Välj en sida

Bloggen

Vad gör du till hösten?

Vad gör du till hösten?

Går du redan och funderar på vad du vill göra till hösten? Vill du ta ett år för att lära dig teater och få en hel del personlig utveckling på köpet? Sök Teaterkursen fram till 1 april. Kanske har du ett skrivprojekt som du vill sätta fart på? Textlabbet tar emot din ansökan fram till 15 april.

Är du snarare sugen på att lära dig mer om socialism utifrån Marx idéer? Socialism idag kan du söka till fram till kursstarten i augusti.

Många av våra kurser har öppen ansökan, så att du kan söka dem närsomhelst. Om du vill lära dig sjunga i vår nya körskola eller bli snällare mot din kropp i yogakursen, så är ansökan alltid öppen. Detta gäller även alla våra allmänna kurser.

När du ansöker, glöm inte att:

  • Skriva in hela ditt personnummer med år, månad, datum och de fyra sista siffrorna.
  • Vi kommunicerar helst via mail, så dubbelkolla att mailadressen stämmer.
  • Det personliga brevet är viktigt: presentera dig själv kort, och förklara varför du vill gå kursen.
  • För distankurser: skicka med ett personbevis. Det beställer du hos Skatteverket.
  • För Textlabbet: glöm inte att skicka med en text som du har skrivit.

Har du några frågor? Hör av dig! Vi finns här för dig.

Vi fortsätter att debattera

Vi fortsätter att debattera

För några veckor sedan skrev vi en debattartikel i Dagens Samhälle som handlade om ett nytt register som SCB och Folkbildningsrådet tar fram. Den innebär att vi folkhögskolor ska skicka uppgifter om vem som har vilken funktionsvariation, utan att personen i fråga har tillfrågats. Vårt initiativ uppmärksammades bland annat i tvåolika artiklar i Aftonbladet, i P4 Öst och i Corren. Hittills har vi också fått in runt 150 underskrifter på vår namninsamling mot registret.

Alla reaktioner var inte positiva. Folkbildningsrådet skrev en replik och en annan replik kom från representanter från funktionshinderrörelsen. Man menar att registret behövs för att förbättra folkhögskolornas verksamhet och för att skapa bättre villkor för människor med funktionsvariationer. Vi håller inte med, och du kan läsa vårt bemötande i vår slutreplik.

En sak man inte ska glömma är att det är vi på folkhögskolorna som får göra “smutsgörat” här. Det går inte att rationalisera bort att när vi väl har skrivit in de här uppgifterna så är det vi som bär ansvaret för att de finns. Och det är ingen trevlig insikt att bära på. Nu inväntar vi besked från Folkbildningsrådet om hur de kommer att agera i framtiden i den här frågan. Vi håller er uppdaterade här i bloggen!

Made by Bona

Made by Bona

I verkstaden tillverkar våra deltagare saker hela tiden, men i veckan var det personalens tur. Vi samlades tillsammans under en eftermiddag och tillverkade saker till personalrummet. Mycket lyckat, tyckte vi, så det här kommer vi göra om! Fler bilder hittar du på vår Instagram.

Vi vägrar registrera funktionsnedsättning

Vi vägrar registrera funktionsnedsättning

Idag publiceras en debattartikel som vi har skrivit ihop med andra folkhögskolor i Östergötland. Det handlar om ett nytt register där alla folkhögskolors deltagare med funktionsnedsättning ska registreras, med personnummer. Vi anser att detta kränker den personliga integriteten och skapar onödiga risker för hur sådana uppgifter kan användas i framtiden. Vi menar också att registret är onödigt, eftersom det fram tills nu har fungerat bra med anonym gruppstatistik.

Håller du med? Skriv gärna på vår namninsamling!

Du kan läsa mer om detaljerna i debattartikeln, men här vill vi passa på att skriva mer om den känslomässiga delen. Vi som ser folkbildningen som en förkämpe för demokrati och integritet blev nämligen djupt chockerade av detta. Ledsna, förbannade. Plötsligt uppmanades vi att lämna bort känsliga personuppgifter om våra deltagare till Statistiska Centralbyrån, och snabbt skulle det gå. Vi visste inte bakgrunden till beslutet, eftersom de organisationer som representerar oss hade godkänt detta utan att diskutera saken med oss. Vi visste inte om vi var tvungna att göra detta eller om det var frivilligt. Nej, vi förstod inte ens vad det skulle vara bra för.

