Välj en sida

Bloggen

Hur går det med yogan?

Hur går det med yogan?

Yogakursen blev en omedelbar succé förra året. Den blev faktiskt fullsatt redan innan vi hade bloggat om den! Nu kör vi igång en fortsättningskurs i yoga där vi bygger vidare på grundkursen. Vi passade på att prata med en av deltagarna, Pia Cederberg,  för att se vad hon hade att säga om grundkursen.

– Jag har haft en hel del krämpor och stressproblem genom åren. Men efter yogakursen har jag blivit lugnare. Jag har mindre huvudvärk och en mjukare kropp. Faktiskt så sa mina barn till mig att det märks att jag mår bättre, säger Pia och blir märkbart rörd.

Att yoga kan ha de här effekterna är nog ställt bortom all tvivel vid det här laget. Medicinsk yoga har etablerats inom sjukvården i Sverige och det finns gott om forskning som har dokumenterat effekterna. Kort och gott så behövs yoga i ett samhälle som lider av stress.

Hur gör man egentligen för att slappna av?

– Ja, hur gör man egentligen för att slappna av? Jag har verkligen jättesvårt för det, men när vi inleder yogapasset med avslappning så bara funkar det. Helt plötsligt är det väldigt lätt att slappna av, säger Pia.

Och det är knappast en slump. Kursledaren Helene är certifierad yogainstruktör med många års yogaerfarenhet. Hon vet hur man är lyhörd inför varje deltagares behov, så att alla kan vara med. För det kan de!

– Man måste inte kunna lägga bägge benen bakom nacken. Man kan vara lite som jag, lite överviktig och orörlig och göra övningarna på en pall eller stol om du vill, säger Pia.

Kursen med ett åldersspann på 50 år!

Åldersspannet på grundkursen var inte mindre än 50 år. Den äldsta deltagaren var 80 år gammal och var med och gjorde samma övningar som alla andra. På sitt eget vis.

– Ja, det är väldigt individuellt anpassat. Man måste inte göra exakt som grannen. Jag kollar inte ens längre, utan gör det utifrån mina förutsättningar. Ändå har jag alltid träningsvärk efteråt, skrattar Pia.

Läs mer om grundkursen och fortsättningskursen i medicinsk yoga och kundaliniyoga.

Debatt och digitalisering

Debatt och digitalisering

Det senaste numret av Bonasignalen handlar om debatt och digitalisering – sådant som vi jobbar allt mer med här på Bona. Vi har bland annat publicerat flera debattartiklar i riksmedierna och fått ihop hundratals underskrifter mot statens register över deltagare med funktionsvariationer. Mycket av det arbetet skedde i digitala medier på nätet – såklart.

För digitaliseringen finns omkring oss hela tiden, och påverkar samhället. Det är därför som vi vill förstå den och rusta oss inför framtiden. Det gäller både personal och deltagare, och i förlängningen hela samhället. Vi måste våga prova oss fram!

Läs vidare i senaste numret av Bonasignlen

Vill du få Bonasignalen direkt till din inkorg (ungefär varannan månad) så kan du prenumerera här.

Politik + allmän kurs = sant

Politik + allmän kurs = sant

För den som är intresserad av politik och vill läsa allmän kurs på annan ort, så finns det många valmöjligheter. Vad ska man välja egentligen? För Erik föll valet på Bona och vi passade på att fråga honom varför, innan han blev färdig med kursen häromveckan.

– Jag hade precis börjat bli intresserad av politik, och jag blev nyfiken på Bonas vänsterprägel. Sen spelade ju kollektivhuset in såklart. Inte bara för att få ett boende utan också för att leva tillsammans med andra, säger Erik.

Han lärde sig mycket av att leva så tätt ihop med andra. Det var första gången han bodde kollektivt, så i början var det mycket nytt att ta in. Och det samma gällde för studierna.

I början var det konstigt att få så fritt spelrum som man får här.

