Välj en sida

Bloggen

Nytt nummer av Bonasignalen

Nytt nummer av Bonasignalen

Idag skickar vi ut ett nytt nummer av Bonasignalen, vårt nyhetsbrev som kommer ut ungefär varannan månad. Det är ett enkelt sätt att hänga med i vad som händer inte bara här på Bona, utan inom folkbildningen och samhället i stort.

Den här gången skriver vi om normer; om hur de påverkar vårt tänkande och vårt agerande, och vad en kan göra rent praktiskt för att rucka på normerna.

 

Teaterkursen – vinnare av 2018 års kanotrace!

Teaterkursen – vinnare av 2018 års kanotrace!

Kanotracet 2018 har avgjorts och vi säger grattis till årets vinnare Teaterkursen!
Bona folkhögskolas kanske stoltaste och längst bibehållna tradition genomfördes i perfekt väder. Soligt men lite kylslaget, hur märkligt det än låter, efter senaste veckornas värmebölja.

Stilarna var många och i år saknades verkligen ingenting. Här fanns glada påhejare som trissade upp de tävlande med både hejaramsor, sång och dans längs kanalen. Spännande slutspurter hela tiden och till och med finalen var jämn.

Den vanns hårfint där teaterkursen med långa sugande paddeltag till sist blev för svåra för andraplatsens mixade lag – etableringskursen/kvinnokursen.

Som grädde på moset sågs både äkta kanalplurrande med uppochnedvända kanoter och i stridens hetta arga, men ändå glatt simmande, deltagare. Ekipaget som (ofrivilligt?) paddlade stora delar av sträckan baklänges missades av få. Vi i publikum fick allt vi kunde begära av spänning, underhållning och varm korv med bröd.

De tävlande eldades på av publiken på kanalbanken…

”Men, vem är det som börjar nu då?”

Läraren tillika domaren Petra Henriksson hade ett styvt jobb, men hon redde ut det!

 

Gratulationer kanoterna emellan efter finalen. Till vänster Muhanad Obaidi och Tananya Schöllin för etablerings- och kvinnokursen, till höger Maria af Sandeberg och Johan Orrsveden i teaterkursens segrande ekipage.

Tananya Schöllin och Muhanad Obaidi paddlade för kvinno- och etableringskurserna och var mycket stolta över att ha kommit på andraplats efter omöjliga teaterkursen.

 

Vad kommer efter normkritiken?

Vad kommer efter normkritiken?

För tio år sedan släpptes boken Större än så här – Tankar för en genusnyfiken gestaltning. Utgånspunkten för boken var ”att det förvisso är viktigt att prata om jämställdhet – men ännu viktigare att börja göra annorlunda”. Många pratade, men få visste hur man skulle göra i praktiken.

Situationen är ungefär likadan idag, vad gäller normer i allmänhet. Medvetenheten har ökat om hur normer missgynnar människor på grund av till exempel kön, etnicititet, funktionsvariation och klass. Men vad gör vi med den medvetenheten? Hur kommer det fram i praktiken, i våra beteenden på arbetet, i skolan, eller hemma? Detta utforskades under flera workshops här på Bona, som leddes av Liv Elf Karlén – en av författarna till boken som nämndes tidigare.

– Normkritiken handlar mycket om att analysera sig själv, men det är lätt att fastna där utan att komma vidare. Vi behöver ju göra! Våga testa nytt och inte bara tänka och prata.

Det är därför som Liv pratar om normkreativitet istället. Det handlar mycket om görandet, om beteendet som kommer efter kritiken. Positiva alternativ för att undvika skuldbeläggning och nej-sägande. En vill kunna säga ”här kommer jag vidare!” menar Liv.

Och det är verkligen inte lätt. Även om Liv ser en större medvetenhet om normer i samhället i stort, så ser hon en svårighet för enskilda människor att hänga med i den utvecklingen. Det går att ta till sig teorin, men det kan bli skamfyllt och svårt när det kommer till praktiken. Här lyfter Liv fram två aspekter: självreflektion och konfrontation.

– När en reflekterar över sig själv och sitt bidrag till att upprätthålla normer, så blir det ofta jobbigt. Det kan göra ont, och då behövs det hjälp för att hantera det som kommer fram. Här är det viktigt att hjälpa varandra med sina olika perspektiv. Många vet ju både hur det är att vara priviligerad och opriviligerad, för det beror på sammanhanget. Min vita hudfärg ger mig privilegier i många situationer, men som kvinna är jag opriviligerad i många andra situationer, till exempel. Då har jag lättare att förstå båda rollerna.

– Normkreativitet går ofta stick i stäv med makt och traditioner, vilket leder till konfrontationer. Och då behöver man hantera det som kommer fram i den konfrontationen. Det behöver behandlas och förvandlas till något mer lustfyllt, bland annat med normkreativa metoder. Annars blir det lätt sår som kan visa sig svåra att läka.

Läs även vad pedagogen Petra Henriksson fick ut av Livs normkreativa workshops här.

Vad händer när normerna ruckas på?

Vad händer när normerna ruckas på?

