Välj en sida

Bloggen

Arbetsförmedlingen hjärta Bona

Arbetsförmedlingen hjärta Bona

För oss på Bona är det självklart att alla som vill ska få chansen att utbilda sig. Arbetsförmedlingen har en liknande inställning, och ser gärna att utbildningsnivån i Motala höjs. Och där spelar vi en viktig roll.

– Möjlighet att erbjuda alternativa inlärningsmetoder och trygghet att läsa inom ramen för en folkhögskola är ett behov vi ser och efterfrågar, säger Jelena Maric som är sektionschef på Arbetsförmedlingen.

Det gäller inte minst för de som är födda utanför Sverige. 32% av dem är arbetslösa (maj 2018) vilket är en rejäl minskning från året innan när siffran var 37%. Men det är ändå högt om vi jämför med resten av landet. För Östergötland är siffran 26% och för hela Sverige är den 20%.

Även utbildningsnivån är lägre i Motala. 53% av de från andra länder har läst mindre än gymnasienivå, jämfört med 49% i Östergötland och 45% i Sverige (juni 2018). Och här bidrar vi som folkhögskola väldigt konkret till att höja de siffrorna.

Ungefär en tredjedel av oss på Bona är födda i något annat land och då kan utbildning vara mycket viktigt, som Jelena Maric på Arbetsförmedlingen är inne på:

– Utbildning (inte minst i svenska språket) har gång på gång visat sig vara en viktig del i etableringsprocessen och underlättar betydligt vid vidare utbildning och i arbetssökandet.

Det finns också annat som är minst lika viktigt. På Bona är det många som hittar sammanhang och vänner. Att få vistas i en tillåtande miljö för att prova nya kunskaper, få hjälp med vardagliga ting, och att inspireras inför framtiden. Sådana saker kan vara helt avgörande för att etablera sig i samhället. Vill man ändra på statistiken behövs en helhetssyn. Vi tycker att det är väldigt positivt att Arbetsförmedlingen har en förståelse för detta.

Foto från Arbetsförmedlingens pressbilder

Vardagssocialism finns överallt

Vardagssocialism finns överallt

Vi pratade tidigare med Thomas Holmgren som är lärare på Socialism idag? Marx, politik och ekonomi. Då konstaterades att visioner och utopier ofta saknas i dagens politik, vilket gör det svårt att orientera sig. Vi lockas till att se oss mer som fristående individer än som en del i något större, eftersom individualismen genomsyrar samhället på många håll idag.

– På kursen blir det ofta diskussioner om begreppet alienation. Det handlar om hur vi människor formas av omständigheterna vi lever i, hur ens tankar och idéer kommer någonstans ifrån. Marx menade bland annat att lönearbetet främliggör oss från oss själva eftersom vi inte kan göra det vi själva vill göra. Vissa deltagare håller med om det helt och hållet, medan andra ser arbetet som en form av personlig utveckling, säger Thomas. Det leder in honom på begreppet klass.

– Klass är en viktig sak för att förstå samhällsutvecklingen. Det handlar egentligen inte om individer, utan om vad vi gör och vad vi är tillsammans. Vad vi kan åstadkomma, och vad vi utsätts för. Men det har blivit svårare att se sig själv som en del i en klass.

Thomas tar ett exempel från Maktutredningen och arbetarstaden Katrineholm. På 40-talet frågades industriarbetare om vilken klass de tillhörde och vem som bestämde. Då svarade de flesta att “jag är arbetarklass och det är vi som bestämmer”. På 80-talet gjordes samma sak, men då var det inte ens hälften som såg sig som arbetarklass, och vem som bestämde var betydligt mer oklart.

– Jag menar inte att allt var bättre förr, för det var det ju inte. Jag är dessutom en av de som tycker att vänstern behöver göra upp med sin historia och kopplingen till Sovjet som var så långt från socialism som man kan komma.