– I början var det konstigt att få så fritt spelrum som man får här. Gymnasiet är ju hyfsat strikt i jämförelse. Jag var till exempel inte van vid att själv få välja ingång i ett ämne. Men här kan vi utgå från ett tema som kanske inte alltid verkar så kul vid första anblicken, men man lär sig att hitta sin egen ingång i ett tema. Då blir det faktiskt både roligare och mer intressant, menar Erik.

Och för Erik är det samhällsperspektiven som gör det intressant. Det har han kunnat fokusera på här, tycker han.

– Lärarna är så bekväma med att lyfta fram det politiska. Det gör verkligen skillnad! Man inspireras till att fundera och diskutera, och det gillar jag. Här finns det nästan alltid någon att diskutera med. Och någon som inte håller med, skrattar Erik.

Ja, med Bonas mångfald av politiska, kulturella och religiösa idéer så tycker alla inte samma. Allt är inte bara “peace and love”, som Erik uttrycker det.

Inte bara peace and love. Men vi är ändå en skola där alla får plats med sitt.

– Men vi är ändå en skola där alla får plats med sitt. För mig som gick i en grundskola där alla hade ungefär samma bakgrund, så har det här varit väldigt lärorikt. Bara att träffa och höra historier från folk som varit på helt andra platser i världen och gjort helt andra saker – det är väl per definition givande, tänker Erik.

I framtiden vill Erik läsa vidare på universitetet, troligtvis inom det samhällsvetenskapliga området. Kommer han ha nytta av sin tid på Bona då?

– Ja, jag tror att folkhögkolans fria sätt att studera är en bra förberedelse. Så länge du kan producera något som är relevant och som du är intresserad av, så tror jag det kommer gå bra. Dessutom har vi skrivit uppsatser som känns som en väldigt konkret förberedelse till universitetsstudier. Så jag rekommenderar verkligen den här skolformen, säger Erik.

Vi önskar Erik all lycka i framtiden!

“Varför frågar du inte om diagnos?”

“Varför frågar du inte om diagnos?”

AST, ASD, autism, ADD, ADHD, Aspergers syndrom… Det finns otaliga psykiatriska diagnoser och det är inte alltid lätt att hänga med. Särskilt inte eftersom de förändras. För i takt med att vi förstår mer om hur människor och hjärnor fungerar, så ändras givetvis även diagnoserna. Här på Bona pratar vi framför allt om ADHD/ADD och AST (autismspektrumtillstånd).

Men.

Människan går alltid först. Deltagaren bestämmer, tillsammans med oss, vad som är rätt väg att gå. Det gäller oavsett om det finns diagnoser med i bilden eller inte.

– Ofta när vi gör intervjuer med ungdomar som kanske ska börja här så får jag frågan “varför frågar du inte om diagnos?”. Men det är inte intressant i det skedet. Det är människan jag vill åt. Diagnosen kan komma senare.

Det säger vår lärare Mats Kindell som har nästan 20 års erfarenhet av att arbeta med personer med funktionsvariationer. I 8 år har han varit på Bona och jobbar bland annat med Allmän kurs för personer med funktionsvariationer.

– Alla deltagare har olika bakgrund, så det är väldigt viktigt med tydlighet och struktur. Efterhand vi lär känna varandra hittar vi varje deltagares eget inlärningssätt vilket ger frihet såväl till deltagaren som läraren, säger Mats.

– En sådan flexibilitet går att ha på folkhögskola, men det kan vara betydligt svårare i grundskolan. Har du en funktionsvariation så kan det vara väldigt tufft där. Med riktig otur så kan du hamna ensam i en källarlokal, nämner Mats som ett exempel.

Då är det självklart inte lätt att utvecklas, och deltagarna kommer också till Bona med väldigt skilda erfarenheter. Här får alla vara som man är och då blir det lättare att utvecklas, inte minst socialt. Det är det som gör jobbet både roligt och spännande.

– Det här är ett väldigt spännande yrke. Den ena dagen är aldrig den andra lik, avslutar Mats.

Livets gåtor i en håv

Livets gåtor i en håv

Vi jobbar ju ofta med teman här på Bona, och det kan vara allting från småsaker som en kopp kaffe till stora ämnen. Under våren har vi arbetat med ett av de största ämnena som finns, nämligen livet!