Att vara normkritisk och att vara normkreativ, det är inte samma sak. Normkritik är ofta ett teoretiskt arbete, något som handlar om att synliggöra normer som ofta är osynliga.

– Att vara normkreativ, det är att ta det ett steg längre, att medvetet prova ett annat sätt att vara, att förhålla sig utifrån utifrån en annan norm. Kanske för att se vad som händer. Med mig själv eller med omgivningen – det är spännande!

Det säger Petra Henriksson, en i den grupp av personal från Bona som tillsammans med teaterdeltagare på skolan just deltagit i Liv Elf Karléns workshop i normkreativa metoder och gestaltning. I tre dagar har man tillsammans utfört normanalys och gjort normkreativa övningar.

– Till exempel fick vi gå runt runt runt på golvet, länge. Händerna skulle vi gestikulera med på ett feminint sätt, samtidigt som underkroppen och benen skulle röra sig framåt på ett maskulint sätt. Det var jättesvårt!

För vad är feminint och maskulint? Vad är hetero och vad är homo? Och vad finns mittemellan, eller bortom, de här motsatsparen? Liv Elf Karlén uppmuntrar oss till att experimentera med detta, och utforska.

Petra tycker kursen väckte mycket tankar. Här pratades inte bara om kön utan också om funktionsvariationer, etnicitet och sexuell läggning. I diskussioner fick var och en utsättas för olika scenarier och tänka på hur det var under ens egen uppväxttid,  till exempel ”en tjej har sex med en kille utan att vara kär”. Var det en ”ögonbrynshöjare” eller, som man säger –  helt normalt –  ingenting man själv reagerade på?

– Det var många aha-upplevelser. Jag insåg till exempel att homosexualitet inte existerade under hela min egen ungdoms skoltid. Det var aldrig något man ens nämnde vare sig i skolan eller hemma. Det är ju fruktansvärt, att de som då var homosexuella alltså var totalt osynliga. Tack och lov att vi kommit längre idag.

Så mycket hanns med under kursen. Petra själv tycker det påverkat henne även i hennes lärarroll:

– Jag ser saker som jag inte såg förut. Blir jag medveten om detta kan jag med ett annat ordval eller annan handling bidra till ett mer tillåtande och mindre fördömande ”klimat”.

Läs mer om Liv och det normkreativitet på livelfkarlen.se.

 

Snipan tar form

Snipan tar form

Det är en hel del arbete kvar, men ett viktigt delmål har nu nåtts med byggandet av den ångmotordrivna snipan på Bonas båtbyggarkurs. I aktern har man nu nått upp i fullhöjd, det sista bordet har kommit på plats.

– Deltagarna vet nu hur allt ska göras och kan fortsätta vidare på egen hand. Det känns kul, säger läraren Caj Claesson.

Den 6,1 meter långa och två meter breda snipan har rönt stort intresse i båtbyggarsverige. Bilder från byggets fortskridande har haft hundratals visningar på Instagram.

Läraren Caj Claesson på Bonas båtbyggarkurs instruerar deltagarna Damian Dabrowski och Oliver Donlemar.

– Nu är båten så djup att det gäller att inte tappa verktyg ner i botten, då är det svårt att få upp dem igen, säger Caj.

Återstår så ”bara” putsning och inredning och förstås, isättning av ångmotorn, som först ska iväg på renovering. Den kommer att glänsa som i nyskick är tanken. Sjösättning blir om ett år, i maj 2019.

Ångmotorn som ska iväg till renovering och återställande till så gott som nyskick.

 

Snart tuffar hon iväg!

Varför göra matte tråkigt när det kan vara roligt?

Varför göra matte tråkigt när det kan vara roligt?

Läraren Hannes Runheim tycker matte är kul. Det är många deltagare tveksamma till, i alla fall i början av mattestudierna på skolan. Många säger att matte är svårt, att det är jobbigt, att det inte går…

Men Hannes har sina knep. Det låter enkelt när han konstaterar:
– Man kan göra matte tråkigt. Men, man kan göra det roligt också. Genom att diskutera en fråga tillsammans kan man få en go´ känsla i magen – sen är det lättare att jobba.
– Och omvänt, om man tror att allt som har med matte att göra är tråkigt, ja då blir det inte lätt.

Nä hä nä.

Hannes utgår gärna från till exempel ekonomi. När man blir tillräckligt engagerad i frågan vill man också räkna ut hur det hänger ihop, tycker han sig märka. För en gammal humanist med knappt godkända mattekunskaper från skolan framstår en del av det Hannes säger som på gränsen till flummigt, det måste jag (Lars Christophersen) medge. Eller som Hannes själv säger:
– Matte finns över allt, matten finns som små mineralsträngar utsträckta ute i naturen…

Okeeej, men matematik är ju ett mänskligt påfund?

– Jaa. Eller?
Hannes flinar. Fast snällt.

Nåväl, lite kan jag i alla fall skryta. Jag har nämligen lyckats bidra med innehåll till en av Hannes mattepass. Detta genom att lyfta fram Andrev Waldens nyutkomna bokdebut ”Ditt lilla mörker i ljuset”. Andrev, som i början av 2000-talet gick på Bonas dåvarande journalistlinje, nominerades 2017 till stora journalistpriset för sina krönikor i dags- och månadspress.