Nej, Thomas pratar hellre om folkrörelser, World Social Forum och arbetarkooperativet Mondragon i Baskien som bra exempel på socialism. Men han lyfter också fram något som han kallar för vardagssocialism.

– Så fort en delar på saker, hjälper varandra, och samarbetar så gör man en slags vardagssocialism. Det finns överallt i de flesta familjer och samhällen. Men vardagskapitalism – konkurrens, tävlan och vinnaren-tar-allt – ja det är betydligt ovanligare i vardagen. Och tur är väl det, säger Thomas.

Vill du lära dig mer om Marx? Socialism idag? Marx, politik och ekonomi är en distanskurs på halvtid som är studiemedelsberättigande. Ansökan öppen fram till 27 augusti när kursen börjar.

Bokdebut från Bona-deltagare

Bokdebut från Bona-deltagare

Sommaren 2015 skulle Nina Källmodin egentligen gå tillbaka till jobbet som journalist efter att ha varit hemma med barn. Men så blev det inte. Istället gick hon Textlabbet här på Bona och satte dessutom upp ett modigt mål: Innan 2020 skulle ett förlag ha gett ut hennes bok.

– För första gången någonsin kunde jag skriva skönlitteratur på heltid, och under några intensiva höstmånader jobbade jag med det manus som nu har blivit min debutbok. Det var en aha-upplevelse att få ta del av andras läsning av texten. Idag har jag fortfarande några trogna skrivarkompisar kvar från tiden på Textlabbet, och det händer titt som tätt att vi skickar texter mellan varandra som vi vill ha synpunkter på, säger Nina.

Och Nina nådde faktiskt sitt mål också. I september ges boken Den som står dig närmast ut på förlaget Winai Books. Enligt baksidestexten är det “en stark roman som blottlägger det vi kanske inte vill se: att gränsen mellan god och ond ibland är så tunn att den brister på ett ögonblick”.

Under hela processen sedan 2015 har hon skrivit en blogg som samlar reflektioner om både framsteg och bakslag under årens lopp. Där hittar du även ett tiotal inlägg från hennes tid här på Textlabbet.

Om du är lika nyfiken som vi är på boken, så kan du skriva upp dig här för att få ett mail när den släpps.

Foto: Maria G Danielsson

Vad är studiemotiverande folkhögskolekurs?

Vad är studiemotiverande folkhögskolekurs?

För den som är arbetslös och saknar gymnasieexamen så finns det en särskild väg in på en folkhögskola: studiemotiverande folkhögskolekurs. Det är en kurs för de som är minst 16 år gamla och som är inskrivna på Arbetsförmedlingen.

– Tanken är att de som inte fullgjort gymnasieskolan ska få möjlighet att under tre månaders tid uppleva hur det är att läsa in/upp gymnasiet på en folkhögskola, säger Peter Ragnarsson som är kursansvarig.

Efter tre månader väljer deltagaren om hen vill fortsätta studera, exempelvis genom att hoppa på en allmän kurs. Och det gör faktiskt de flesta här på Bona – hela 9 av 10 väljer att läsa vidare.

En sak som skiljer studiemotiverande folkhögskolekurs från andra kurser här på Bona, är att vi gör den på uppdrag av någon annan, nämligan Arbetsförmedlingen. Det innebär att deltagaren kan söka ekonomiskt stöd från dem, istället för att söka traditionellt studiemedel från CSN. Annars är kursen på många sätt lik en allmän kurs.

– Det vi gör på en vanlig allmän gymnasienivå görs på liknande sätt i en studiemotiverande folkhögskolekurs, säger Peter Ragnarsson.

Kursen söks via Arbetsförmedlingen. Läs mer om studiemotiverande folkhögskolekurs.

Den skapande lokalvårdaren Kenny

Den skapande lokalvårdaren Kenny

Kenny Wåhlin är både lokalvårdare och lärare i skapande på Bona folkhögskola.