Allmän kurs och allmän kurs för personer med funktionsvariationer har under några veckor varvat praktiska och teoretiska moment om livet. Framför allt har vi tittat på tre saker: klimatförändringar, ekosystem och något som heter metamorfa livscykler. Det handlar om djur som förändrar sin form under livet, som fjärilen som går från ägg, till larv, till puppa och sedan fullvuxen fjäril.

Vi har faktiskt haft några fjärilar hos oss och följt deras väg från larver…

…till vuxna fjärilar. På vår Instagram finns fler bilder på när vi släpper ut dem i det fria.

Vi åkte också ut till Staffanstorp naturreservat strax utanför Motala – ett bra ställe för att studera livet. Här kryllar av små ekosystem att titta på, bland annat genom att håva i sjöarna. Arter med metamorfa livscykler fanns det gott om och vi såg bland annat trollsländelarv, dagsländelarv och sumpsnäcka.

Om du är intresserad av naturen och inte varit där, så rekommenderar vi ett besök!


Debattartikel för studiestartsstödet

Debattartikel för studiestartsstödet

I förra bloggposten pratade vi med Salamawit som 2017 var en av de första i Sverige att studera med det nya studiestartsstödet. Nu vill regeringen ta bort stödet, trots att det har fått tusentals att börja studera. Vi tycker att detta är helt fel och undrar vad beslutet grundas på i en debattartikel i ETC.

Vi tror att en orsak är att stödet inte har använts så mycket som det var tänkt. Det beror i sin tur på att många kommuner inte har samverkat med folkhögskolorna, trots lagen om studiestartsstöd.

Läs hela debattartikeln här: Lägg inte ned studiestartsstödet.

Från kvinnokursen till första jobbet

Från kvinnokursen till första jobbet

För två år sedan kom ett nytt stöd för studerande i Sverige: studiestartsstödet. Den ger vissa arbetslösa rätt till ekonomiskt stöd för att börja studera, för att slippa ta lån. Vi anammade det snabbt och våra deltagare var faktiskt bland de första i Sverige att få stödet. I bloggen skrev vi om en av dem – Selamawit från Eritrea. Hon valde att gå kvinnokursen och nu är hon nästan klar.

– När jag kom till Sverige så hade jag läst sex år i grundskola och jag ville studera mer. Både för att bli bättre på svenska och för att kunna få ett jobb. Min svenska har blivit mycket bättre och jag har lärt mig annat också: lagar, regler, familjeliv och kultur och jag känner till mina rättigheter i samhället, på skolan och i jobbet. Och skyldigheter. Det har varit jättebra!

Medan Selamawit läst på Bona har hon hela tiden sökt jobb, men aldrig lyckats få något – förrän nu.
– Ja, med lite hjälp från Marie så har jag äntligen fått ett jobb som personlig assistent, säger Selamawit och skiner upp i ett leende.

– Jag är så nöjd med min tid på Bona. Och jag är väldigt tacksam för vad Marie har gjort.

 

 

Dags att testa brusreducerande hörlurar

Dags att testa brusreducerande hörlurar

Många av oss har svårt att koncentrera sig när det är mycket ljud runtomkring. Lyckligtvis finns det gott om grupprum och avskilda utrymmen där det finns lugn och ro. Men det är inte alltid lätt att hitta bra utrymmen för alla.

Detta hade vår mattelärare Hannes Runheim i bakhuvudet när han stötte på brusreducerande hörlurar. De ser ut som vanliga hörlurar, men fungerar också som hörselkåpor – fast mycket bättre. Inuti hörlurarna sitter det nämligen avancerad teknik som anpassar ljuddämpningen efter omgivningen, vilket gör att det blir nästan helt knäpptyst.

Brusreducerande hörlurar kostar mellan 1000 och 4000 kr, beroende på vad man är ute efter. Det är mycket pengar, men kanske kan det löna sig i längden?

– Det slog mig att brusreducerande hörlurar kan vara en mer kostnadseffektiv lösning än att försöka fixa fler utrymmen på skolan. Det borde det i alla fall vara om fungerar så bra som det påstås, säger Hannes.