Han skriver ofta om att vara småbarnspappa men också om rymden. Och om matematik. Bland annat ett kapitel om hur stor natten är. Natten är nämligen inte oändlig, eller för den delen över på ett ögonblick. Nej, den är ändlig, har en storlek, lämpligen uttryckt i kubikmeter. Ja, om man vill alltså. Och Hannes – han vill det gärna.

Byggspråket översatt från svenska till arabiska

Byggspråket översatt från svenska till arabiska

Nu finns det en smidig hemsida för att översätta byggspråket mellan arabiska och svenska: bygglexikon.com. Här finns drygt 3000 ord som man snabbt och enkelt kan söka efter. Och du kan även föreslå egna ord att lägga till.

Detta är resultatet av ett gediget arbete av byggnadsingenjören Qamar Happoush. Hon kom från Syrien till Sverige 2015 och fick en praktikplats efter bara några månader. Yrkeskunskaperna hade hon, men hon märkte snart att det var svårt att hänga med i språket.

Så Qamar började skriva ner ord som hon inte förstod, och översatte dem själv hemma. Efter fyra månader hade hon fått ihop 1500 ord och idag finns det mer än dubbelt så många. Alla har kvalitetssäkrats av ett språkföretag och det finns även engelsk översättning.

– Det är inte bara för byggingenjörer utan för alla som jobbar på ett bygge. Snickarna, VVS:arna, takläggarna, alla, säger Qamar Happoush i en artikel i Byggnadsarbetaren.

Här på Bona vet vi också hur viktigt det är att kunna ett grundläggande byggspråk, och har jobbat med det länge på båtbyggarkursen och husbyggarkursen. Detta är ett välkommet tillskott som vi kan använda i det arbetet!

På bilden ser vi ett foto från vår båtbyggarkurs.

”Vi gör fred tillsammans”

”Vi gör fred tillsammans”

Bonas tillvalsämnen kan handla om så olika saker som snickeri, körsång och engelska. Yoga har i flera år varit ett mycket uppskattat tillval på skolan. Teaterläraren Helene Bergström är dessutom utbildad yoga-instruktör och det är hon som leder gruppen.

De utför kundalini-yoga, en inriktning som handlar om enkla kroppsrörelser, andningövningar och meditation med hjälp av olika ramsor, mantran. Helene, som lett yoga på skolan i fem års tid, ser att de senaste årens deltagare sätter ny prägel på yogan.

– Första gången hade jag fördomar. Jag visste att medelåldern var lite högre så jag hade satt fram stolar. Men alla satte sig direkt i lotus- eller klippställning på golvet. Många är ju vana att sitta närmre golvet än vi varit i Sverige och det hade jag inte tänkt på, säger Helene.
(klippställning är när man sitter ner på knä och med baken mot fotsulorna)

När gruppen är ny brukar Helene fråga deltagarna varför de valt yoga och om de har ont någonstans. Många, särskilt kvinnorna, har problem med stela axlar, nackar och ont i ryggen.

Det är tydligt att yogan är uppskattad. Flera deltagare säger att de orkar sina studier bättre nu, ja att de orkar mer över huvud taget.

– Vi går igenom hela kroppen, sträcker ut musklerna, säger Helene. Hennes nuvarande grupp träffas varje torsdagsmorgon och består av 15 personer.

– Här är vi från så många länder: Eritrea, Somalia, Sverige, Syrien, Thailand…
jag tycker det är fantastiskt när vi alla till exempel sitter tysta och i en övning bara andas. Det är som om vi bedriver fred tillsammans, säger Helene.

 

 

 

”Vi valde inte flykten”

”Vi valde inte flykten”

I morron är det första maj – arbetarnas dag. Bona tjuvstartade och höll ett litet övningsdemonstrationståg dagen innan. Förmiddagen ägnades åt banderoll- och plakattillverkning under stoj och glam. Många av deltagarnas barn var med vilket var extra kul en sån här dag fylld av målning, färg och fest.

Bonas ende gamle ”proffsdemonstrant”, läraren Mikael Vinberg, instruerade sedan alla med megafon, som sig bör:
”Och så går vi fyra och fyra och med två meters lucka så ser tåget riktigt stort ut…  Börja gå –  nu!”

 

 

 

Dans till kaffet

Dans till kaffet

En vanlig dag på Bona är aldrig den andra lik. Idag fick vi spontandans till förmiddagsfikat.
Teaterkursen dansade till Lill-Babs ”En tuff brud i lyxförpackning”. Koreografin hade deras danslärare Åse Wallberg gjort.

Denna dans, och ett par till, åkte sedan kursen ut och framförde på olika caféer på stan i Motala. Detta som en generalrepetition inför ett framträdande på K-ringen i Motala. På så sätt bidrar Bona till ”dansens vecka” som pågår med allehanda aktiviteter runt omkring i Östergötland.

 

Kategorier