Välj en sida

Kollektivhuset har bara varit bebott i några veckor men redan är det husmöten, storkok och tvättdagar.
– Vi kallar det fortfarande för vår smekmånad, så får vi se hur det går sedan, säger Johan och de andra skrattar med.

Viola, Rebecca, Johan, Maria, Linn och Kenny (ej på bild) går första året på teaterlinjen, och är de första som flyttar in i vårt nya kollektivhus. Vi kikade in på en kaffe för att titta hur det gått att flytta in.

– Det var lite pirrigt innan jag flyttade in. Hur det skulle vara att bo ihop med 5 andra som man inte känner? Man funderade på vad som skulle hända om man hade helt olika rutiner och så, säger Viola.

Men det gick snabbt att hitta varandra. Redan första dagen tog de en tretimmarspromenad ihop, och har spenderat massor av tid i köket och pratat tillsammans.

– Det är inte som att bo i en korridor. Här blir man mer som en familj, där vi tillsammans ser till så att allt och alla i huset mår bra, säger Linn.

– Ja, bäst med att bo i kollektiv är att man inte är själv. Det är alltid någon annan i huset som man kan be om råd eller sällskapa med om man vill, säger Rebecca och fortsätter: Men det känns bra att alla har möjlighet att fly in i sig själva lite grand, och gå in på sitt rum. Jag har till exempel suttit på rummet och spelat en del gitarr.

– Va? Spelar du gitarr, utbrister Viola. Det har jag inte alls märkt!

Ja, vi får se vad det blir för andra överraskningar efter smekmånaden. : )

Kenny var inte på plats när vi fotade och intervjuade.