Och gör de det? Ja, det ska vi ta reda på! Vi började med att köpa två olika modeller som fungerade väldigt bra för vissa deltagare och behov. Därför sökte vi och fick pengar hos Specialpedagogiska skolmyndigheten för att köpa in fler hörlurar. Nu ska fler deltagare testa och utvärdera och så får vi se hur det faller ut.

– Det är inte för alla. Tystnaden är lite speciell och kan kännas obehaglig för vissa. Jag mådde själv lite illa när jag provade en marknadsledande modell, medan andra tyckte att de fungerade jättebra. Vi får prova oss fram.

Man vet inte förrän man testar helt enkelt, som Hannes pratade om i en tidigare bloggpost. Och när vi vet mer så skriver vi här i bloggen igen.

Till sist, lite kuriosa om själva tekniken. Principen bakom brusreducerande hörlurar är nämligen lite lustig. De tar bort ljud genom att spela mer ljud! Man kan säga att hörlurarna spelar upp ljud som är motsatsen till omgivningens buller, och då fasar ljuden ut varandra så att det blir tyst. Man kan tro att detta är ett nytt tekniskt framsteg, men de användes faktiskt redan på 1950-talet i flygindustrin. Du kan läsa mer om tekniken på Wikipedia.

Digitalisera med handling, inte ord

Digitalisera med handling, inte ord

När ny teknik diskuteras är det förvånansvärt ofta som det blir en kamp mellan två läger. På en sidan finns pessimisterna som menar att all teknik är farlig för våra hjärnor, våra barn och vårt kulturliv. På andra sidan står optimisterna som tror att tekniken kommer att komma med lösningarna på alla samhällets problem.

Sådana diskussioner leder sällan till annat än dålig stämning. Det som däremot leder till någonting, är att testa tekniken själv. Så tänker i varje fall Hannes Runheim, som varit mattelärare hos oss i sju år.

– Det är lätt att tycka massa saker. Men det är i själva upplevelsen som vi verkligen förstår tekniken. När du eller deltagarna provar så hittar du både brister och möjligheter, och får idéer om hur det kan användas för undervisningen – eller inte. Alla organisationer behöver ägna sig åt sådan forskning och utveckling. Ibland går det bra, ibland inte. Men man måste göra det. Annars kommer man aldrig framåt, menar Hannes.

Alla organisationer behöver ägna sig åt sådan forskning och utveckling. Ibland går det bra, ibland inte. Men man måste göra det. Annars kommer man aldrig framåt.

Ett exempel är smartklockorna som vi börjat använda här. Det är en slags armbandsklocka som är kopplad till en smartphone så att vi inte behöver ta upp telefonen för att t.ex svara på samtal och SMS. “Jaha, men då kan man ju lika gärna plocka upp telefonen? Helt onödigt!”, tänker pessimisten. Men vi som har testat vet bättre än så.

– Mina deltagare vill ofta sitta avskilt för att kunna koncentrera sig. Förut fick jag gå runt och kolla till dem, tills vi kom på att de kunde skicka SMS till mig när de behövde hjälp. Problemet var att jag missade dem ibland och det var omständligt att plocka upp telefonen hela tiden. Men med smartklockan så missar jag sällan några SMS, jag ser direkt vem som behöver hjälp och var jag behöver gå. Det funkar jättebra. Sedan blir det viktigare att även gå till de deltagare som inte behöver så mycket stöd. Vi får absolut inte tappa kontakten med varandra, säger Hannes.

Här på Bona avsätter vi resurser för att lärare ska kunna prova sig fram med digitalisering. Så är det inte på alla skolor, och då blir det givetvis svårare att arbeta så här.

– En lärare i den situationen kan bli rädd för att göra fel – för att slösa med skolans pengar. Där tror jag det är viktigt att börja i liten skala. Det kan räcka med att testa på två deltagare för att veta om det fungerar. Då får du positiv feedback och lite mer självförtroende, för att fortsätta bygga vidare på det.

Kategorier