Vissa reagerade genom att lyda och inte tänka så mycket på saken. De “gjorde bara sitt jobb”. Vi känner alla till attityden. Den bidrog till exempel till att nazismen växte sig stark på 30-talet. Idag, när alla kan se hur humanismen och solidariteten allt oftare får ge vika för främlingsfientlighet och rädsla, så får vi inte glömma det. Det värsta kan faktiskt hända och vi måste våga vara jobbiga och obekväma för att förhindra det.

Våga vägra! Kränk inte era deltagare utan anledning. Skicka inte in uppgifter till SCB.

Läs hela debattartikeln här. Skriv gärna på vår namninsamling och dela vår inlägg på Facebook och Twitter. Har uppmärksammats av bl.a Aftonbladet (1, 2), P4, Corren, Tidningen FolkhögskolanSkolporten, FUB, Funktionsrätt och Människor mot rasism

Vårens nio tillvalsämnen

Vårens nio tillvalsämnen

Här på Bona kan alla deltagare välja ett tillvalsämne som man läser en gång i veckan, utöver den vanliga undervisningen. Det kan vara en nyttig variation att syssla med ett annat ämne och inte minst att träffa andra människor. Dessutom varierar tillvalsämnena varje termin, så att deltagarna kan bredda sig ännu mer.

Under våren har vi 9 olika tillvalsämnen att välja mellan:

Måleri: här lär vi oss att teckna och rita av saker verklighetstroget, använda färger, måla och ställer till sist ut våra verk.

Skapa är tillvalet där vi  skapar på en mängd olika sätt, med bland annat gips, lera och tygmålning.

Snickeri handlar om att gå från tanke till färdig träsak med hjälp av både moderna och traditionella verktyg.

Körkortsteori: för dig som ska börja eller redan har börjat övningsköra. Vi går igenom alla grunder för att kunna köra bil.

Gym är tillvalet för att bättra på konditionen och humöret genom att på gym, där vi går igenom både maskiner och övningar.

Musik handlar om att våga prova på att spela instrument, sjunga och allt annat som hör musik till.

Spanska är ett språk som pratas av miljontals människor i världen, och kanske vill du vara en av dem?

Teknik handlar om att skapa och modifiera ritningar av maskiner i programmet IronCAD, skriva ut med 3D-skrivare och flyga drönare.

Yoga är för dig som vill bli starkare i kropp och sinne med hjälp av en grundläggande yoga som är enkel att utföra. Se även vår grundkurs i yoga.

Har du förslag på andra tillval till framtiden? Hör av dig så kan vi prata vidare!

Julavslutning och camarada

Julavslutning och camarada

Nu har det blivit dags att avsluta terminen här på Bona. I förrgår hade vi julavslutning och på bilden ser du hur deltagare och personal sjöng och spelade Kents låt Sverige, Sverige älskade vän och julklassikerna Stilla natt och Tänd ett ljus.

Det blev en väldigt fin stämning, och det blev inte sämre av rektor Annelis tal om kamratskap. Ordet kommer från spanskans “camarada” som ungefär betyder “de som bor ihop”. Och det är ju precis det som vi gjort en tid nu. Anneli menade att vi inte är någonting utan varandra – att vi utvecklar vår självkännedom i relation till andras feedback och reflektioner.

Det är ju bland annat därför som vi tror så mycket på att göra saker tillsammans här på Bona.

– En god kamrat kan ge dig något som du kanske har förlorat – ditt leende, ditt hopp, ditt mod, sa Anneli.

Nästa termin börjar 2 januari kl 10.00 och vi hoppas att du får en lugn jul och ett fint nyår tills dess.

Senaste Bonasignalen är här

Senaste Bonasignalen är här

I senaste numret av Bonasignalen välkomnar vi våra nya lärare Said och Vin och skriver om digitalisering och framtid i skolan. Är det så att vi folkhögskolor ligger bättre till för en digitaliserad framtid än vad andra skolformer gör? Det skriver vår rektor Anneli om och hittar positiva exempel i en ny rapport från tankesmedjan Futurion.

Läs senaste numret här och prenumerera här.

 

 

Om digitalisering och lärande

Om digitalisering och lärande

Här på Bona anstränger vi oss för att förstå digitalisering och hur vi ska tänka för att på bästa sätt rusta deltagarna för framtida studier och arbete. Vi har återigen träffat Troed Troedson under en fartfull fortbildningsdag.

För Troed är det helt tydligt: de flesta skolor tänker fel om digitalisering av lärande. Det grundar sig i att man sällan skiljer på lärande och utbildningsväsende. Lärande är något djupt mänskligt som kan ske i princip överallt och hela tiden. Utbildningsväsendet däremot, är så att säga konstgjort. Det är en struktur som vi har byggt för att stötta lärandet.