– Och det tänker jag fortsätta med, säger Kenny om sin ovanliga yrkeskombination.

När Kenny börjar på morgonen klockan tjugo över sex vet hon direkt vad hon ska göra.

– Då städar jag. Jag har allt i huvudet, det går helt automatiskt, säger Kenny.
Men, redan medan hon städar på skolan är hon igång också i sin lärarroll:

– Medan jag städar tänker jag på saker som kan skapas med deltagarna, vad vi ska testa för nytt.
Också hemma provar Kenny nya sätt att kreera. Mycket för att det helt enkelt är kul, men också med baktanken att det sen möjligen kan vara nåt för tillvalsämnet “skapande”. Så kallas ämnet Kenny undervisar i. Ett enkelt namn utan krusiduller, lite som Kenny själv.

–  Hemma har jag till exempel provat det här med att virka handväskor av återvunna plastpåsar –  det gick jättebra, konstaterar hon.¨

Kenny började som lokalvårdare på Bona år 2 000. Fyra år senare hoppade hon in på dåvarande kvinnokursen, hjälpte till med svenskan och började med skapande där, på enbart den kursen. Sen, några år senare, utvecklades skapandet till ett tillvalsämne öppet för vem som ville, och Kenny har sett många deltagare genom åren.

– Det är speciellt roligt när någon upptäcker konstnärliga anlag hos sig själv. En kille blev helt fångad av att skulptera i lera, han blev jättebra på det och han hade aldrig sysslat med sådant innan.

Det Kenny uppskattar med tillvalet skapande är att få vara med och göra så många olika saker. Hon gillar både papier mache, att måla och att skapa nytt av gammalt. Men mest av allt gillar hon kontakten med deltagarna:

– Många uttrycker att dom tycker om att komma och jobba på ett annat vis än i övriga skolan och dessutom i en lugn miljö. Alla är glada, det blir mycket skratt och vi har kul tillsammans, säger Kenny.

Har då tillval skapande förändrats nånting genom åren? Jodå, deltagarna har alltmer själva velat bestämma vad de ska göra hellre än att utgå från Kennys förslag. Men det tänker Kenny ändra på till i höst. Hon tänker “styra” lite mer.

– Det blir ibland så att deltagarna sitter lite i de grupper de redan tillhör i sina kurser. Jag vill att vi ska jobba mer tillsammans och det tänker jag betona framöver.

När vi pratar om alla åren på skolan stannar Kenny plötsligt upp:

– Vad fort det gått! Det är ju inte klokt – kanske dags att tänka på pensionen, säger Kenny med busiga ögon.

För Kenny skojar, det märks. Hon har matlagning med kursen Teori och Praktik, skapar i skapande-tillvalet, hjälper vaktmästaren med det ena och det andra…

– Det hinns med, för det är så himla kul, säger Kenny.

Visioner och utopier behövs

Visioner och utopier behövs

Socialism idag? Marx, politik och ekonomi är en studiemedelsberättigad distanskurs på en termin som du kan söka ända fram till kursstarten 27 Augusti. Thomas Holmgren är lärare på kursen och läste själv kursen 1989. Då tog han sabattsår från jobbandet, och det slutade med att han blev kvar på Bona som assistentlärare.

– Fantastiskt spännande kurs, tyckte jag. Den vidgade perspektiven och fick mig att se klarare, säger Thomas. Han säger också att ju mer insatt man blir, desto mer förstår man hur komplext allt är. Man blir klokare, men också mindre säker.

– Jag anser mig själv vara klassisk liberal rent politiskt. Alla ska ha rätt att tycka och säga vad de vill, vara med i folkrörelser, och så vidare. Men ekonomisk liberalism, det är något helt annat, det.

För Thomas är det tydligt att stora samhällsproblem som klimathotet, de ökade klyftorna i samhället, finanskriser och högerextremismen alla har en koppling till ekonomin. Den liberala ekonomin. Kapitalismen, alltså.

