Välj en sida

Bloggen

Möte om radikal folkbildning på Bona

Möte om radikal folkbildning på Bona

Behöver folkbildningen mer radikala ansatser? Ja, det tror i alla fall en nybildad grupp som träffades för första gången i somras här på Bona. En av initiativtagarna är Emma Duberg som går på folkhögskollärarprogrammet på Linköpings universitet. Tillsammans med Anna Hedman startade hon Radikala Folkbildare för att kunna sätta mer fokus på antirasism, feminism och antikapitalism.

–  Många inom folkbildningen skriver redan under på detta. Men vi kände att vi ville ha ett signalord, och gå steget längre. Vi vill göra något konkret i vardagen av visionerna som finns på många håll. På vissa folkhögskolor kan det vara svårt att göra det, särskilt på egen hand. Då är det bra att organisera sig så här, säger Emma.

Därför träffades en handfull radikala folkbildare på Bona under en helg för att lära sig av varandra. Valet föll på Bona bland annat eftersom vår kombination av marxistiska och praktiska kurser stämde med deras inriktning, och eftersom vi kunde erbjuda boende i kollektivhuset.

Helgen handlade mycket om att få kraft för att driva frågor framåt, och att våga vara lite bråkig. Att få stöd och inspiration från de andra, och att backa varandra. Hur ska visionerna få mer utrymme? Hur rekryterar vi? Hur kan vi jobba långsiktigt när det finns en kortsiktig politisk styrning? Ämnena var många.

– Vi är precis i startgroparna och arbetar fortfarande fram vad vi ska bli för något. Jag ser personligen gärna att vi bygger en slags pedagogisk plattform med metoder och strukturer som kan användas av alla för att ta fram egna radikala kurser. Men vi får se hur samtalen för oss framåt.

Emma betonar också att de vill lära sig mer av erfarna folkbildare, som jobbat med de här frågorna länge. Det är särskilt viktigt nu när många snart går i pension.

Vill du veta mer? Kanske vara med på nästa träff? Kontakta Emma (emma.duberg at gmail.com) så berättar hon mer.

Feministisk kvinnoträff på Bona

Feministisk kvinnoträff på Bona

I augusti träffades ett tjugotal östgötska kvinnor på Bona för att berätta och reflektera kring hur det är vara kvinnlig politiker i ett patriarkalt samhälle. Det var Vänsterpartiet som hade lånat våra lokaler för en regional kvinnoträff. Vi ringde upp Lilibet Gustafsson som är internfeministiskt ansvarig i Vänsterpartiet i Östergötland, för att prata om hur det gick.

– Jag har velat genomföra den här dagen länge, eftersom jag tycker att det är viktigt att träffas fysiskt för att prata feminism och utbyta erfarenheter. Och inte minst för att knyta band till varandra. Nu, efter att vi har träffats, känns det som att vi är starkare och dessutom har mycket lättare att kontakta varandra och be om hjälp eller fråga om råd, säger Lilibet.

Att valet föll på Bona var egentligen inte så konstigt. Många hade redan positiva anknytningar hit, och Vänsterpartiet i Östergötland äger också andelar i den ekonomiska föreningen som är huvudman för skolan. Lokalerna passade väldigt bra för kvinnoträffen och Coopet (vårt fik) lämpade sig väl för både panelsamtal, utbildning och diskussion i smågrupper.

Kvinnoträffen var bara för de som identifierar sig som kvinnor, och det provocerade så klart en och annan man. Somliga förstår inte varför separatistiska träffar ska behövas. Och det är just därför som de behövs, menar Lilibet.

– Många män förstår fortfarande inte hur tufft det är att vara kvinna i ett patriarkalt samhälle. Och det är ännu tuffare att vara kvinnlig politiker. Vi politikerkvinnor behöver våra separatistiska träffar, för att kunna lära av varandra, och för att samtala om vår respektive situation i vardagen. Dessa träffar är dessutom en viktig del i Vänsterpartiets inre feministiska arbete, och det finns det kongressbeslut på.

– Jag skulle önska att män över lag försöker sätta sig in i hur det är att vara kvinna och aktiv politiker, genom att bara lyssna och ta in, i stället för att ifrågasätta, avslutar Lilibet.

Nya yogakursen redan fullsatt

Nya yogakursen redan fullsatt

Den här terminen har vi startat en yogakurs här på Bona: Grundkurs i medicinsk yoga och kundaliniyoga. Det har varit ett enormt intresse och kursen är faktiskt redan helt fullsatt!