Men när skolor digitaliserar så försöker de att pressa in det digitala i den gamla strukturen. Skolor tar in plattor och datorer, streamar lektioner från klassrummet, använder digitala verktyg för scheman och så vidare. Men det har väldigt lite med själva lärandet att göra. Digitaliseringen har nämligen redan förändrat lärandet, och Troed pratar om tre aspekter:

1. Kunskapsgapet har minskat mellan de som kan och inte kan. Du behöver inte kunna språk om du använder hörlurar som direkt översätter språket (som Google Pixel Buds, t.ex).

2. Logistiken har minskat. För att lära dig måste du inte ta dig till skolan, eller få posten att leverera böcker. Det kan gå lika bra att sitta vid datorn.

3. Motivationsavstånden krymper också. Vi behöver inte vänta i månader eller år på att få betyg eller examen. I ett digitalt sammanhang får du feedback direkt och kan motiveras av det.

Det är genomgripande förändringar, som skolorna måste ta på allvar. Det är detta som de ska utgå ifrån, snarare än hur den gamla strukturen ser ut.

Om inte institutionerna ändrar på sig så kommer något annat att ta deras plats, menar Troed. Han jämför det med musikindustrin, där skivbolagens tröghet lämnade fältet öppet för Spotify att digitalisera musikindustrin.

Och Troed tror att folkbildningen har en fördel.

– Folkhögskolor, och inte minst Bona, har en väldigt levande bild av vad utbildning egentligen är bra för. Om jag får vara lite elak mot kommunala skolor och friskolor, så är de oerhört operativa. De pratar inte om vad de är bra för.

– Det handlar ju om att unga ska få bra liv. Vissa tycker kanske att det är flummigt att prata om det idag, men det är helt nödvändigt för att kunna vara en del i digitaliseringen.

– Dagen på Bona blev väldigt bra, tyckte jag. De är på hugget och det blev mycket tjafs – bra och begåvat tjafs – och jag tror att de flyttade på sig under dagen. Det var inte samma gäng som gick ut efteråt.

Ny thriller från Textlabbet

Ny thriller från Textlabbet

I veckan släpptes ännu en bok som växt fram i Textlabbet här på Bona. Boken heter Underströmmar och är en psykologisk thriller skriven av Annika Widholm, som gick Textlabbet 2013. Vi växlade några ord med henne om nya romanen och hennes tid på Bona.

När Annika började på Textlabbet hade hon redan publicerat flera böcker för barn och ungdomar. Hon hade även gått några skrivkurser, och kände att hon ville prova Textlabbet för att skriva sin första bok för vuxna.

– Det var bra med deadlines, träffar och någon att bolla manuset med. Vi skrev alla inom olika genrer och ofta kunde jag få flera förslag på en och samma text. Det var nyttigt att få lära sig att kunna ta till sig konstruktiv kritik, men utan att ändra för mycket. Berättelsen får ju inte tappa sin röst och sin kärna. Det där med att kunna ta respons på rätt sätt har jag sedan haft stor nytta av när jag arbetat med förläggare och redaktörer.

För Annika fungerade Textlabbet som en blandning av utbildning och en skrivarcirkel.
– Textlabbet var en möjlighet att träffa andra skrivande människor och få stöd i manusutvecklingen. Deltagarna delades in i mindre grupper där man sedan läste och diskuterade varandras texter.

Underströmmar handlar om Sandra som kommer till förskolan för att hämta sina båda barn och upptäcker att de inte är där. Först tror hon att det har blivit ett missförstånd, men när hon inte lyckas få tag på sin man eller någon annan som vet var hennes barn är växer paniken och hon kontaktar polisen. Gradvis går den svåra sanningen upp för henne – att hon själv på något sätt är orsak till att barnen är borta.

Läs mer om Underströmmar här.

Görbra! Superbra! Kanon!

Görbra! Superbra! Kanon!

 – Läxa? Inte kan du väl ge deltagarna läxa – vi är ju på folkhögskola!

Kollegan stirrade förskräckt på mig. Sen berättade jag hur det var. Egentligen. Jodå, deltagarna på Bona folkhögskolas Etableringskurs hade faktiskt läxa över helgen. På sätt och vis hade deltagarna själva bullat upp för det. Enstavigheten i svaren jag ofta fick i början av lektionerna gjorde att vi riskerade att stå och stampa.

 – Hur har du haft det i helgen?
 – Bra.
 – Mår du bra?
 – Ja.

