycka massa saker. Men det är i själva upplevelsen som vi verkligen förstår tekniken. När du eller deltagarna provar så hittar du både brister och möjligheter, och får idéer om hur det kan användas för undervisningen – eller inte. Alla organisationer behöver ägna sig åt sådan forskning och utveckling. Ibland går det bra, ibland inte. Men man måste göra det. Annars kommer man aldrig framåt, menar Hannes.

Alla organisationer behöver ägna sig åt sådan forskning och utveckling. Ibland går det bra, ibland inte. Men man måste göra det. Annars kommer man aldrig framåt.

Ett exempel är smartklockorna som vi börjat använda här. Det är en slags armbandsklocka som är kopplad till en smartphone så att vi inte behöver ta upp telefonen för att t.ex svara på samtal och SMS. “Jaha, men då kan man ju lika gärna plocka upp telefonen? Helt onödigt!”, tänker pessimisten. Men vi som har testat vet bättre än så.

– Mina deltagare vill ofta sitta avskilt för att kunna koncentrera sig. Förut fick jag gå runt och kolla till dem, tills vi kom på att de kunde skicka SMS till mig när de behövde hjälp. Problemet var att jag missade dem ibland och det var omständligt att plocka upp telefonen hela tiden. Men med smartklockan så missar jag sällan några SMS, jag ser direkt vem som behöver hjälp och var jag behöver gå. Det funkar jättebra. Sedan blir det viktigare att även gå till de deltagare som inte behöver så mycket stöd. Vi får absolut inte tappa kontakten med varandra, säger Hannes.

Här på Bona avsätter vi resurser för att lärare ska kunna prova sig fram med digitalisering. Så är det inte på alla skolor, och då blir det givetvis svårare att arbeta så här.

– En lärare i den situationen kan bli rädd för att göra fel – för att slösa med skolans pengar. Där tror jag det är viktigt att börja i liten skala. Det kan räcka med att testa på två deltagare för att veta om det fungerar. Då får du positiv feedback och lite mer självförtroende, för att fortsätta bygga vidare på det.

Vilka tar sig till riksdagen?

Vilka tar sig till riksdagen?

Kvinnokursen har precis kommit tillbaka från en studieresa till riksdagen i Stockholm. Där fick vi en egen guidning av Johan Andersson (S) från Motala tillsammans med Erica Nådin (S), som pratade om hur arbetet i riksdagen går till. Vi passade på att fråga hur en gör för att sitta i riksdagen.

I grund och botten handlar det om att engagera sig i ett politiskt parti och att vinna människors förtroende, menar de. Ser man bakåt i tiden så är det främst män som gjort det, men så är det inte längre.

Idag är 48% av riksdagsledamöterna kvinnor, jämfört med ungefär 20% i början av 1970-talet. Det är också allt fler riksdagsledamöter med utländsk bakgrund: sedan förra valet har den siffran gått från 8% till 12%.

Det samma gäller för unga människor. Erica som guidade oss runt riksdagen är bara 24 år, vilket gör henne till en av de yngsta i riksdagen. Så visst finns det utrymme för annat än vita medelålders män i riksdagen (även om det kan bli bättre).

Det har knappast hänt av sig självt. Många har kämpat för att det ska bli så. På gruppbilden är vi i kvinnorummet i riksdagshuset där det finns porträttbilder på Kerstin Hesselgren (första kvinnliga riksdagsledamoten 1921), Karin Kock (första kvinnliga statsrådet 1947), Karin Söder (första kvinnliga utrikesministern 1976) och Ingegerd Troedsson (första kvinnliga talmannen 1991).

Vem vet, kanske kommer någon av oss få en porträttbild i riksdagen i framtiden?


Johan skrev om vårt besök på sin Facebook.

Välkommen till årsstämma!

Välkommen till årsstämma!

Nu är det dags för Bonas 150 ägare att återigen träffas på årsstämma.

  • Tid: söndag 28 april, 12.00. Stämman inleds 13.30.
  • Plats: Bona folkhögskola, Svarta gatan 1, Motala
Anmälan & nomineringar

Anmäl dig genom att maila info@bona.nu senast 21 april. Nomineringar till styrelsen mailar du till valberedningens sammankallade Nicke Bremer: nickebremer@gmail.com.