– Och den tradition som är bäst på att analysera kapitalismen, den kommer ju från Marx. Man måste inte vara marxist för tycka det. Marx idéer behövs verkligen för att förstå vad de stora frågorna bottnar i. Och kanske framför allt hur de kan lösas.

För det är viktigt att läsandet leder till handling, tycker Thomas. Han vill gärna hjälpa fler till att bli aktivister, som han också själv varit länge.

– Det politiska engagemanget är ju annorlunda idag. Det är mer individbaserat och handlar ofta om specifika sakfrågor. Kanske hänger det ihop med att de stora berättelserna om samhället har minskat i betydelse. Men jag tror att de är viktiga för att orientera sig. Det behövs stora visioner och utopier, och det är inte så lätt att ta fram sådana på egen hand, tänker Thomas.

Läs mer och ansök till Socialism idag? Marx, politik och ekonomi.

Så gick det med lärarnas temaarbete

Så gick det med lärarnas temaarbete

Under våren har personalen som sagt jobbat i studiegrupper med tre teman: neuropsykiatri, digitalisering och temaarbete. Varje grupp har haft stor frihet i hur de tar sig an varje tema, och vi har träffats i flera hel- och halvdagar under våren för att diskutera. Som en grande finale åkte vi till Tuzla i Bosnien och Hercegovina där vi, bland annat, redovisade vårens arbete i tvärgrupper.

Många framsteg har gjorts på det digitala området. Vi tycks ha införlivat flera nya verktyg så till den milda grad att vi glömt bort att vi gjort det! Det är ett gott tecken att det känns så naturligt för oss. Vi är sugna på att fortsätta det här arbetet och pratade bland annat om att använda digitala verktyg för att knyta nya kontakter ute i världen och hur man kan använda appar i undervisningen.

Vad gäller det neuropsykiatriska så pratade vi en hel del om det konkreta – om vad vi gör och vad vi kan göra i praktiken. Här lyfte flera fram facebookgrupper som ett bra sätt att utbyta tips och erfarenheter, även om det kan vara utmanande att hitta tiden för att läsa allt intressant som skrivs.

Vad gäller temaarbete som metod, så kan vi bli bättre på att definiera vad det är för något, och hur det beror på sammanhanget. Temaarbetet kan variera mycket beroende på vilken kurs det handlar om. Här gäller det att hitta en bra balans mellan att sträva efter en definition, samtidigt som det behöver vara tillräckligt öppet.

Under hösten fortsätter digitaliseringen att vara ett viktigt tema, och vi kommer att lägga fokus på språk. Många på skolan har inte svenska som modersmål, och det kan vi bli bättre på att hantera. Här tänker vi att svenska inte är det enda språket som kommer att pratas på arbetsplatser i Sverige. Därför är det minst lika viktigt att svensktalande lär sig att handskas med till exempel engelska och arabiska, som att alla kan hantera svenska.

Allt detta pratade vi om i Tuzla. Men det var såklart inte allt vi gjorde där. Stefan sa till exempel att “alldeles särskilt kommer vi att minnas dagen då vi rofyllt flöt omkring i den ettersalta badsjön, under ihärdiga böneutrop från den närliggande moskén”. Och faktum är att staden har fått sitt namn från det turkiska ordet för salt. Så nu fick vi lära oss ett turkiskt ord när vi var i Bosnien och Hercegovina också. Och det är ju faktiskt inget konstigt med det.

“Jag har fått så mycket fint från er”

“Jag har fått så mycket fint från er”

Vi fick ett brev från en av våra deltagare, där hon skriver om sitt år på teaterkursen.

“Jag kom hit vid mitten av Augusti förra året och kände nästan ingen alls. Ja självklart så lärde jag känna dom som jag fiyttade in i kollektivet med lite grann dagen innan första skoldagen. Första skoldagen var verkligen en pirrig och lite skrämmande dag. Massor med nytt folk och nya ansikten.