På kursen jobbar vi med några av de första yogateknikerna som mänskligheten känner till, och några av de mest medicinskt effektiva teknikerna.

Läraren Helene Bergström upptäckte själv yoga när hon studerade i Stockholm 1982, och har utövat yoga sen dess. För några år sedan blev hon certifierade instruktör inom kundaliniyoga och har under senaste året även utbildat sig till intruktör i medicinsk yoga. Och nu är hon lärare på vår yogakurs.

– Detta är en kurs för alla – både nybörjare och de mer erfarna. Ibland kallar vi det för hushållsyoga eftersom det är enkelt att göra och för att det inte finns några krav på prestationer. Tvärtom så är det viktiga att du känner in din kropp och utgår från det, säger Helene.

Medicinsk yoga är etablerat inom sjukvården i Sverige idag, och effekter finns dokumenterade i forskning. Den kan vara särskilt effektiv mot åkommor såsom utbrändhet, sömnstörningar och ryggproblem. Generellt så ger yogan en mjukare kropp och ett lugnare och mer stabilt sinne.

Läs mer om kursen här.

Terminen är igång!

Terminen är igång!

Igår hade vi upprop här på Bona, så nu är terminen igång på riktigt. Men vi har haft en hel del verksamhet även under sommaren, vilket kanske inte alla känner till. Etableringskursen har pågått hela sommaren som vanligt och personalen har bildat nya studiegrupper med temat etnisk maktordning och interkulturell pedagogik.

Vi har rustat upp kollektivhuset med fler faciliteter och en mysigare gillestuga. Coopet (vårt gemensamma fik) har också snyggats till. Dessutom har det hållits en sommarkurs om progressiv folkbildning, och Vänsterpartiets östgötadistrikt har ordnat en kvinnoträff om internfeministiskt arbete här på Bona.

Vi har också skrivit en hel del i bloggen. Det har blivit två inlägg om vår Marx-kurs Socialism Idag som du kan läsa här och här. Vi skrev om Kenny som både är lokalvårdare och lärare i skapande här på Bona. Peter Ragnarsson som pratade om studiemotiverande folkhögskolekurs och Arbetsförmedlingen pratade om arbetslöshet i Motala och vikten av folkhögskolor.

Sist men inte minst fick vi höra att en av deltagarna i Textlabbet snart ska ge ut sin egen bok, precis enligt hennes plan som hon satte upp 2015.

Vi har också en del goda nyheter som vi kommer att berätta mer om här i bloggen framöver!

Arbetsförmedlingen hjärta Bona

Arbetsförmedlingen hjärta Bona

För oss på Bona är det självklart att alla som vill ska få chansen att utbilda sig. Arbetsförmedlingen har en liknande inställning, och ser gärna att utbildningsnivån i Motala höjs. Och där spelar vi en viktig roll.

– Möjlighet att erbjuda alternativa inlärningsmetoder och trygghet att läsa inom ramen för en folkhögskola är ett behov vi ser och efterfrågar, säger Jelena Maric som är sektionschef på Arbetsförmedlingen.

Det gäller inte minst för de som är födda utanför Sverige. 32% av dem är arbetslösa (maj 2018) vilket är en rejäl minskning från året innan när siffran var 37%. Men det är ändå högt om vi jämför med resten av landet. För Östergötland är siffran 26% och för hela Sverige är den 20%.

Även utbildningsnivån är lägre i Motala. 53% av de från andra länder har läst mindre än gymnasienivå, jämfört med 49% i Östergötland och 45% i Sverige (juni 2018). Och här bidrar vi som folkhögskola väldigt konkret till att höja de siffrorna.

Ungefär en tredjedel av oss på Bona är födda i något annat land och då kan utbildning vara mycket viktigt, som Jelena Maric på Arbetsförmedlingen är inne på:

– Utbildning (inte minst i svenska språket) har gång på gång visat sig vara en viktig del i etableringsprocessen och underlättar betydligt vid vidare utbildning och i arbetssökandet.

Det finns också annat som är minst lika viktigt. På Bona är det många som hittar sammanhang och vänner. Att få vistas i en tillåtande miljö för att prova nya kunskaper, få hjälp med vardagliga ting, och att inspireras inför framtiden. Sådana saker kan vara helt avgörande för att etablera sig i samhället. Vill man ändra på statistiken behövs en helhetssyn. Vi tycker att det är väldigt positivt att Arbetsförmedlingen har en förståelse för detta.