Vi tar sen såklart upp massor av nya ord, vi repeterar, tränar uttal, gör charader. Men det är i klassrummets trygga famn. Vi måste gå vidare!

Jag menade att det kan kännas bra att säga nåt annat ”där ute”, nåt mer än bara ”ja”, ”nej”, ”bra” eller ”tack” när man pratar med en så kallad målspråkstalare, vilket ju oftast är lika med en person med svenska som modersmål.

Av alla de där främmande orden som pressas in i ens huvud den första tiden i Sverige så kommer bara ett pinsamt fåtal fram ur ens mun. Det är väldigt jobbigt. Särskilt när man ju är en fullvuxen människa med ett eget modersmål.

När man har tankar, idéer, erfarenheter, kunskaper och känslor som alla andra men samtidigt så svårt att formulera dem i detta nya landet. Så att den andre förstår. Och de egna barnen ska vi inte nämna. De pratar ju redan så bra svenska tycker den vuxne. Det bara bubblar fram ur dom…
Frustrationen!

Ta till exempel, sa jag och spände blicken i klassen, ta nåt som alla gör: ni går och handlar. Ni köper mat. I MATAFFÄREN. Ni vet; Coop, ICA, Willys,Netto, Lidl…
Ni är framme hos kassörskan och betalar, men det slutar alltid på samma sätt. Sista frågan är ”Vill du ha kvittot?” Vad svarar ni då? (gruppen diskuterar nu en stund på samtidig tigrinja, arabiska, kurdiska, svenska och fragment av ytterligare tre språk)

”Vi säger ja eller nej”.

 – Javisst säger jag, men nu ska ni fuska. Nu ska ni inte svara så. Ni ska byta ut det enda ordet ”ja” mot ett annat. Ni lär in det på förhand så att ni är beredda. Ni svarar med ord som bara bara de som varit hela livet – eller i alla fall många år – i Sverige säger. Så ser vi vad som händer.

Jag skriver orden på tavlan:

”Ja, toppen!”
”Ja, superbra”
”Ja, görbra!”
”Kanon!”

Efter en brasklapp om att ”görbra” inte begrips av alla i Sverige men att alla östgötar förstår precis så är vi redo. Klassen lovar att testa ett eller flera av uttrycken under helgen.

På måndag morron börjar vi med en liten rutin vi infört i klassrummet: ”heta stolen”. Någon eller några får sitta där längst fram en stund. Vi ställer frågor om nåt och den i ”heta stolen” ska svara, men bara på svenska.

Det funkar oftast bra. Det blir lite fokus. Vi fjantar oss lite teatraliskt kring stolen ibland. Jag kan knappt nudda den, den bränns! Barnsligt kan tyckas, men vi har roligt och att få skratta tillsammans är skönt.

Men idag blir det ingen het stol, vi har inte tid visar det sig. Jag kommer plötsligt ihåg att fråga om det gick bra med läxan och nästan halva klassen har vågat sig på att testa!

 – Kassörskan såg jätteglad ut när jag svarade ”toppen!” konstaterar en kvinna leende.

En kille som bor i Skänninge berättar att han träffat grannar som nu för första gången tilltalat honom på eget initiativ. Några tanter frågade honom om han trivdes i skolan.

 – Jag svarade ”superbra!” Dom slutade inte prata!

En trebarnsmamma från Mjölby tar till orda, det lyser i hennes ögon:

 – Hon i kassan frågade om jag skulle ha kvittot och ja sa ”ja, görbra!” Då var det en man som stod bakom mig närmast i kön och han hörde mig. Han började prata non-stop, ”bla-bla-bla-bla” – massor som jag inte förstod. Jag blev rädd och tänkte ”vad ska jag göra nu? Jag kan inte svara…

 – Egentligen ville jag bara springa min väg med min matvagn men det var ju väldigt roligt också, annorlunda för mig.

Vi pratar i hela klassen en stund om vad detta gav. Vi reflekterar, om vi ska prata finspråk. Alla är klara över att ett enda litet ordval ger stor effekt. Att de nu använt nåt litet ord som kanske annars inte används naturligt förrän man varit fem-sex år i Sverige.

Och att omgivningen tar det för givet. Att det var kul att prova, att det till och med kan påverka den fortsatt kommunikationen och relationen till den man kommunicerar med. Det gör nåt med självförtroendet och – tror jag – lusten att lära.

Numera, när vi hälsar på morronen i skolan och frågar hur vi mår flinar vi lite mot varann och svarar:
”Superduper-bra!”

Lars Christophersen, lärare på Bona folkhögskola

Kategorier