Välj en sida

Vi pratar vidare med Viola, Rebecca, Johan, Maria, Linn och Kenny som bor i kollektivhuset. Vad är det egentligen som är så bra med att bo i kollektiv?

– Man är aldrig själv. Det finns alltid någon annan i huset och så tycker jag att människan bör leva. Det ska ju inte vara som i Erik Gandinis dokumentär The Swedish Theory of Love. Det där är ju sjukt egentligen, säger Maria.

– Kollektivt boende är världens finaste idé, säger Linn och fortsätter: Här finns ingen jättestor privat sfär. Man behöver lite integritet men att ha människor i sin närhet, att lära sig av det och inte vara så individualistisk utan samsas och samarbeta, det tror jag är viktigt. Det är enkelt att vara individualistisk och få på sitt sätt, men man mår inte bra av det i längden.

– Vi är väldigt olika faktiskt, men har väldigt gott häng. Alla vill att det ska funka. Vi kommer från olika ställen, äter olika och har olika intressen men i grund och botten är ju alla… ja, vi är sjyssta med varandra, säger Maria och Linn fyller i: Alla är snälla! Alla vill varandra väl. Det tycker jag att vi möts i.

– Sen har det funkat väldigt bra med husvärdarna från Bona också. De hjälper oss med större saker som behöver göras på huset och det tycker jag har funkat jättebra, säger Johan. Och det är vi ju glada att höra såklart!

När vi frågar vad de tänker om framtiden så svarar Viola:

– Att vi fortsätter att vara sjyssta mot varandra och att vi bygger ett bra kollektiv så att andra vill komma och bo här sen.

Kenny var inte på plats när vi fotade och intervjuade.