Foto från Arbetsförmedlingens pressbilder

Vardagssocialism finns överallt

Vardagssocialism finns överallt

Vi pratade tidigare med Thomas Holmgren som är lärare på Socialism idag? Marx, politik och ekonomi. Då konstaterades att visioner och utopier ofta saknas i dagens politik, vilket gör det svårt att orientera sig. Vi lockas till att se oss mer som fristående individer än som en del i något större, eftersom individualismen genomsyrar samhället på många håll idag.

– På kursen blir det ofta diskussioner om begreppet alienation. Det handlar om hur vi människor formas av omständigheterna vi lever i, hur ens tankar och idéer kommer någonstans ifrån. Marx menade bland annat att lönearbetet främliggör oss från oss själva eftersom vi inte kan göra det vi själva vill göra. Vissa deltagare håller med om det helt och hållet, medan andra ser arbetet som en form av personlig utveckling, säger Thomas. Det leder in honom på begreppet klass.

– Klass är en viktig sak för att förstå samhällsutvecklingen. Det handlar egentligen inte om individer, utan om vad vi gör och vad vi är tillsammans. Vad vi kan åstadkomma, och vad vi utsätts för. Men det har blivit svårare att se sig själv som en del i en klass.

Thomas tar ett exempel från Maktutredningen och arbetarstaden Katrineholm. På 40-talet frågades industriarbetare om vilken klass de tillhörde och vem som bestämde. Då svarade de flesta att “jag är arbetarklass och det är vi som bestämmer”. På 80-talet gjordes samma sak, men då var det inte ens hälften som såg sig som arbetarklass, och vem som bestämde var betydligt mer oklart.

– Jag menar inte att allt var bättre förr, för det var det ju inte. Jag är dessutom en av de som tycker att vänstern behöver göra upp med sin historia och kopplingen till Sovjet som var så långt från socialism som man kan komma.

Nej, Thomas pratar hellre om folkrörelser, World Social Forum och arbetarkooperativet Mondragon i Baskien som bra exempel på socialism. Men han lyfter också fram något som han kallar för vardagssocialism.

– Så fort en delar på saker, hjälper varandra, och samarbetar så gör man en slags vardagssocialism. Det finns överallt i de flesta familjer och samhällen. Men vardagskapitalism – konkurrens, tävlan och vinnaren-tar-allt – ja det är betydligt ovanligare i vardagen. Och tur är väl det, säger Thomas.

Vill du lära dig mer om Marx? Socialism idag? Marx, politik och ekonomi är en distanskurs på halvtid som är studiemedelsberättigande. Ansökan öppen fram till 27 augusti när kursen börjar.

Bokdebut från Bona-deltagare

Bokdebut från Bona-deltagare

Sommaren 2015 skulle Nina Källmodin egentligen gå tillbaka till jobbet som journalist efter att ha varit hemma med barn. Men så blev det inte. Istället gick hon Textlabbet här på Bona och satte dessutom upp ett modigt mål: Innan 2020 skulle ett förlag ha gett ut hennes bok.

– För första gången någonsin kunde jag skriva skönlitteratur på heltid, och under några intensiva höstmånader jobbade jag med det manus som nu har blivit min debutbok. Det var en aha-upplevelse att få ta del av andras läsning av texten. Idag har jag fortfarande några trogna skrivarkompisar kvar från tiden på Textlabbet, och det händer titt som tätt att vi skickar texter mellan varandra som vi vill ha synpunkter på, säger Nina.

Och Nina nådde faktiskt sitt mål också. I september ges boken Den som står dig närmast ut på förlaget Winai Books. Enligt baksidestexten är det “en stark roman som blottlägger det vi kanske inte vill se: att gränsen mellan god och ond ibland är så tunn att den brister på ett ögonblick”.

Under hela processen sedan 2015 har hon skrivit en blogg som samlar reflektioner om både framsteg och bakslag under årens lopp. Där hittar du även ett tiotal inlägg från hennes tid här på Textlabbet.

Om du är lika nyfiken som vi är på boken, så kan du skriva upp dig här för att få ett mail när den släpps.

Foto: Maria G Danielsson

Vad är studiemotiverande folkhögskolekurs?

Vad är studiemotiverande folkhögskolekurs?