Jag har under många år haft svårt och få kontakt med människor på egen hand. Oftast har jag fått vara med andra när jag skulle träffa nya ansikten men den här gången var jag på egen hand om det. Och vem hade då kunnat tro att just den lilla utmaningen skulle leda till ett av det bästa som någonsin hänt i mitt liv?

Jag har inte bara utvecklat mina teaterkunskaper. Jag har samtidigt utvecklats som person. Det här är verkligen inte bara en skola. Det är en plats som verkligen vet vad vänskap betyder. Här möts alla med leenden och öppna armar. Här spelar det ingen roll hur olika man är. Hur man ser ut, vartifrån man kommer, hur den personen är. Vi finns här för varandra i vått och torrt.

Jag har aldrig mött en skola som är så öppna för varann som den här är. Det är en magisk plats. Fylld av gemenskap, värme, kramar och familj. Och här kan man verkligen kommunicera med varandra även om vi talar olika språk. Jag har fått så mycket fint från er. Nya erfarenheter, mer öppenhet för nya människor, fantastiska vänner, en fin bror och ett minne för livet.

Jag berättar verkligen från hjärtat nu att den här skolan kommer länge hålla mig kär. Tack allihopa. Tack så mycket för ett fantastiskt år med er. Stort lycka till och mycket kärlek till er framöver. Vi ses säkert nån mer gång.”

Mvh Viola Torlamb fran teaterkursen

Nytt nummer av Bonasignalen

Nytt nummer av Bonasignalen

Idag skickar vi ut ett nytt nummer av Bonasignalen, vårt nyhetsbrev som kommer ut ungefär varannan månad. Det är ett enkelt sätt att hänga med i vad som händer inte bara här på Bona, utan inom folkbildningen och samhället i stort.

Den här gången skriver vi om normer; om hur de påverkar vårt tänkande och vårt agerande, och vad en kan göra rent praktiskt för att rucka på normerna.

 

Teaterkursen – vinnare av 2018 års kanotrace!

Teaterkursen – vinnare av 2018 års kanotrace!

Kanotracet 2018 har avgjorts och vi säger grattis till årets vinnare Teaterkursen!
Bona folkhögskolas kanske stoltaste och längst bibehållna tradition genomfördes i perfekt väder. Soligt men lite kylslaget, hur märkligt det än låter, efter senaste veckornas värmebölja.

Stilarna var många och i år saknades verkligen ingenting. Här fanns glada påhejare som trissade upp de tävlande med både hejaramsor, sång och dans längs kanalen. Spännande slutspurter hela tiden och till och med finalen var jämn.

Den vanns hårfint där teaterkursen med långa sugande paddeltag till sist blev för svåra för andraplatsens mixade lag – etableringskursen/kvinnokursen.

Som grädde på moset sågs både äkta kanalplurrande med uppochnedvända kanoter och i stridens hetta arga, men ändå glatt simmande, deltagare. Ekipaget som (ofrivilligt?) paddlade stora delar av sträckan baklänges missades av få. Vi i publikum fick allt vi kunde begära av spänning, underhållning och varm korv med bröd.

De tävlande eldades på av publiken på kanalbanken…

“Men, vem är det som börjar nu då?”

Läraren tillika domaren Petra Henriksson hade ett styvt jobb, men hon redde ut det!

 

Gratulationer kanoterna emellan efter finalen. Till vänster Muhanad Obaidi och Tananya Schöllin för etablerings- och kvinnokursen, till höger Maria af Sandeberg och Johan Orrsveden i teaterkursens segrande ekipage.

Tananya Schöllin och Muhanad Obaidi paddlade för kvinno- och etableringskurserna och var mycket stolta över att ha kommit på andraplats efter omöjliga teaterkursen.

 

Kategorier