Tider & dagordning

Klockan 12.00 börjar vi med enkel förtäring och sång från vår nya körskola. Därefter föreläser Annika Lillemets om basinkomst med exempel från andra länder.

Klockan 13.30 inleds föreningsstämman.

Dagordning

1. Stämmans öppnande
2. Val av ordförande för stämman
3. Upprättande och godkännande av röstlängd
4. Val av en justerare
5. Prövning om stämman blivit behörigen sammankallad
6. Behandling av årsredovisning och revisionsberättelse
7. Beslut
– a. om fastställande av resultaträkningen och balansräkningen
– b. om dispositioner av föreningens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen
– c. om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna
8. Val av styrelseordförande, styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och revisorer
9. Val av valberedning
10. Förslag från styrelsen
11. Stämmans avslutning

 

Dokument
Garo intervjuad i radio

Garo intervjuad i radio

Idrott kan vara en väldigt bra väg in i ett samhälle. Östergötlands idrottsförbund har pratat en hel del om det, och nu har vår vaktmästare och hjälplärare intervjuats i P4 Östergötland om hur basket var viktigt för honom. Han passade på att säga att teater, musik och andra intressen kan fungera precis lika bra.

Lyssna på reportaget här och läsa ännu mer om Garo hos Östergötlands idrottsförbund.

Precis som att Garo har tagit till sig av svenska ord och seder, så vill vi på Bona ta till oss av hans ord och seder. Vi ska väl alla ta till oss av varandra, tänker vi. Därför har vi jobbat med interkulturell pedagogik och etnisk maktordning som tema, vilket handlar om just det.

Vi tror inte att man måste skydda någon slags “svenskhet”. Det gäller att möta framtiden och blanda! En början kanske kan vara att lära sig några arabiska ord? Det är ju trots allt det näst största språket i Sverige.

اتمنى لك يوما طيبا

Varje deltagare ska känna sig sedd

Varje deltagare ska känna sig sedd

Fia, eller Sofia Fransson som hon egentligen heter, har jobbat i nästan alla kurser här på Bona. Hon är lärarassistent, vilket innebär att hon är där som deltagarna behöver henne. Det kan handla om lite allt möjligt. Bland annat ringer hon varje morgon några deltagare som behöver en liten extra push för att ta sig till skolan.

– Kanske blir man inte alltid jätteglad av att bli väckt på morgonen, men jag vet att de kommer att tacka mig sedan. Det har faktiskt alla gjort! Jag vet att jag är uppskattad, skrattar Fia.

Fia håller i egna lektioner också. Hon har tillvalet Körkortsteori en gång i veckan, ett temapass i studieförberedande allmän kurs och håller en kurs i arbetsliv på kvinnokursen. Där har hon stor nytta av sina tidigare arbetslivserfarenheter från skolkök och eget företagande i byggbranschen.

– Men jag tror att det viktigaste jag gör är att se till så att varenda deltagare blir sedd. Att nå människor. Jag har ett nästan helt individuellt system för varje deltagare för att hålla kontakten med dem. Och det är så himla roligt när deltagare kommer till mig och säger “jag har hört att du är bra att prata med om man är ledsen”. Det värmer, verkligen.

– För mig är målet att vi ska ha starka deltagare som går ut härifrån. Människor som vågar tala för sig, och säga vad man tycker inför andra människor. Då kan man föra det vidare det till sina egna barn, barnbarn eller andra barn.

Under sina sju år på Bona har hon sett en hel förändringar, särskilt de senaste åren.

– Det har hänt väldigt mycket sista åren som jag är glad över. Vi jobbar mer med digitalisering, och det har vi pushats till att våga göra tillsammans. Jag tycker också det är mer dialog i personalen. Man har fått upp ögonen för hur man är och funkar gentemot andra människor. Detta har vår rektor Anneli bidragit mycket till, menar Fia.

– Jag älskar faktiskt mitt jobb, på riktigt. Här kan alla vara som man är, så länge som man inte skadar någon annan. Många hittar en trygghet här, även de som aldrig gjort det förut. Man får ha vilken bakgrund som helst och se ut hur som helst.

Det låter som en solskenshistoria allt det här, men det är så jag känner!

Kategorier