För den som är arbetslös och saknar gymnasieexamen så finns det en särskild väg in på en folkhögskola: studiemotiverande folkhögskolekurs. Det är en kurs för de som är minst 16 år gamla och som är inskrivna på Arbetsförmedlingen.

– Tanken är att de som inte fullgjort gymnasieskolan ska få möjlighet att under tre månaders tid uppleva hur det är att läsa in/upp gymnasiet på en folkhögskola, säger Peter Ragnarsson som är kursansvarig.

Efter tre månader väljer deltagaren om hen vill fortsätta studera, exempelvis genom att hoppa på en allmän kurs. Och det gör faktiskt de flesta här på Bona – hela 9 av 10 väljer att läsa vidare.

En sak som skiljer studiemotiverande folkhögskolekurs från andra kurser här på Bona, är att vi gör den på uppdrag av någon annan, nämligan Arbetsförmedlingen. Det innebär att deltagaren kan söka ekonomiskt stöd från dem, istället för att söka traditionellt studiemedel från CSN. Annars är kursen på många sätt lik en allmän kurs.

– Det vi gör på en vanlig allmän gymnasienivå görs på liknande sätt i en studiemotiverande folkhögskolekurs, säger Peter Ragnarsson.

Kursen söks via Arbetsförmedlingen. Läs mer om studiemotiverande folkhögskolekurs.

Den skapande lokalvårdaren Kenny

Den skapande lokalvårdaren Kenny

Kenny Wåhlin är både lokalvårdare och lärare i skapande på Bona folkhögskola.

– Och det tänker jag fortsätta med, säger Kenny om sin ovanliga yrkeskombination.

När Kenny börjar på morgonen klockan tjugo över sex vet hon direkt vad hon ska göra.

– Då städar jag. Jag har allt i huvudet, det går helt automatiskt, säger Kenny.
Men, redan medan hon städar på skolan är hon igång också i sin lärarroll:

– Medan jag städar tänker jag på saker som kan skapas med deltagarna, vad vi ska testa för nytt.
Också hemma provar Kenny nya sätt att kreera. Mycket för att det helt enkelt är kul, men också med baktanken att det sen möjligen kan vara nåt för tillvalsämnet “skapande”. Så kallas ämnet Kenny undervisar i. Ett enkelt namn utan krusiduller, lite som Kenny själv.

–  Hemma har jag till exempel provat det här med att virka handväskor av återvunna plastpåsar –  det gick jättebra, konstaterar hon.¨

Kenny började som lokalvårdare på Bona år 2 000. Fyra år senare hoppade hon in på dåvarande kvinnokursen, hjälpte till med svenskan och började med skapande där, på enbart den kursen. Sen, några år senare, utvecklades skapandet till ett tillvalsämne öppet för vem som ville, och Kenny har sett många deltagare genom åren.

– Det är speciellt roligt när någon upptäcker konstnärliga anlag hos sig själv. En kille blev helt fångad av att skulptera i lera, han blev jättebra på det och han hade aldrig sysslat med sådant innan.

Det Kenny uppskattar med tillvalet skapande är att få vara med och göra så många olika saker. Hon gillar både papier mache, att måla och att skapa nytt av gammalt. Men mest av allt gillar hon kontakten med deltagarna:

– Många uttrycker att dom tycker om att komma och jobba på ett annat vis än i övriga skolan och dessutom i en lugn miljö. Alla är glada, det blir mycket skratt och vi har kul tillsammans, säger Kenny.

Har då tillval skapande förändrats nånting genom åren? Jodå, deltagarna har alltmer själva velat bestämma vad de ska göra hellre än att utgå från Kennys förslag. Men det tänker Kenny ändra på till i höst. Hon tänker “styra” lite mer.

– Det blir ibland så att deltagarna sitter lite i de grupper de redan tillhör i sina kurser. Jag vill att vi ska jobba mer tillsammans och det tänker jag betona framöver.

När vi pratar om alla åren på skolan stannar Kenny plötsligt upp:

– Vad fort det gått! Det är ju inte klokt – kanske dags att tänka på pensionen, säger Kenny med busiga ögon.

För Kenny skojar, det märks. Hon har matlagning med kursen Teori och Praktik, skapar i skapande-tillvalet, hjälper vaktmästaren med det ena och det andra…

– Det hinns med, för det är så himla kul, säger Kenny.

Kategorier